Hoppa till huvudinnehåll

Lotsen hjälper de stora segelfartygen in i hamn - ett kyligt men roligt jobb

Fartygsroder på den stora barken Sedov.
På de stora segelfartygen får lotsen greppa rodret ute på däck tillsammans med kaptenen. En kul omväxling jämfört med de moderna lastfartygens högteknologiska kommandobryggor funderar lotsen Niclas Eriksson. På bilden den stora barken Sedovs roder. Fartygsroder på den stora barken Sedov. Sedov

Då de hundra segelfartygen som deltar i Tall Ships Races anländer till Åbo krävs lotsning för ett tiotal av dem. Fartyg som är över 70 meter långa och över 15 meter långa statsfartyg ska nämligen anlita lots när de anländer till eller lämnar en hamn i Finland.

Lotsen Niclas Eriksson befinner sig på lotsstationen på Utö, i väntan på de stora skeppen. På onsdagsförmiddagen var det ännu lugnt vid stationen.

– Vi kan inte se några fartyg med blotta ögat just nu, men på datorskärmarna syns skeppet Mir som har beställt lotsning till kl 15.

Det var ursprungligen tänkt att Eriksson skulle lotsa det största fartyget av alla, den numera ryska barken Sedov. Sedov byggdes i Tyskland men tillföll Sovjetunionen efter andra världskriget.

– Sedov är försenad, den fick problem med västliga vindar. Den kommer troligtvis sent ikväll eller tidigt imorgon. Vem som lotsar den då är ännu oklart, vi har ett roterande system så man lotsar fartygen vartefter de kommer in.

Världens största segelfartyg Sedov
Fartyget Sedov 2009. Världens största segelfartyg Sedov Bild: YLE/Marcus Nordström sedov

Idag kommer Eriksson att lotsa fartyget Mir kl 15. Han är beredd på en lång arbetsdag och förväntar sig vara i Åbo först efter klockan 22.

– Min kollega lotsar skeppet Shabab Oman II just nu och han sa att det är väldigt kallt! Så det blir till att ta med stickad mössa och ylletröja så man klarar att stå utomhus så länge.

På dessa stora segelfartyg står lotsen vid rodret ute på däck tillsammans med kaptenen. Det är en stor skillnad jämfört med de moderna lastfartygens kommandobryggor med all sin teknik, berättar Eriksson.

Samma arbete som vanligt

Vanligtvis lotsar ni ju mer moderna fartyg. Finns det skillnader mellan att lotsa nya båtar och gamla segelfartyg?

– Det är inte så stor skillnad i själva lotsningsarbetet. Själva lotsningen går likadant till som för en ubåt eller en lyxkryssare. -

– Fartyget kommer till lotsplatsen, hänger ut en lotstrappa och så kör man med lotskuttern upp jämsides med fartyget och klättrar upp i farten. Det brukar gå bra, säger Eriksson.

Lotsningsarbetet går ut på att lotsen antingen själv kör fartyget eller berättar hur besättningen ska köra.

– Men man behöver ändå inte segla fartyget som lots, det sköter seglarna om själva, säger Eriksson.

Fartyget Sörlandet.
Norska segelfartyget Sorlandet körde med maskin i Hangöfaret utanför Hitis på onsdag eftermiddag. Fartyget Sörlandet. Bild: Yle sorlandet

Eriksson konstaterar att de större segelfartygen antagligen kommer att välja att använda sin maskin istället för att segla eftersom man har motvind in till Åbo.

Vad är svårast just med att komma in till Åbo?

– Det krångligaste är nog i inloppet till Åbo, vid Kalkkiniemisvängen där det är ganska trångt. Efter det kopplar vi fast bogserbåtar så man får lite bättre kontroll på ekipaget.

Efter att bogserbåtarna kopplats fast i segelfartyget utanför Åbohamn svänger man fartyget och tar sig in i ån baklänges.

– Vanligtvis lotsar vi fartyg på allt mellan 70 och 360 meter. De här stora segelfartygen är kring 100 meter, så de är egentligen ganska små.

Vad tycker man som lots om Tall Ships Races? Är det lotsarnas julafton?

– Nog är det kul med omväxling och att se fina gamla fartyg. Dagens fartyg är inte särskilt fina, mest målad plåt.

Artikeln är uppdaterad: Tidigare fanns det i rubriken ett felaktigt citat där lotsningen av ett segelfartyg jämfördes med lotsningen av en ubåt eller en lyxkryssare.

  • Essä: Flugseendet – insekterna, häpnaden och omgestaltningen av vårt band till naturen

    Matilda Södergran skriver om vår relation till naturen.

    Är vi så separerade från naturen att vi inte kan skriva om den, läsa om den, utan att politisera? Om vi inte ens kan uppfatta nyanser i litteratur som handskas med flora och fauna säger det något om vår relation till naturen. Jag vill tro att det fortfarande finns en liten lucka där vi kan få vara i och gestalta naturen bara för njutningens skull, för de exceptionella och extraordinära upplevelsernas skull, skriver poeten Matilda Södergran i denna essä.

  • "Vi är illa tvungna att betala" - filippinska sjukskötare har krävts på olagliga avgifter för att komma till Finland

    Finland tar inget ansvar för rekryterade sjukskötare

    Stora finländska vårdföretag har i drygt tio års tid rekryterat filippinska sjukskötare till vårdhem för äldre. En del av de här sjukskötarna arbetar i åratal med enklare hjälpsysslor trots att de har en ansedd universitetsutbildning från Filippinerna. Alla får inte betalt som de borde, och några har krävts på olagliga avgifter.

  • Sju döda efter attentat mot ministerium i Kabul

    Alla misstänkta dödades av polisen.

    Attentatet fick sin början då en bomb kreverade vid informationsministeriet vid middagstid på lördag. Skottlossning pågick i sex timmar därefter. Sju personer dödades och alla fyra attentatsmän sköts ihjäl av polis.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland