Hoppa till huvudinnehåll

Minns du presidentmötena? Detta har Finland och Ryssland förhandlat om på 2000-talet

Vladimir Putin skålar med Tarja Halonen
Vladimir Putin och Tarja Halonen träffades i god anda hösten 2001. Vladimir Putin skålar med Tarja Halonen Bild: EPA/ALEXANDER NATRUSKIN Vladimir Putin,Tarja Halonen

I finländsk utrikespolitik ingår att betona förhandlingar ansikte mot ansikte med grannen i öster. Yle Uutiset har gått igenom mötena mellan Finlands och Rysslands presidenter på 2000-talet.

Som Rysslands president har Vladimir Putin kommit till Finland fem gånger för samtal på tu man hand med vår president.

Presidenterna Tarja Halonen och Sauli Niinistö har avlagt besök i Ryssland sammanlagt över 20 gånger.

Diskussionerna har rört allt mellan förhoppningar om visumfrihet och oro i och med kriget i Ukraina.

2000-2003: Två nyvalda presidenter

De nyvalda presidenterna Halonen och Putin träffades som presidenter för första gången i Moskva i juli år 2000. I samband med mötet svarade Putin barskt på en fråga från finska journalister: Karelen återlämnas inte.

Tonfallet överraskade journalisterna, även om innehållet i svaret inte gjorde det.

President Halonen skyndade sig att tillägga att alla frågor nog kan diskuteras mellan Finland och Ryssland.

Vladimir Putin och Tarja Halonen i en golfbil.
Vladimir Putin och Tarja Halonen i Gullranda 2 september 2001. Vladimir Putin och Tarja Halonen i en golfbil. Bild: EPA/ANATOLY MALTSEV Vladimir Putin,Tarja Halonen

I september år 2001 avlade Putin ett besök i Finland. Då diskuterade presidenterna för första gången en snabb järnvägsförbindelse mellan länderna.

Putin ville att en sådan införs med snabb tidtabell, men det skulle ta nästan tio år innan Allegrotågen började gå.

Presidenterna tog också upp ett avtal som skulle ge finländska investerare i Ryssland samma status som ryska. Det avtalet blev inte av, trots att frågan var uppe på nytt i diskussioner följande år.

År 2003 deltog Halonen i ett toppmöte mellan Ryssland och EU. Det hölls i St Petersburg i samband med stadens 300-årsfest.

Då framförde Putin ett önskemål: visumfrihet mellan Ryssland och EU från och med år 2007. EU-länderna förhöll sig försiktigt till saken. Finland hade hellre diskuterat miljöfrågor som oljetransporterna på Östersjön.

2004-2005: Oro för relationen

I början av år 2004 vann Putin som väntat sitt lands presidentval, men slutet av året blev tungt. I september dog över 330 människor i Beslan då terrorister ockuperade en skola.

Senare innebar Ukrainas val och den påföljande orangea revolutionen ett bakslag för Ryssland. Samtidigt försämrades Rysslands relationer till EU.

Förhållandet blev kyligare också mellan Ryssland och Finland. Det började höras kritik från höga ryska tjänstemän, bland annat om att Finland hör till länderna med "russofobi".

När Halonen avlade en blixtvisit i St Petersburg i december år 2004, sa Putin sig önska att Finland arbetar för att förbättra förhållandet mellan Ryssland och EU.

Följande år kom det fram att Ryssland hade kränkt Finlands luftrum elva gånger mellan oktober 2004 och maj 2005.

Putin överräcker en blombukett till Halonen vid Gullranda.
Putin överräckte en blombukett till Halonen i augusti 2005. Putin överräcker en blombukett till Halonen vid Gullranda. Bild: EPA/DMITRY ASTAKHOV Vladimir Putin,Tarja Halonen

I maj gjorde Halonen en kontroversiell resa till 60-årsjubileet för segerdagen i Moskva. Många länders ledare hade tackat nej till inbjudan och festen hade varit föremål för internationell debatt.

Presidenterna träffades ytterligare två gånger under året.

Putin avlade i augusti sitt andra besök i Finland. Igen fanns visumfriheten på agendan. Nu förhöll sig Finland positivt till den.

Följande månad invigde de två presidenterna vattenreningsverket i St Petersburg.

2006-2007: Bilköer och virkestullar ger huvudbry

År 2006 grälade Ryssland med Ukraina om gasleveranser och med Polen om köttimport, men förhållandet mellan Ryssland och Finland var gott. Det intygade Halonen och Putin efter en träff i St Petersburg.

Samma goda stämning fortgick när Putin besökte Finland i november. Projektet med Allegrotågen gjorde framsteg och Putin lovade ta hand om de köer som drabbade långtradartrafiken vid gränsen.

Vladimir Putin och Tarja Halonen.
Vladimir Putin och Tarja Halonen. Bild: EPA Vladimir Putin,Tarja Halonen

I början av år 2007 syntes tecken på kyligare relationer. I en tvist om en staty i Tallinn mellan Estland och Ryssland tog Finland parti för Estland.

Samtidigt bröt Finland och Ryssland arm om den höga virkestull som Ryssland hade infört. På sommaren sa Halonen att man i förhandlingarna hade gjort allt som kunde göras.

Efter det följde två besök i Ryssland. Diskussionen om bilköerna vid gränsen fortsatte och Putin tog upp avsikten att dra en gasledning, Nordstream, genom Östersjön.

Halonen uttryckte efteråt tillförsikt i fråga om långtradarköerna.

I slutet av Putins andra period som president höll Ryssland ett Dumaval som omvärlden kritiserade för valfusk. Finland betonade för sin del att Finlands och Ryssland hade en stabil relation.

