Hoppa till huvudinnehåll

Kampen för finländsk tjära pågår

Tjära från tjärdalen i Övermark.
Tjära från tjärdalen i Övermark. Tjära från tjärdalen i Övermark. Bild: Yle/Joni Kyheröinen tjära,tjärdal,tjärbränning

Talltjäran måste registreras senast i maj år 2018. Annars är det slut på produktionen i större mängder. Då blir främst kyrkor och andra gamla byggnader lidande.

Eftersom tjärproducenterna är så pass små aktörer grundades en förening, Pelastetaan terva - Rädda tjäran, för att samla ihop den summa som krävs för att registrera talltjäran.

Föreningens ordförande Juha Pyötsiä berättar att man ännu saknar kring 10 000 euro.

- Jag tror att vi ska lyckas skrapa ihop det här under hösten och få tjäran registrerad, säger Pyötsiä.

Totalt ser kostnaderna ut att landa på kring 140 000 euro. Bland de stora bidragsgivarna finns Suomen kulttuurirahasto, Kyrkostyrelsen och Svenska kulturfonden.

- Det säger ju sig självt att en eller två personer som producerar tjära inte har såna pengar att röra sig med, säger Pyötsiä.

I nuläget är endast tre tjärproducenter med i kampanjen. Men de är å andra sidan också de största producenterna i Finland.

Tjärdalen i Övermark. Sven Eklund observerar.
Tjärdalen i Övermark. Tjärdalen i Övermark. Sven Eklund observerar. Bild: Yle/Joni Kyheröinen tjära,tjärdal,tjärbränning,Övermark,Närpes,sven eklund

Ett ton den magiska gränsen

Om och när tjäran registreras är det bara de företag som är med i kampanjen som får producera tjära över en viss mängd. Den här mängden är ett ton, eller tusen liter per år. Den övre gränsen är 10 ton, eller 10 000 liter per år.

Skulle man gå över 10 ton per år skulle registreringen kosta betydligt mer, eftersom det skulle krävas än mer utförliga undersökningar. Därav gränsdragningen vid 10 ton.

Producerar man under tusen liter per år får man fortsätta med det, oberoende om man är med i registreringskampanjen eller inte.

Det hela handlar om att EU kräver att kemikalier som produceras i en viss mängd, över tusen liter, ska undersökas så att man vet vad de innehåller.

- Lagstiftningen har anpassats enligt storindustrin men den drar mindre hantverkare med sig, säger Pyötsiä.

Kyrkorna i farozonen

De som kanske skulle lida mest om registreringen inte blir av är de kyrkor vars tak behöver tjäras med jämna mellanrum. Museiverket använder också en hel del tjära till sina byggnader.

- Ett kyrkotak kräver kanske kring fem-sex ton tjära. Det blir svårt att få ihop såna mängder från de mindre producenterna, säger Pyötsiä.

De som med all sannolikhet lyckas hålla sig under ett ton per år är de byaföreningar och andra som bränner tjära med flera års mellanrum.

Enligt Pyötsiäs uppfattning ska man slå ut produktionen på tre år när man räknar och det är medelvärdet som gäller. Om medelvärdet ligger under ett ton är allt frid och fröjd.

På Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) har man en annan syn på saken: Från och med den första juni 2018 är det högst ett ton per kalenderår som gäller, oberoende produktionen under tidigare år.

Juha Pyötsiä kan inte säga hur många tjärproducenter det finns i Finland, just för att det finns så många föreningar som sysslar med det.

Importera mer tjära från Kina

Enligt vad Pyötsiä vet är Finland i dagsläget den största producenten av tjära i Europa. Härifrån säljs det tjära till Sverige och Norge.

Världens största producent är Kina. Till och med Finland tar in en del tjära från Kina. Kineserna har registrerat sin tjära för 100 ton per år.

Så måste man börja importera mer tjära från Kina om ni inte lyckas med registreringen?

- Det är ett alternativ. Men Kyrkostyrelsen här i Finland godkänner inte den kinesiska tjäran. Den är så rinnande att den lätt rinner av taken, säger Pyötsiä.

Tjära kan göras av andra träslag än tall. Men det är just talltjäran som man nu vill registrera.

- Det är talltjäran som används till exempel till kyrkornas tak och den produceras det mest av.