Hoppa till huvudinnehåll

Den långa väntan på asyl i södra Europa – ”Inte en flyktingkris, snarare en solidaritetskris”

Asylsökande i Aten.
Asylsökande i Aten, Grekland. Asylsökande i Aten. Bild: EPA/ZOLTAN BALOGH flyktingar,migration,Grekland,Cypern,Aten,asylsökande,turism

I år har över 110 000 människor kommit till Europa i hopp om ett bättre liv. EU håller som bäst på att omplacera en del men brist på samarbetsvilja har försinkat planerna. Myndigheterna i Italien går samtidigt på knäna och tiotusentals människor sitter i limbo på de grekiska öarna.

- Förhållandena i Grekland är förfärliga.

- Människor som redan är traumatiserade genomlever ytterligare stress på grund av förhållandena och ovissheten över hur länge de måste vänta.

Så här kommenterar Catherine Woollard, generalsekreterare vid det europeiska rådet för flyktingar och fördrivna ECRE, den pågående situationen i södra Europa för Yle Nyheter.

Anställda vid ECRE som besökt både officiella och inofficiella läger i Grekland återger samma sak; de är överfulla, mottagandet är dåligt och många har mentala hälsoproblem.

Flyktingar i lägret Moria på Lesbos 22 maj 2017.
Lägret Moria på Lesbos i maj 2017. Flyktingar i lägret Moria på Lesbos 22 maj 2017. Bild: EPA/PETER KLAUNZER flyktingar,flyktingläger,Lesbos,Grekland,invandring,immigration

På FN:s flyktingorgan UNHCR, berättar talesperson Caroline Bach att flyktingbarn i Grekland och Italien kan gå i skola tillsammans med andra barn men att läget överlag inte är acceptabelt.

- Förhållandena är varierande i olika läger på olika platser. Det börjar bli bättre men situationen är fortfarande otroligt svår och oacceptabel. Människor ska inte behöva sitta och vänta för länge på beslut.

2 365 har dött på vägen i år

Hittills i år har över 110 000 människor tagit sig till Europa främst över Medelhavet. 2 365 människor uppskattas ha dött eller saknas bara i år.

Under hela fjolåret kom totalt knappt 363 000 sjövägen till Europa och sedan januari 2015 har runt 1,5 miljoner människor kommit till Europa.

I juridisk mening har inte alla flyktingstatus, utan det är en blandning av immigranter, asylsökande och flyktingar.

Antalet asylsökande och flyktingar som kommit till södra Europa januari-juli 2017.
Antalet människor som kommit till södra Europa över Medelhavet under 2017. Antalet asylsökande och flyktingar som kommit till södra Europa januari-juli 2017. Bild: Yle Nyhetsgrafik flyktingar,migration,Italien,Grekland,Spanien,Cypern

Antalet nya asylansökningar som i år lämnats in till EU:s medlemsländer är 238 505 stycken. Förra året var antalet över 1,2 miljoner.

För att hantera trycket från det stora antalet asylsökande kom EU:s medlemsländer år 2015 överens om ett kvotsystem där varje land åtog sig att ta emot ett visst antal människor.

Målet var att omfördela 160 000 människor från Italien och Grekland inom två år.

Men EU-länder som drar fötterna efter sig har lett till att EU:s omplaceringsplan inte varit så effektiv som man först hoppades på.

Drygt 23 000 människor har hittills omplacerats. Två tredjedelar av dem har flyttats vidare från Grekland och en tredjedel vidare från Italien.

Antalet människor som tagit sig över Medelhavet till Europa 2014-2017.
Flest tog sig över Medelhavet i slutet på 2015. Största delen av de som kommit till Europa i år är män. Antalet människor som tagit sig över Medelhavet till Europa 2014-2017. Bild: Yle Nyhetsgrafik flyktingar,migration,asylsökande,båtflyktingar

Tiotusentals andra sitter kvar i Spanien, Italien, Grekland och Cypern i väntan på besked. Till exempel i Grekland, Cypern, Balkan och östra Europa sitter just nu över 72 000 strandade.

Ett ökande antal människor finns också vid Italiens gränser till Frankrike, Schweiz och Österrike.

En grupp människor lämnar UNHCR:s lägenheter på ön Chios i Grekland för att omplaceras på fastlandet.
En grupp människor lämnar ön Chios i Grekland för fastlandet. En grupp människor lämnar UNHCR:s lägenheter på ön Chios i Grekland för att omplaceras på fastlandet. Bild: UNHCR/Christos Tolis flyktingar,flyktingläger,invandring,Chios,Grekland,immigration

Men situationen är komplicerad och framför allt Grekland och Italien har stött på helt olika problem.

Det första problemet i Grekland, enligt Catherine Woollard på ECRE, är de 11 000 människor som blivit registrerade och är redo att omplaceras, men som bara väntar.

- De borde så snabbt som möjligt flyttas vidare till andra EU-länder.

I mars 2016 slöt dessutom EU och Turkiet ett avtal om att alla flyktingar som anländer till Grekland direkt ska skickas tillbaka till Turkiet. Lika många ska sedan fördelas från turkiska läger till Europa enligt EU:s kvotsystem.

Det här innebär att de som anlände efter att avtalet trädde i kraft inte är berättigade att ansöka om omplacering. Men hittills har bara 1 217 skickats tillbaka till Turkiet, resten är kvar i Grekland.

- Många människor, speciellt syrier, skickas inte tillbaka till Turkiet eftersom det inte är säkert. Så det finns en mängd olika problem, säger Woollard.

En grupp människor lämnar UNHCR:S lägenheter på ön Chios i Grekland för att omplaceras på fastlandet.
En grupp människor lämnar UNHCR:S lägenheter på ön Chios i Grekland för att resa till fastlandet. En grupp människor lämnar UNHCR:S lägenheter på ön Chios i Grekland för att omplaceras på fastlandet. Bild: UNHCR/Christos Tolis flyktingar,flyktingläger,invandring,Grekland,Chios,immigration

För Italiens del är det själva registreringsprocessen som är roten till problemen. De italienska myndigheterna har helt enkel inte hunnit registrera och ta sig an alla som anlänt.

Både Woollard och Bach tycker att processen gått för långsamt.

- Just nu befinner sig ungefär 200 000 asylsökanden i Italien och det är en otrolig press för landet, säger Caroline Bach från UNHCR.

- De är på sin maximala kapacitet för vad som kan hanteras och självklart går det otroligt långsamt.

Sex kvinnor och barn räddades från Medelhavet nära Spanien i juli 2017.
Sex kvinnor och barn räddades från Medelhavet utanför Spanien i juli 2017. Sex kvinnor och barn räddades från Medelhavet nära Spanien i juli 2017. Bild: EPA/PAQUET flyktingar,flyktingläger,invandring,Spanien,immigration

En organisation som jobbar med EU-länderna för att förbättra de lokala myndigheternas kapacitet är den internationella organisationen för migration IOM.

De mänskliga rättigheterna och internationella konventioner måste tas i beaktande under hela asyl- och registreringsprocessen, säger Simo Kohonen, chef för IOM:s enhet i Finland.

De här länderna åker flest människor från

Nigeria
Guinea
Elfenbenskusten
Bangladesh
Syrien
Gambia
Senegal
Mali
Marocko
Eritrea

Källa: UNHCR

Höga krav för rätten till omplacering

På grund av de strikta kraven som EU ställt finns det i tillägg mängder av människor som antagligen har rätt till internationellt skydd men som inte är kvalificerade för att omplaceras, tillägger Woollard.

EU kräver nämligen att omfördelningen tillämpas på de nationaliteter för vilka den totala andelen positiva asylansökningar är minst 75 procent.

Till exempel för Irak är andelen godkända asylansökningar nu under 75 procent. Det betyder att irakier i Grekland och Italien inte kan ansöka om vidarebosättning.

Kustbevakningen och Röda korset hjälper flyktingar som räddats från Medelhavet i Spanien.
Kustbevakningen i Spanien och Röda korset hjälper flyktingar som räddats från Medelhavet. Kustbevakningen och Röda korset hjälper flyktingar som räddats från Medelhavet i Spanien. Bild: EPA/J. RAGEL flyktingar,flyktingläger,invandring,Spanien,immigration

I nuläget är medborgare från Eritrea, Bahamas, Bahrain, Bhutan, Qatar, Syrien, Förenade Arabemiraten och Jemen berättigade att ansöka om omplacering.

De asylsökande måste också ha ett klart behov av internationellt skydd.

- Tyvärr ser vi ett ökat antal människor i limbo – människor som är berättigade till internationellt skydd, men som sitter fast på grund av förseningar i registreringsprocessen eller som inte har rätt, enligt vår åsikt väldigt orättvist, att ansöka om omplacering, säger Woollard.

Lägret Karatepe i Grekland för asylsökande och flyktingar. Situationen har blivit bättre i lägret tack vare insatser från UNHCR och pengar från EU-kommissionen.
Lägret Karatepe i Grekland. Lägret Karatepe i Grekland för asylsökande och flyktingar. Situationen har blivit bättre i lägret tack vare insatser från UNHCR och pengar från EU-kommissionen. Bild: © UNHCR/Roland Schönbauer flyktingar,flyktingläger,invandring,Chios,Grekland,Relocation,immigration

Woollard oroar sig över vad hon kallar för förvaring av människor på de grekiska öarna.

- Idén med så kallade hotspots, var att snabbt kunna identifiera, registrera och flytta vidare människor. I stället har det här utvecklats till en situation med långvariga mottagningspunkter, som i grunden egentligen är förvaring. Människor tillåts inte lämna.

Många lever också under jorden utom synhåll för myndigheterna – en följd av dysfunktionaliteten i EU:s asyllagar, berättar Woollard.

Polen och Ungern säger nej

Bland EU-länderna har de allierade Polen och Ungern vägrat ta emot en enda flykting och struntat i att verkställa EU:s beslut. I Ungern har det också förekommit våld vid gränserna när myndigheterna förhindrat människor från att försöka ta sig in i landet.

Österrike lovade så sent som i maj att landet nu kommer att ta emot de första femtio människorna i enlighet med EU-ländernas överenskommelse.

Tjeckien har hittills tagit emot 12 personer av de 2 691 som de lovat ta emot. I juni meddelade landet att man inte tar emot fler.

- Vi tror att omplaceringsmetoderna drar till sig fler vågor av immigranter till Europa, de är ineffektiva, sade den polska inrikesministern Mariusz Blaszczak tidigare i juli.

- Vi kommer inte att ge efter för utpressning från Bryssel och vi förkastar den obligatoriska kvoten för omplacering, var Ungerns premiärminister Viktor Orbáns budskap till landets parlament nyligen.

Ungersk polis patrullerar transitgränsen för asylsökande vid gränsen till Serbien.
Ungersk polis patrullerar transitgränsen för asylsökande vid landets gräns till Serbien. Ungersk polis patrullerar transitgränsen för asylsökande vid gränsen till Serbien. Bild: EPA/SANDOR UJVARI flyktingar,migration,polisen,Ungern,gränser,gränsövervakning

Finlands utrikesminister Timo Soini meddelade för en knapp vecka sedan att Finland inte tar emot fler förrän alla länder uppfyllt sina löften och dragit sitt strå till stacken.

Finland har lovat att ta emot 2 078 från Grekland och Italien.

Tillsammans med Malta, Luxemburg och de baltiska staterna har Finland uppfyllt störst andel av sina omplaceringskvoter. Tyskland och Frankrike har däremot tagit emot flest människor.

Vi vill inte säga att omfördelningen har misslyckats. Nu har över 20 000 människor omplacerats, och låt oss medge, det är 20 000 människor som fortfarande skulle ha suttit kvar i oacceptabla förhållanden.― Catherine Woollard, ECRE

För de länder som ändå vägrar samarbeta har EU-kommissionen aviserat straffåtgärder. Woollard välkomnar beslutet starkt.

- Jag tycker att medlemsländer som drar fördel av att vara en del av EU, precis som alla EU-länder får fördelar på ett eller annat sätt, också borde hjälpa till att möta utmaningar.

Flyktingbarn deltar i en engelskalektion i Grekland.
Flyktingbarn deltar i en engelskalektion i Grekland. Flyktingbarn deltar i en engelskalektion i Grekland. Bild: EPA/KOSTAS TSIRONIS flyktingar,migration,Grekland,Cypern,barn (familjemedlemmar),asylsökande,skolan (fenomen),lektion

Samtidigt vill hon understryka de framsteg som redan gjorts – trots tempot.

- Allt har gått för långsamt. Å andra sidan vill vi inte säga att omfördelningen har misslyckats. Nu har över 20 000 människor omplacerats, och låt oss medge, det är 20 000 människor som fortfarande skulle ha suttit kvar i oacceptabla förhållanden. Det är åtminstone något.

- Vi borde först berömma de medlemsländer som fördelar ett betydande antal människor, till exempel Finland som är nära att uppfylla de löften som landet gett, säger Woollard.

Solidaritetskris

I fråga om EU:s asyl- och flyktingpolitik och hur länderna bäst kan hantera läget återkommer både Woollard, Bach och Kohonen till ordet solidaritet och efterlyser en kollektiv insats.

- Vi tror fortfarande på att Europa kan leda vägen i att välkomna, skydda och ge stöd åt flyktingar, men det krävs verkligen mer samarbete, säger Bach och tillägger:

- De beslut som världsledarna nu tar kommer att avgöra vilken sorts värld vi lever i framöver. Vill vi drivas av rädsla och vara instängda eller vill vi behålla våra mest grundläggande värderingar som tron på mänskliga rättigheter och att människor inte ska behöva dö i krig.

- Det är inte en flyktingkris, utan det är snarare en solidaritetskris, säger Bach.

En familj lämnar UNHCR:s lägenheter på ön Chios i Grekland för att omplaceras på fastlandet.
En familj lämnar ön Chios i Grekland för att omplaceras på fastlandet. En familj lämnar UNHCR:s lägenheter på ön Chios i Grekland för att omplaceras på fastlandet. Bild: © UNHCR/Christos Tolis flyktingar,flyktingläger,invandring,Chios,Grekland,immigration

Det är möjligt för Europa att ta hand om de här flyktingarna som redan befinner sig i Europa, enligt Bach. Och resurser finns, säger Woollard.

- EU har resurserna – vi talar om en världsdel med över 700 miljoner människor som är världens rikaste kontinent – att hantera det antal människor som kommer hit, även det ökande antal vi såg under 2015 och 2016. Men det kan bara hanteras kollektivt.

Familjeåterförening högt prioriterad

Även om EU:s program för omplacering enligt Catherine Woollard är viktigt, hoppas ECRE i det långa loppet på en reform av Dublinförordningen som skulle skapa mer hållbara och permanenta mekanismer för ett delat ansvar som också är rättvist för alla parter.

Vill vi drivas av rädsla och vara instängda eller vill vi behålla våra mest grundläggande värderingar som tron på mänskliga rättigheter.― Caroline Bach, UNHCR

IOM nämner också behovet av flera säkra och lagliga vägar in i Europa så att de europeiska regeringarna kan hantera inflödet av immigranter mer effektivt.

- Restriktiv politik och åtdragna gränser kan leda till en mer dold immigration, säger Simo Kohonen på IOM.

UNHCR har lagt fram ett förslag till EU och lyfter till exempel upp behovet av snabbare omfördelning och effektiv familjeåterförening.

- Många av dem som sitter fast i Italien och Grekland har ju till exempel familj i andra EU-länder, eller har kanske studerat eller arbetat i ett EU-land tidigare. Om de skulle kunna få vänta på sitt asylbeslut tillsammans med sin familj eller ha en sysselsättning direkt, hade det haft en positiv effekt på deras välmående, men även på integration, säger Caroline Bach.

- Det här är verkligen en avgörande tid och just nu får vi bestämma hur vi vill att Europa ska se ut.

Källor: UNHCR, ECRE, IOM, Reuters, Europeiska kommissionen, Migrationsverket, Yle

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes