Hoppa till huvudinnehåll

Från dödsstuga till överkörd hund - följ med på utfärd till finsknationalistiska kulturlandskap

Pekka Hlonens konstnärshem, Halosenniemi vid Tusby träsk
Halosenniemi vid Tusby träsk Pekka Hlonens konstnärshem, Halosenniemi vid Tusby träsk Bild: Ida Fellman konstutställningar,Tusby träsk,målare (bildkonstnärer),kulturhistoria,Halosenniemi,Pekka Halonen

I Pekka Halonens konstnärshem, Halosenniemi i Tusby, pågår över sommaren utställningen Into, toivo, rohkeus (Entusiasm, hopp, mod). Här presenteras ett urval inhemska konstnärer från den så kallade gyllene eran inom vår konst då den nationella självkänslan började vakna upp vid tiderna före sekelskiftet in emot 1900-talet.

Pekka Halonen själv är förstås med, liksom Akseli Gallen-Kallela, Eero Järnefelt och Albert Edelfelt. Men också några lite mindre kända namn som Albert Gebhard och Helmi Biese kan nämnas.

På det hela taget säkra kort som brukar gå hem bland konstpubliken och bra så. Vad som sist och slutligen gör det hela alldeles exceptionellt, är kanske ändå inramningen; det vill säga själva konstnärshemmet Halosenniemi med sin interiör och ateljén, som är helt magnifik.

Halosenniemi vid Tusby träsk
Halosenniemi vid Tusby träsk Halosenniemi vid Tusby träsk Bild: Kuvat Tuusulan museo, Iida Loponen Tusby träsk,Halosenniemi,kulturhistoria,kulturmiljö,Pekka Halonen,konstnärshem,strandbastu

Därtill kommer ännu miljön där huset ligger idylliskt vid stranden av Tusby träsk med tillhörande trädgård och strandbastu.
Så det här passar förstås helt perfekt för den här typen av finsknationell konst, som utställningen visar.

Unik kulturmiljö

Och när jag nu är inne på miljön, omgivningen, så är det på sin plats att säga några ord också om Tusby som kulturfärdmål i vidare bemärkelse. För nu är ju inte Halosenniemi det enda kända konstnärshemmet i trakten då också Jean Sibelius Ainola ligger bara någon kilometer därifrån. Granne med det finns ännu Juhani Ahos Ahola där han levde tillsammans med konstnären Venny Soldan-Brofeldt.

Ett kapitel för sig - inte desto mindre intressant - som visar på ett lite annorlunda konstnärsöde, är sedan den lilla stugan där Aleksis Kivi dog. Hur översätter man för resten det behändiga ”kuolinmökki”, som det heter på finska?

Aleksis Kivis dödsstuga i Tuusby
Stugan där Aleksis Kivi dog Aleksis Kivis dödsstuga i Tuusby Bild: Yle Aleksis Kivis dödsstuga,aleksis kivi

I detta anspråkslösa kyffe om ett rum och kök var författaren till Sju bröder inhyst hos sin bror Albert Stenvall med familj under ett drygt halvårs tid fram till sin död år 1872 efter att ha blivit utsläppt från Lappvikens sjukhus.
Familjen bestod av fru och fyra barn.

Konsten skulle spegla dem finska identiteten

Men om Aleksis Kivi dog sjuk och utblottad, hånad av kritiker, så kom han att få sin upprättelse med tiden. Det är helt klart att de mer framgångsrika kollegerna i Tusby konstnärsgemenskap ett par decennier senare samtliga har inspirerats av Kivis verk.

Så visas till exempel på utställningen i Halosenniemi, Into, toivo, rohkeus, också bland de mer typiska vinterlandskapen några av Akseli Gallen-Kallelas illustrationer till Sju bröder.

Akseli Gallen-Kallelas illustration till Sju bröder
Akseli Gallen-Kallelas illustration till Sju bröder Akseli Gallen-Kallelas illustration till Sju bröder Bild: Ateneumin taidemuseo Akseli Gallen-Kallela,Sju bröder,konstutställningar,illustration,bildkonst

Vad gäller utställningens titel, så anspelar den på sådana här sinnesstämningar - entusiasm, hopp, mod – som var rådande bland våra konstnärer i dessa tider av nationellt uppvaknande och självständighetssträvanden, berättar utställningens guide Katri Kähkönen:

- Finlands 100-års jubileum till ära har man valt att på Halosenniemis sommarutställning lyfta fram den konst, som speglar den finska identiteten.

Pekka Halonen: Vinterlandskap från Myllykylä
Pekka Halonen: Vinterlandskap från Myllykylä Bild: Ateneumin taidemuseo Pekka Halonen,Vinterlandskap,konstutställningar,bildkonst

Vinter- och insjölandskap

Då är det för det första vinterlandskap som man kan anse som väldigt typiskt finskt och just Pekka Halonen är ju den som man främst förknippar med ikoniska vinterlandskap.

- Ett annat vanligt motiv, som rent av är av äldre datum, är insjölandskapet, berättar Katri Kähkönen vidare, och här kan man notera att perspektivet oftast är uppifrån.

Eero Järnefelt: Symbolistiskt landskap från Koli
Eero Järnefelt: Symbolistiskt landskap från Koli Eero Järnefelt: Symbolistiskt landskap från Koli Bild: Museokuva landskapsmåleri (verksamhet),bildkonst,konstutställningar,Eero Järnefelt,symbolism

I synnerhet Eero Järnefelt är känd för sina insjölandskap och Katri Kähkönen lyfter exempelvis fram hans berömda Symbolistiska landskap från Koli, som är med på utställningen.
Insjölandskapen började etablera sig i vår konst redan i början av 1800-talet och just naturen var alltså en viktig inspirationskälla för våra konstnärer när de ville skildra det som kunde tänkas vara typiskt finsk konst.
― Katri Kähkönen

Inspiration från Karelen

I och med de här strävandena blev det också vanligt att våra konstnärer vallfärdade till Karelen för att söka inspiration och för att hitta sådana här finsknationella motiv:

- I Karelen fanns de vackra landskapen och den typ av traditionell bondekultur bevarad, som konstnärerna upplevde att började försvinna i takt med industrialiseringen, berättar Katri Kähkönen.

Också runosångare och därtill hörande nationella myter lockade konstnärer till Karelen.

Pekka Halonen själv var för övrigt av bondehärkomst, vilket var lite ovanligt i konstnärskretsarna, han föddes i Lapinlax i Norra Savolax år 1865. Först var han verksam i Helsingfors där han studerade mellan åren 1886-1890.

Flyttade till Tusby

Liksom många andra av våra ledande konstnärer studerade Halonen också i Paris och lät sig inspireras av den tidens internationella konstströmningar. Men fram emot slutet av 1890-talet blev det aktuellt att flytta till Tusby där han alltså lät uppföra konstnärshemmet Halosenniemi vid stranden av Tusby träsk år 1900.

Det var författaren Juhani Aho och konstnärskollegan Venny Soldan-Brofeldt, som lockade dit Halonen. De bodde själv nära intill, liksom Jean Sibelius, och konstnärsgemenskapen var en betydande källa till inspiration för dem alla.

Interiör från Jean Sibelius Ainola
Interiör från Jean Sibelius Ainola Interiör från Jean Sibelius Ainola Bild: Ida Fellman Ainola,konstnärshem,Jean Sibelius,Akseli Gallen-Kallela,Tusby

Ett annorlunda vintermotiv

Med flytten till Tusby förknippar man ett lite speciellt och för Halonen mera ovanligt vinterlandskap, som är med på utställningen: Koira ulvoo kuuta, eller Hund ylar mot månen. Katri Kähkönen ger bakgrunden:

- Det berättas att då Juhani Aho och Venny Soldan-Brofeldt flyttade till Tusby hade en hund dött under deras flyttlass.

Och Juhani Aho som var en stor hundvän var ju bedrövad, så Pekka Halonen målade tavlan för att trösta sin vän.― Katri Kähkönen

Pekka Halonen: Hund ylar mot månen
Pekka Halonen: Hund ylar mot månen Pekka Halonen: Hund ylar mot månen Bild: Museokuva Pekka Halonen,Vinterlandskap,konstutställningar,Halosenniemi,bildkonst

En annan tolkning tar fasta på ett dolt politiskt budskap i målningen. Den är nämligen exakt daterad till den 24 november 1899, vilket var Leo Mechelins 60-års födelsedag. Han var en populär senator, som motsatte sig de förryskningstendenser som tsar Nikolaj II hade fört fram i och med det beryktade februarimanifestet samma år.

Så Halonens målning kan tolkas symboliskt som så att hunden skäller ett nödbudskap mot förryskningstendenserna. Enligt Katri Kähkönen kan man se det här som ett exempel på det mod, som förekommer i utställningens titel, Into toivo, rohkeus.

Fotnot: Som bäst firas Tusbyveckan, som kulminerar lördagen den 22 juli i Tusbydagen med diverse evenemang och öppna dörrars dag åtminstone på Halosenniemi.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje