Hoppa till huvudinnehåll

Husbolag planerar hiss efter lång process - "Processen har kränkt mänskliga rättigheter"

Trapphus i höghus.
Tvisten har handlat om bevarandet av värdefulla trapphus mot att bygga hissar för att förbättra tillgängligheten. Trapphus i höghus. Bild: Yle Trapphus,trappor

Åtminstone ett av de kulturhistoriskt värdefulla bostadshusen i Kronohagen i Helsingfors kommer att börja planera ett hissbygge. Det här efter att Högsta förvaltningsdomstolen har gett tillstånd att bygga hissar i nio hus i Kronohagen.

– I 15 år har vi väntat och hoppats. Nu kan vi äntligen gå vidare med ärendet. I början av augusti börjar planeringsarbetet och vi hoppas att hissarna står färdiga inom ett år, säger Pertti Uomala, som är styrelseordförande för ett av de nio husbolag som berörs av beslutet

Uomala betonar att hissarna som nu förhoppningsvis byggs kommer att underlätta boendet. Speciellt barnfamiljer, äldre och rörelsehindrade personer anser han att har varit utsatta.

– Den utdragna processen har kränkt mänskliga rättigheter, säger Uomala.

Uomala hoppas på att hissarbetet ska kunna sättas igång så fort som möjligt och utan byråkratiska problem.

– I praktiken finns det inga andra svårigheter än att man i planeringsskedet måste förhandla med Museiverket. Vi hoppas nu få ett godkännande av dem.

Långdragen hissprocess

Frågan om hissar kan byggas i de värdefulla husen i Kronohagen har behandlats sedan början av 2000-talet.

År 2003 började staden fundera på om husen borde skyddas. År 2009 beslöt stadsplaneringsnämnden att hissar inte får byggas i de värdefulla trapphusen. Två år senare sade stadsstyrelsen igen ja till hissar och stadsfullmäktige tog samma linje året därefter.

Beslutet överklagades till Helsingfors förvaltningsdomstol som förkastade överklagandet år 2013. Efter det överklagades beslutet till HFD som gav klagandena rätt år 2014.

Staden fick ta tillbaka hissbelsutet och ärendet behandlades i stadsfullmäktige igen 2014 och 2015. Staden beslöt då att bara delvis bevara trapphusen, varefter hissmotståndarna på nytt överklagade till HFD.

Hissar kan också byggas på innergården

Tvisten som Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) tog ställning till handlade om att bevara värdefulla hus mot att förbättra tillgängligheten i husen. HFD beslöt tidigare i juli att hissar får byggas i de totalt 28 trapphusen som är av kulturhistoriskt värde.

Hissar tillåts nu byggas förutsatt att det är tekniskt möjligt och förutsatt att det inte minskar trapphusens värden. De får också byggas på innergården utanför husen. Enligt HFD är det i alla de berörda husen möjligt att bygga hissar på de här villkoren.

Hur hissarna ska placeras och i praktiken förverkligas avgörs i samband med att byggnadstillstånd beviljas. För att kunna få byggnadstillstånd krävs också ett godkännande av Museiverket.

"Ingen ekonomisk börda för husbolaget"

Pertti Uomala, som är styrelseordförande i ett husbolag på Sjötullsgatan 12, säger att en överlägsen majoritet av husets invånare är för att hissar ska byggas i alla husets tre trappuppgångar.

Huset har fem bostadsvåningar samt en källar- och en vindsvåning. Planen är att hissen ska gå ända från källaren och upp till vinden. Uomala säger också att bostäderna är höga och att det är hela 4,5 meter mellan varje våning.

I husets ursprungliga ritning hade det planerats hissar i trapphusen. De här hissarna förverkligades aldrig men nu är det meningen att de nya hissarna ska byggas där som de i den ursprungliga arkitekten Emil Svenssons ritningar hade planerats.

Uomala menar heller inte att hissbygget skulle vara någon ekonomiskt börda för husbolaget.

– Visst kostar hissarna men det handlar ändå inte om någon desto större investering. Enligt uträkningarna skulle hissarna i vårt hus kosta 80–90 euro per kvadratmeter.

Hus i Kronohagen i Helsingfors.
HFD:s beslut berör sammanlagt 28 trapphus i nio hus i Kronohagen. Hus i Kronohagen i Helsingfors. Bild: YLE / Fred Wilén gengatan

"Trevligt med hiss men inte till vilket pris som helst"

Thomas von Boguslawski är styrelseordförande för ett husbolag på Kristiansgatan som också berörs av HFD:s beslut.

– Det är bra att vi nu har ett besked från HFD om hur domstolen ser på den här hissfrågan. Det har ju varit en lång besvärsprocess. Men i vårt hus har det aldrig gjorts en regelrätt enkät vad delägarna riktigt tycker om att bygga en hiss, säger han.

– Jag vet att det finns några som väldigt gärna vill ha en hiss men sedan finns det också de som inte anser att det är så väldigt högprioriterat.

Ska det byggas en hiss i ett gammalt hus behövs ganska omfattande bygg och schackningsarbeten.― Thomas von Boguslawski

von Boguslawski frågar sig om man verkligen vill bygga hissar i unika trapphus eller om man ska låta trapphusen vara som de har varit i 100 år.

– Jag tycker att det vore trevligt med hiss men inte till vilket pris som helst. Ska det byggas en hiss i ett gammalt hus behövs ganska omfattande bygg och schackningsarbeten. Till exempel måste man börja gräva sig igenom tjocka bärande väggar eller göra andra betydande ingrepp och det känns kanske inte så lockande.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen