Hoppa till huvudinnehåll

Åbos havssoptunna ska stoppa plast och skräp i Aura å

En havssoptunna finns i Åbo gästhamn, med en stor banderoll invid: Hur hamnar plast i vattnet?
En havssoptunna finns i Åbo gästhamn, med en stor banderoll invid: Hur hamnar plast i vattnet? Bild: Yle/Linus Hoffman Soptunna,Åbo,Aura å,plastavfall,plast,åbo gästhamn

På fredagen fick Åbo sin första havssoptunna, en flytande tunna som samlar in skräp som flyter omkring i vattnet. Soptunnan finns vid gästhamnen, invid Förin.

Soptunnan Seabin suger in ytvattnet som filtreras genom en påse. När vattnet sedan pumpas tillbaka i ån blir skräpet kvar i insamlingspåsen.

– Det är särskilt plast som vi hoppas kunde samlas in på det här viset, förklarar generalsekreterare Aija Kaski från Håll Skärgården Ren.

Ingen vet hur mycket plast det finns i haven, men soptunnan har på andra håll samlat in 1 - 1,5 kilogram skräp per dag.

Åbo är den andra orten i Finland som får en havssoptunna. I början av maj placerades Nordeuropas första soptunna i havet vid Ugnsholmen utanför Brunnsparken i Helsingfors, och i juli placerades en andra soptunna i havet vid Skatudden.

Havssoptunna i Helsingfors.
Havssoptunna i Helsingfors. Bild: Wärtsilä Wärtsilä,havssoptunna

– I Helsingfors har påsarna samlat in mycket plast och chipspåsar. Där fanns också använda nålar, sprutor och tamponger. Dessutom fanns det plastpåsar med körsbärskärnor, troligen från Salutorget, säger Riikka Helin för Yles finska nyheter. Hon representerar föreningen Lyhty som hjälper till att tömma påsarna på skräp.

Är strömmen i Aura å för stark?

I Åbo vet man inte hur mycket skräp det egentligen finns i ån, och hur mycket som samlas i soptunnan. På fredagen testade folk tunnan genom att kasta godispapper och plastmuggar, men det mesta flöt förbi, trots att soptunnan suger in vattnet.

– Det här är fortfarande en prototyp, förklarar uppfinnaren Pete Ceglinski, som är verkställande direktör för Seabin Project. De första havssoptunnorna har placerats i gästhamnar och hamnbassänger. Vi utvecklar dem hela tiden för att passa bättre också i åar och floder, och så småningom också i öppet hav.

Ceglinski vet inte heller hur havssoptunnan klarar sig i vinterförhållanden. Åtminstone i Åbo kommer tunnan att tas upp i slutet av hösten, för att inte förstöras av eventuella isar.

Flera fotografer följer med då Pete Ceglinski sätter fast havssoptunnan vid en brygga i Åbo gästhamn.
Flera fotografer följer med då Pete Ceglinski sätter fast havssoptunnan vid en brygga i Åbo gästhamn. Flera fotografer följer med då Pete Ceglinski sätter fast havssoptunnan vid en brygga i Åbo gästhamn. Bild: Yle/Linus Hoffman plastavfall,plast,Åbo,Aura å,Pete Ceglinski

I Åbo ska påsarna i havssoptunnan kontrolleras och tömmas två gånger per dag av studerande vid Åbo Yrkeshögskola, och då ser man hur effektiv den är. I Helsingfors har man märkt att det är bra att göra det tillfälligt ofta, för det kommer mycket alger och tång i dem just nu.

– Däremot har vi inte haft problem med att fiskar eller änder skulle ha fastnat här, säger Ceglinski. Bara två gånger har vi plockat ut två små fiskar ur påsen, men eftersom tunnan funnits i vattnet hela tiden så mådde de bra och kunde släppas ut i havet på nytt.

Fler platser för havssoptunnor och fler projekt startas

– Många tycker att våra vatten ser rena ut, men det finns mycket skräp, plast och mikroplaster i vattnet, säger Kaski, så det är bra att allt mäts och kontrolleras på samma gång.

Dessutom kommer Håll Skärgården Ren att i ett annat projekt under hela nästa vecka att mäta hur mycket skräp som i Aura å flyter genom staden.

– Redan nu används återvunnet plast och plast från haven som råvara för havssoptunnorna, och den andelen kan säkert utökas, tror Ceglinski.

Också Vasa kommer att få en egen havssoptunna. Bakom projektet står Wärtsilä, som också har sponsrat de två tunnorna i Helsingfors och den i Åbo. Sammanlagt har man avtalat om att placera ut sex tunnor.

– Vi har ännu inte beslutat var de två sista ska placeras. Vi valde Helsingfors, Åbo och Vasa eftersom vi har verksamhet där och satsar mycket på den marina miljön, men det är flera andra städer som har meddelat om sitt intresse för att vara med i vårt treåriga pilotprojekt, berättar Wärtsiläs kommunikationsdirektör Atte Palomäki.

Wärtsilä fungerar som Seabin-projektets globala pilotpartner under de kommande tre åren.

Övriga partners är La Grande Motte i Frankrike, Porto Montenegro i Montenegro, Port Adriano på Mallorca i Spanien, Butterfield på Bermuda och Safe Harbor Marinas i USA.

Sandstrand i Nha Trang, Vietnam, full med plast och annat skräp. Ett vattenreningsverk planeras i Nha Trang, men har inte byggts ännu.
Ingen vet hur mycket plast det finns i våra hav och längs stränderna. Sandstrand i Nha Trang, Vietnam, full med plast och annat skräp. Ett vattenreningsverk planeras i Nha Trang, men har inte byggts ännu. Bild: YLE/Linus Hoffman Nha Trang,Vietnam,plastavfall,plastkassar,plast,plastpåsar,vattenrening,Sopor,Nedskräpning,skräp

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland