Hoppa till huvudinnehåll

"Jordbrukare är inte intresserade av att göra schackbräden av sina fält"

ekomjölkproducenten bjarne mara sitter framför sina ekokossor
Bjarne Mara och några av hans ekokossor. ekomjölkproducenten bjarne mara sitter framför sina ekokossor Bild: Yle/Jasmine Nedergård ekologisk odling,naturenlig produktion,Kossa,Ekoproducent

Naturresursinstitutet (LUKE) har publicerat en ny rapport som handlar om hur den globala uppvärmningen kan komma att påverka den primära sektorn. Inom jordbruket ökar riskerna med mer extrema väderlekar, översvämningar, växtsjukdomar och skadedjur, men genom att till exempel variera växtodlingen skulle de finländska bönderna kunna förbereda sig för klimatförändringarna.

Inom jordbruket brukar man tala om växelbruk, vilket betyder att man skiftar grödorna mellan åren, så att det inte odlas samma gröda på samma ställe varje år. Med växelbruk utarmas jorden inte lika snabbt och man undviker även skadedjur och sjukdomar på växtligheterna.

Vallodling är ett vanligt exempel på växelbruk. Då sår man vallväxter såsom klöver som sedan skördas till hö och kanske även djurfoder. Det är vanligt inom ekologiskt jordbruk och ekomjölkproducenten Bjarne Mara säger att växelbruk är viktigt och att det behövs.

några ekokossor som stirrar i kameran
några ekokossor som stirrar i kameran Bild: Yle/Jasmine Nedergård Kossa,nötkreatur,kor,ekologisk mat,ko

- Exempelvis ensidig spannmålsodling tär på jordbruket och det leder till att strukturen i marken försämras. Det leder i sin tur till att både vattenupptagningen och näringsämnenas funktioner försämras i den här jorden.

- Både ekoodlare och konventionella jordbrukare är ytterst medvetna om fördelarna med vallodling, men det är också marknadspriserna som styr över vilka möjligheter jordbrukarna har. Inte alla har möjlighet att odla vall.

Klöverblommor
Klöverblommor Bild: Yle/Sune Bergström klöverblommor

"Åkrarna borde se mer ut som tallriksmodellen"

Specialforskaren Marjo Keskitalo vid Naturresursinstitutet säger i en intervju med Yle Uutiset att finländarnas åkrar borde se mer ut som tallriksmodellen, alltså bli mer mångsidiga. Hon säger att ifall en bonde skulle välja ett bredare utbud av växter, skulle riskhanteringen vara bättre.

Mara håller med att mångsidighet är viktigt, men säger att med de skiftesstorlekar som finns runtom i Österbotten i dag så skulle för mycket mångsidighet inte leda till någon vettig produktion.

- Jag tror nog inte någon jordbrukare är intresserad av att börja göra något schackbräde av sina fält.

- Vi ska komma ihåg att de största kostnaderna är våra fältarbeten med maskiner och så vidare och ju mindre skiften vi har desto mer tid går det åt att sköta de här grödorna.

"Jättestor efterfrågan på ekospannmål i världen"

Bjarne Mara framhåller ändå vikten av växelbruk och säger att det är synd att många konventionella jordbrukare inte vågar pröva på någonting annorlunda.

- Det finns en jättestor efterfrågan på ekospannmål i världen så många konventionella spannmålsodlare borde absolut fundera på att börja med ekoodling istället. Man behöver ju inte heller vara ekobonde för all framtid utan man kan pröva och se hur det känns.

- Givetvis är skörden en annan, men man kan också se det som en investering. Ifall du har t.ex. klövervallar i alla dina skiften så har du investerat i din markstruktur och det kan kanske till och med leda till högre konventionella skördar.

Ax på fältet.
Ax på fältet. Bild: Yle/Andy Ödman kornåker

Svårt att åtgärda skadedjur och insekter inom ekoodlingar

Även om växelbruk kan hjälpa mot effekter av den globala uppvärmningen säger Mara att det är svårt att åtgärda insektsproblem inom ekoodlingar.

- När det blir väldigt varmt så kan det komma ett stort antal insekter och det är utmanande. Som ekoproducent så kan vi egentligen inte göra något förutom att välja bort de grödor som är känsliga för insekter.

Skogsindustrin har också utmaningar

Rapporten nämner också att skogsindustrin kan tampas med mera sjukdomar och skadedjur. Där säger Mara att det är mycket svårare att åtgärda problemen.

- Som jordbrukare kan jag byta gröda och sort, men ett träd som planteras ska stå på samma ställe i upp till 100 år. Där kan jag inte bara byta trädsort även om jag märkt att det borde vara ett annat. Det här ser jag som mycket utmanande.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten