Hoppa till huvudinnehåll

Lotsen hjälper de stora segelfartygen in i hamn - ett kyligt men roligt jobb

Fartygsroder på den stora barken Sedov.
På de stora segelfartygen får lotsen greppa rodret ute på däck tillsammans med kaptenen. En kul omväxling jämfört med de moderna lastfartygens högteknologiska kommandobryggor funderar lotsen Niclas Eriksson. På bilden den stora barken Sedovs roder. Fartygsroder på den stora barken Sedov. Sedov

Då de hundra segelfartygen som deltar i Tall Ships Races anländer till Åbo krävs lotsning för ett tiotal av dem. Fartyg som är över 70 meter långa och över 15 meter långa statsfartyg ska nämligen anlita lots när de anländer till eller lämnar en hamn i Finland.

Lotsen Niclas Eriksson befinner sig på lotsstationen på Utö, i väntan på de stora skeppen. På onsdagsförmiddagen var det ännu lugnt vid stationen.

– Vi kan inte se några fartyg med blotta ögat just nu, men på datorskärmarna syns skeppet Mir som har beställt lotsning till kl 15.

Det var ursprungligen tänkt att Eriksson skulle lotsa det största fartyget av alla, den numera ryska barken Sedov. Sedov byggdes i Tyskland men tillföll Sovjetunionen efter andra världskriget.

– Sedov är försenad, den fick problem med västliga vindar. Den kommer troligtvis sent ikväll eller tidigt imorgon. Vem som lotsar den då är ännu oklart, vi har ett roterande system så man lotsar fartygen vartefter de kommer in.

Världens största segelfartyg Sedov
Fartyget Sedov 2009. Världens största segelfartyg Sedov Bild: YLE/Marcus Nordström sedov

Idag kommer Eriksson att lotsa fartyget Mir kl 15. Han är beredd på en lång arbetsdag och förväntar sig vara i Åbo först efter klockan 22.

– Min kollega lotsar skeppet Shabab Oman II just nu och han sa att det är väldigt kallt! Så det blir till att ta med stickad mössa och ylletröja så man klarar att stå utomhus så länge.

På dessa stora segelfartyg står lotsen vid rodret ute på däck tillsammans med kaptenen. Det är en stor skillnad jämfört med de moderna lastfartygens kommandobryggor med all sin teknik, berättar Eriksson.

Samma arbete som vanligt

Vanligtvis lotsar ni ju mer moderna fartyg. Finns det skillnader mellan att lotsa nya båtar och gamla segelfartyg?

– Det är inte så stor skillnad i själva lotsningsarbetet. Själva lotsningen går likadant till som för en ubåt eller en lyxkryssare. -

– Fartyget kommer till lotsplatsen, hänger ut en lotstrappa och så kör man med lotskuttern upp jämsides med fartyget och klättrar upp i farten. Det brukar gå bra, säger Eriksson.

Lotsningsarbetet går ut på att lotsen antingen själv kör fartyget eller berättar hur besättningen ska köra.

– Men man behöver ändå inte segla fartyget som lots, det sköter seglarna om själva, säger Eriksson.

Fartyget Sörlandet.
Norska segelfartyget Sorlandet körde med maskin i Hangöfaret utanför Hitis på onsdag eftermiddag. Fartyget Sörlandet. Bild: Yle sorlandet

Eriksson konstaterar att de större segelfartygen antagligen kommer att välja att använda sin maskin istället för att segla eftersom man har motvind in till Åbo.

Vad är svårast just med att komma in till Åbo?

– Det krångligaste är nog i inloppet till Åbo, vid Kalkkiniemisvängen där det är ganska trångt. Efter det kopplar vi fast bogserbåtar så man får lite bättre kontroll på ekipaget.

Efter att bogserbåtarna kopplats fast i segelfartyget utanför Åbohamn svänger man fartyget och tar sig in i ån baklänges.

– Vanligtvis lotsar vi fartyg på allt mellan 70 och 360 meter. De här stora segelfartygen är kring 100 meter, så de är egentligen ganska små.

Vad tycker man som lots om Tall Ships Races? Är det lotsarnas julafton?

– Nog är det kul med omväxling och att se fina gamla fartyg. Dagens fartyg är inte särskilt fina, mest målad plåt.

Artikeln är uppdaterad: Tidigare fanns det i rubriken ett felaktigt citat där lotsningen av ett segelfartyg jämfördes med lotsningen av en ubåt eller en lyxkryssare.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland