Hoppa till huvudinnehåll

Flador kan vara viktigare för fiskfödsel än man tidigare trott

Ella Pippingsköld kommer upp ur vattnet iklädd dykardräkt och går genom vassen.
Ella Pippingsköld dokumenterar växtligheten i fladan. Ella Pippingsköld kommer upp ur vattnet iklädd dykardräkt och går genom vassen. Bild: Yle/ Axel Brink Glosjö,Forststyrelsen,Korsholm,Österbotten,Södervik

Flador och glosjöar är viktiga ekosystem och vissa av vattendragen kan bidra till enorma mängder fisk i Östersjön. Nu håller man på att kartera de viktigaste fladorna i Öster- och Västerbotten.

Efter en kort promenad genom snårig skog kommer vi fram till en av de 34 flador och glosjöar som man som bäst håller på att kartera. Just den här finns i Södervik ute i Korsholms skärgård.

Här ute jobbar Roosa Mikkola med att systematiskt dyka igenom fladan och kartlägga vattendragets växtliv. Hon och kollegan Ella Pippingsköld fångar även upp insekter och har placerat ut en utrustning som lyssnar efter fladdermöss i luften.
Uppgifterna som Mikkola och Pippingsköld får in säger hur viktig en viss flada kan vara exempelvis som lekplats för fiskar.

- Det kan vara att ett litet område producerar massor med fiskar. Sedan när de simmar ut i ett stort havsområde kan det leda till stora fångster på abborre och gädda. Man kanske inte förstår hur ett så här litet område kan producera så mycket fisk för ett större område, säger Roosa Mikkola, marinbiolog och specialplanerare på Forsstyrelsen.

Flador kan vara viktigare än åmynningar

Just den flada som undersöks i Södervik har visat sig vara en viktig plats för abborren. När en annan av projektarbetarna från naturresursinstitutet Luke besökte fladan kunde han konstatera att han aldrig hade sett så mycket abborr-rom.

- Förut har man tänkt att grunda vikar och åmynningar är viktigast för abborrens förökning, men nu har det visat sig att det kanske är flador som har en ännu större betydelse, säger Mikkola.

Karteringen som nu görs i flador längs hela den österbottniska kusten, från Karleby i norr till Kristinestad i söder, kan vara till nytta för yrkesfisket i framtiden. Samtidigt påverkar landhöjningen på lång sikt landskapet och fladorna blir till glosjöar utan kontakt till havet.

- Därför är det av stor betydelse att vi karterar vilka områden som är viktiga för fiskreproduktionen. På det sättet lär vi oss vilka områden som är viktiga att bevara och vilka åtgärder som krävs, säger Mikkola.

Allt ska mätas och dokumenteras

Med sig har Mikkola och Pippingsköld en hel del teknisk utrustning som kan mäta allt från pH-värde till ljusmängd i vattnet. När de snorklar omkring i fladan dokumenterar de positionen av olika växter med gps-sändare. Under vinterhalvåret går man igenom datan.
Tidigare i sommar har de också fotograferat fladan med drönare för att ge ett perspektiv på fladans växtlighet, eftersom man inte ser mer än några meter i taget när man snorklar.

Roosa Mikkola visar upp en av de många utrustningar som hon och Ella Pippingsköld har med sig. Saken som Mikkola har i handen mäter de flesta värden man kan ta av ett vattendrag.
Roosa Mikkola och Ella Pippingsköld. Roosa Mikkola visar upp en av de många utrustningar som hon och Ella Pippingsköld har med sig. Saken som Mikkola har i handen mäter de flesta värden man kan ta av ett vattendrag. Bild: Yle/ Axel Brink Glosjö,Forststyrelsen

Mikkola och Pippingsköld har också riggat upp ett sorts tält som fångar upp flygande insekter, och en utrustning som lyssnar efter fladdermöss i luften.

- Vi försöker hitta korrelation mellan insektantalet och fladdermössen. Om det kan ha funnits mycket insekter när det har funnits mycket fladdermöss, säger Mikkola.

Målet är ta reda på hur fladdermössen förflyttar sig. Man antar att de kommer från södra Finland via Österbotten och flyger över till den svenska kusten.

I förgrunden ser man en utrustning som lyssnar efter fladdermöss. I bakgrunden står ett sorts vitt tält som är en fälla för flygande insekter.
Utrustningen på bilden lyssnar efter fladdermöss. Tältet i bakgrunden frångar upp insekter. I förgrunden ser man en utrustning som lyssnar efter fladdermöss. I bakgrunden står ett sorts vitt tält som är en fälla för flygande insekter. Bild: Yle/ Axel Brink

På den svenska sidan gör Länsstyrelsen och Umeå universitet samma jobb som man gör i Finland. I Finland deltar också Österbottens förbund, Naturresursinstitutet, NTM-centralen i Södra Österbotten i projektet, som till stora delar är finansierat med EU-pengar. Projektet inleddes i november förra året och ska vara slutfört i slutet av 2019.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten