Hoppa till huvudinnehåll

"America first får inte bli Europa sist"

Bildcollage av Donald Trump, Jean Claude Juncker och Vladimir Putin.
Bildcollage av Donald Trump, Jean Claude Juncker och Vladimir Putin. Donald Trump,Jean-Claude Juncker,Vladimir Putin

Europeiska jobb är i farozonen när amerikanska parlamentariker vill slå president Trump på fingrarna i Rysslandsfrågan. Intensiv lobbying utövas för att mildra effekterna.

Ledamöterna i senaten och representanthuset vill statuera ett exempel. Sanktionerna mot Ryssland ska ensidigt skärpas. De infördes i internationell samstämmighet efter Krimkrisen.

Skärpningen nu ska ses som en reaktion på möjlig rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet förra året.

Presidentens makt inskränks

Som om det inte vore nog ingår i lagförslaget att presidentens möjlighet att införa eller lätta på sanktioner ska begränsas. I klartext betyder det: Presidenten ska inte på eget bevåg kunna lätta på några rysslandsanktioner bara för att han personligen vill närma sig den ryska presidenten Vladimir Putin.

Det handlar med andra ord mycket om amerikansk inrikespolitik. Mindre om handels- eller utrikespolitik och bryter delvis mot tidigare överenskommelser med omvärlden att bara göra förändringar i sanktionerna gemensamt.

America first

I Europa har de utvidgade sanktionerna inte fallit i god jord. "America first" får inte betyda Europa sist, dundrade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker häromdagen.

Problemet är nämligen att även europeiska företag som är inblandade i samarbeten med ryska bolag drabbas av sanktionerna. Bland de exempel som nämns först är gasledningen Nord Stream som leder rysk gas från Ryssland på Östersjöns botten till Tyskland. Nord Stream 2, en parallel ledning till den redan befintliga som planeras skulle kunna hotas av sanktioner.

EU lobbar

Det här lagförslaget har förberetts en tid och det har framkommit att EU och enskilda europeiska länder har lobbat kraftigt för att mildra effekten för de europeiska länderna.

Ursprungligen var det till exempel tänkt att projekt med en rysk andel om 10 procent skulle sanktioneras. Efter europeiska påtryckning har andelen höjts till 33 procent.

Konkurrensfördelar

En annan synpunkt som har förts fram är att amerikanerna försöker gynna marknaden för sin egen gas- och oljeexport till Europa.

Medan Europa räknar och väntar fortsätter den politiska dragkampen i Washington. De nya rysslandsanktionerna träder inte i kraft förrän presidenten har skrivit under. Gör han det beskär han samtidigt de egna möjligheterna att i framtiden kunna lägga in sitt veto mot sanktioner.

Eftersom kongressen godkänt det nya lagförslaget med stor majoritet - förödmjukande för Trump som inte lyckas få samma kongress att avskaffa Obamacare, ett av sina viktigaste vallöften - anses det politiskt svårt för honom att lägga in sitt veto mot sanktionerna.

Källor: NPR, Frankfurter Allgemeine Zeitung, politico.eu, Financial Times

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes