Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler tar lån för att kunna konsumera - känner du igen riskerna?

Pengar
Pengar Bild: Mostphotos/lev dolgachov pengar,euro,ekonomi,löner,skatt,finansväsen,sparande,bank,förmögenhet,priser,¤,budget

Finländare använder allt mer pengar på konsumtion och våra inkomster hinner inte med. Många tar nu kreditlån för att täcka sina utgifter.

Den finländska ekonomin växer fortare än den gjort på länge och även företagens resultatperiod ser bra ut.

Den ekonomiska efterfrågan ökar också i och med finländarnas stora iver att konsumera. Men vår konsumtion finansieras allt oftare med skulder.

Dyra lån utan säkerhet erbjuds redan av flera utländska företag.

Andelen kreditlån för konsumtion ökade i maj med över 5 procent, enligt Finlands Bank.

Just nu är konsumentkrediter utan säkerhet speciellt populära. I maj hade de ökat med över 13 procent från i fjol.

Statistiken omfattar dessutom inte alla krediter eftersom marknaden förändras i snabb takt och nya långivare dyker upp hela tiden.

Dyra lån utan säkerhet erbjuds redan av flera utländska företag, skriver Helsingin Sanomat.

Nationalekonomin kan vara tryggad - riskerna ändå stora för enskilda hushåll

Förra hösten gav Europeiska systemrisknämnden ESRB Finland en varning för hushållens skuldsättning.

Trots det har skuldsättningen tvärtom tagit fart.

Skuldbaserad konsumtion kan inte fortsätta för evigt.― Heidi Schauman, chefsekonom på Aktia

Ökad skuldbaserad konsumtion leder i det långa loppet till en ohållbar situation, säger Olli Kärkkäinen, expert på privatekonomi på Nordea.

- En ökning som bygger på konsumenttillit är känslig för förändringar i konjunkturen. I och med dåliga ekonominyheter kan konsumtionen minska rentav snabbt, säger Kärkkäinen.

Å andra sidan har konsumtionens betydelse för den ekonomiska tillväxten minskat, eftersom exporten har fått vind i seglen.

- Det är en väldigt bra sak, eftersom skuldbaserad konsumtion inte kan fortsätta för evigt, säger Aktias chefsekonom Heidi Schauman.

Största delen av de skuldsatta har en hanterbar mängd skulder som går att betala bort.

- När vi diskuterar skuldsättningen är det bra att minnas att hushållen har nettotillgångar, alltså tillgångarna överskrider skulderna, säger Timo Hirvonen, chefsekonom på privatbanken FIM.

- I fjol var de finansiella tillgångarna för de finländska hushållen 293 miljarder euro medan skulderna utgjorde 143 miljarder, tillägger han.

Ju mer lån man tar, desto större blir riskerna.― Juha Pantzar, Garanti-Stiftelsen

Ändå ökar mängden betalningsförsummelser i Finland.

- I Finland har vi en växande skara av hushåll med bostadsskulder och dessutom sådana som har åtskilliga konsumentkrediter och betalningsförsummelser, säger Eeva Alho, ekonom för Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT.

- I oreglerade krediter syns ingen större förändring, men de kunder som har konsumentkrediter från flera olika ställen är fler, säger Heidi Schauman på Aktia.

Reklam lockar till lån

Enligt Garanti-Stiftelsens vd Juha Pantzar handlar folk också vardagliga saker på kredit eftersom lånen marknadsförs så brett.

- Är man till exempel i skuld till banken och har kreditkortsskulder och avbetalning på hushållsmaskiner, kan redan en liten oväntad extrautgift fälla hela ekonomin, säger Pantzar.

- Ju mer lån man tar desto större blir riskerna, tillägger han.

Heidi Schauman säger att vi lever i en värld där avbetalningstjänster och skuldfinansiering genom lån erbjuds vart man än ser.

- Stannar man inte upp för att räkna kan skuldbördan bli riktigt tung att bära. Tillsammans kan avbetalningssummorna för soffan, teven och datorn bilda en stor summa pengar, påminner Schauman.

Enligt Eeva Alho vid PTT har de långvarigt låga räntorna också suddat till uppfattningen om vilka risker som hänger ihop med att vara skuldsatt.

- Om skuldbördan och ekonomin ligger i farozonen redan under den nuvarande räntenivån har man inte längre något spelrum när räntorna stiger, säger Alho.

Heidi Schauman menar att det är viktigt att diskutera ekonomi och konsumtion med unga.

- En bättre förståelse av ekonomiska frågor är ingen snabb lösning, men det är den bästa långvariga lösningen, säger Schauman.

Den bygger på Yle Uutisets artikel skriven av Anna Karismo.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes