Hoppa till huvudinnehåll

Sjöbevakare tacksamma för samarbete över Kvarken

 Kim Ståhl, löjtnant på Vallgrunds sjöbevakningsstation.
Kim Ståhl, löjtnant på Vallgrunds sjöbevakningsstation. Kim Ståhl, löjtnant på Vallgrunds sjöbevakningsstation. Bild: Yle/ulrica Lövdahl. sjöbevakare,Österbotten,kim ståhl

En räddningsflotte räddade livet på åtta personer som befann sig i sjönöd utanför Ritgrund på Kvarken i måndags. En omfattande räddningsutrustning är viktig men det gäller att komma ihåg de grundläggande sakerna också, påpekar sjöbevakningen.

Flytvästar är obligatoriskt om man färdas i motor- och segelbåtar. Vissa båtar ska även ha brandsläckare, ankare, åror eller paddlar.

- Det är inte så värst mycket som lagen kräver, säger Kim Ståhl, löjtnant på Vallgrunds sjöbevakningsstation.

- Man får anpassa utrustningen efter vad man anser sig behöva under de turer som man tar. Man kan alltid diskutera med yrkesfolk som är mera insatta i vad det finns för slags nödutrusning.

Ståhl poängterar att det kan vara värt att kolla upp GSM-täckningen vid området man kommer att befinna sig på.

- Nästan alla har en mobiltelefon men täckningen är inte alltid den bästa ute i skärgården. Då behöver man kunna få ut nödanropet på andra sätt.

Sådan utrustning kan vara dyr men det finns också förmånligare alternativ.

EPIRB (Emergency Position Indicating Radio Beacon) är en positionsvisande radiofyr som sänder signaler till sjöräddningen om den hamnar under vattenytan. Den är är effektiv men också rätt så dyr.

En annan är såkallas PLB eller Personal Locator Beacon.

- Det är en bra och litet förmånligare apparat som kan bäras omkring nästan var som helst i världen. Vid aktivering snappar den upp GPS-signal som bestämmer positionen och därefter skickas en signal till Cospas-Sarsat systemet, via Norge till finska nödcentralen, säger Ståhl.

Förbered dig väl inför din tur

Men förutom de tekniska hjälpmedlen gäller det att ha koll på de grundläggande sakerna.

- Gå igenom utrustningen och sjödugligheten av båten. Ta reda på rådande väder och kolla väderprognosen och kontrollera att bränslet räcker till, säger Ståhl.

- Det är förvånansvärt många gånger som vi får bogsera båtar på grund av att bränslet har tagit slut.

Det är också värt att höra av sig till anhöriga om sina ruttplaner.

Personerna som hamnade i sjönöd i måndags hade en räddningsflotte - som också räddade deras liv. Men de är rätt så dyra. Påverkar det här folks motivation att skaffa en sådan?

- Det är klart att det inverkar. De kostar minst 1000 euro men den är guld värd om båten sjunker.

Nu har debatten om behovet av en räddningshelikopter väckts till liv igen, behöver vi en rädndingshelikopter?

- Nå, vi kan ju konstatera att sträckorna är långa från Åbo och Rovaniemi där gränsbevakningen har sina helikoptrar. Det är fakta att räddningshelikoptern från Umeå är mycket snabbare på plats. Men att vi bygger upp vår beredskap på svenskarnas räddningshelikopter är kanske inte helt rätt det heller, säger Ståhl.

- Men sist och slutligen är det här ett politiskt beslut. Och pengar kostar det. Mycket pengar. Så det är bra att det finns ett samarbete över Kvarken och att helikoptern kan komma till vår hjälp, om den inte är på ett annat uppdrag i Sverige.