2008-2011: Medvedev tar över - för ett tag

Rysslands nya president Dmitrij Medvedev och president Tarja Halonen träffades i Ryssland sommaren 2008. Problemen med virkestullarna fortgick. Vid det laget hade kriget i Georgien slagit in en kil mellan Ryssland och väst.

Finland och Ryssland träffade en överenskommelse om gasledningen under Östersjön. Samtidigt försökte finländska företag få ta del i byggprojektet inför OS i Sotji.

Presidenterna träffades särskilt mycket under år 2009 och också i övrigt höll mötestakten under Medvedevs tid samma nivå som dittills.

Dmitrij Medvedev och Tarja Halonen.
Dmitrij Medvedev besökte Tarja Halonen i Gullranda sommaren 2010. Dmitrij Medvedev och Tarja Halonen. Bild: EPA/MIKHAIL KLIMENTYEV Dmitrij Medvedev,Tarja Halonen

Halonen och Medvedev förhandlade bland annat om tvister kring omhändertagna barn, visumfrihet, kärnkraft och livsmedel.

Den verkliga makten ansågs ligga kvar hos Putin, som hösten 2011 meddelade att han ställer upp som presidentkandidat igen.

2012-2013 Niinistö och Putin stiftar bekantskap

År 2012 skedde byten på presidentposten både i Finland och i Ryssland. President Sauli Niinistö stiftade på sommaren bekantskap med Vladimir Putin genom att spela ishockey i sportcentret Igora.

Sauli Niinistö och Vladimir Putin spelar ishockey
Sauli Niinistö och Vladimir Putin mätte sina sportsliga krafter i hockeyrinken. Slutresultatet rapporterades ha blivit 4-4. Sauli Niinistö och Vladimir Putin spelar ishockey Bild: Nikolsky Alexei Sauli Niinistö,Vladimir Putin

Inför träffen hade Natofrågan dykt upp på agendan genom den ryska kommendören Nikolaj Makarov som beskyllde Finland för kopplingar till Nato. Niinistö ansåg att han hade fel, Putin trodde på honom.

Samtidigt skärptes det inrikespolitiska läget i Ryssland i och med att Putin tog till hårdare tag mot oppositionen. Demonstranter dömdes till långa fängelsestraff.

När Putin besökte Gullranda sommaren 2013 fick han svara på finländska journalisters frågor om mänskliga rättigheter.

2014-2016: Krim och Ukraina dominerar

Torsdagen den 27 februari 2014 inleddes ockupationen av Krim. Följande dag ringde Niinistö till Putin och framförde sin oro över utvecklingen.

Det dröjde till augusti innan följande möte ägde rum, i Sotji. Träffen väckte diskussion eftersom EU hade beslutit att möten mellan medlemsländer och Ryssland inhiberas.

Efter mötet med Putin skyndade sig Niinistö att träffa också Ukrainas ledning.

Mötet i Sotji blev det enda under år 2014, men de två presidenterna fortsatte diskussionen per telefon. Samtalen rubricerades "krisen i Ukraina och de bilaterala relationerna mellan Finland och Ryssland".

Sauli Niinistö och Vladimir Putin diskuterar.
Sauli Niinistö och Vladimir Putin diskuterar. Bild: EPA/ALEXANDER NEMENOV Sauli Niinistö,Vladimir Putin

År 2015 beslöt sig Niinistö för att utebli från 70-årsjubileet för segerdagen i Ryssland. Niinistö träffade ändå Putin litet därefter. Vid det mötet deltog ledningen för bolaget Rosatom och Putin lyfte fram frågor om kärnkraft.

Senare under sommaren försämrades relationen mellan länderna eftersom Finland vägrade ge ryssar på EU:s sanktionslista undantagstillstånd att delta i ett jubileumsmöte för KSSE-konferensen.

Följande år, alltså 2016, träffades Niinistö och Putin igen i Moskva. Agendan var självskriven: de flyktingar som hade börjat komma från Ryssland till Finland via gränsövergångarna i norr.

Diskussionen resulterade i ett avtal om att tillfälligt låta bara medborgare i Finland, Ryssland och Vitryssland passera. Niinistö bjöd in Putin till Finland och den ryske presidenten besökte Gullranda i juli.

Sauli Niinistö och Vladimir Putin diskuterar under en promenad vid Gullranda.
Niinistö och Putin i Gullranda sommaren 2016. Sauli Niinistö och Vladimir Putin diskuterar under en promenad vid Gullranda. Bild: EPA/MAURI RATILAINEN Sauli Niinistö,Vladimir Putin

Två saker väckte uppmärksamhet. Dels frågan om flygsäkerhet, dels Putins uttalande om att Ryssland placerar styrkor 1 500 kilometer från Finlands gräns.

I fråga om luftfarten föreslog Niinistö ett avtal om att inte flyga över Östersjön med frånslagna transpondrar.

2017: Ukraina försvann från agendan

Hittills i år har Niinistö och Putin träffats en gång, i mars i Archangelsk. Där framförde Niinistö att han är beredd att stå som värd ifall Putin ska träffa USA:s nye president Donald Trump.

Efter mötet höll presidenterna ingen gemensam presskonferens. Anmärkningsvärt var också att frågan om Ukraina saknades på agendan, för första gången på flera år.

Artikeln bygger på en text av Iida Tikka vid Yle Uutiset: Muistatko Putinin valtakauden ongelmat Suomen ja Venäjän välillä? 2000-luvulla on keskusteltu näistä aiheista

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes