Hoppa till huvudinnehåll

HS: Allvarliga problem inom rättshjälpen för asylsökande

Man arbetar med laptop.
Man arbetar med laptop. Bild: Mostphotos datorer,män,jurister,affärsmän

Enligt en utredning som Helsingin Sanomat gjort förekommer det fortfarande allvarliga brister i rättshjälpen för asylsökande.

Enligt tidningen handlar det praktiskt taget om bedrägeri då en del privata jurister haffar åt sig så många kunder som möjligt utan att sedan klara av att sköta om kundernas ärenden.

Flera experter uppger till tidningen att situationen har eskalerat efter regeringens reform av de asylsökande personernas rättshjälp. I och med reformen förekommer det nu också allt oftare att mer oerfarna allmänna rättsbiträden sköter asylfrågor, skriver HS.

Samtidigt försämras möjligheterna för mer kompetenta asylsjurister att jobba med dessa frågor. Det påpekar Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty Internationals Finlandsavdelning.

- Många seriösa och kunniga jurister har verkligen en vilja att jobba ordentligt med asylsökandenas ärenden.

- Ersättningen de får är ändå betydligt mindre än timantalet de måste arbeta för att sköta om dessa ärenden, så det blir svårt rent ekonomiskt, säger Johansson.

Olämpligt beteende i flera fall

HS beskriver ett antal fall där olika jurister betett sig olämpligt.

Enligt en av beskrivningarna hade juristen varit berusad och betett sig aggressivt under ett asylsamtal och till och med avlägsnat sig mitt under mötet för att kräkas.

En annan jurist hade inte svarat på kundens samtal eller e-postmeddelanden och hade lämnat in klagomål utan att ha informerat kunden om hur ärendet framskrider.

I ett tredje fall hade juristen ljugit till en domstol om kundens situation.

"Det här är en katastrof"

Rättshjälpsreformen gör det också lättare för jurister att tjäna pengar, eftersom det inte längre kontrolleras lika noggrannt vad juristen gjort för att få ersättning.

- De jurister som utnyttjar det här systemet är inte det minsta intresserade av asylsökandenas verkliga situation. De har bara hittat ett sätt att få en billig penning, säger Frank Johansson.

I praktiken har alltså många asylsökande inte fått någon rättslig hjälp alls. Det är en katastrof, säger Johansson.

- Det handlar om dessa människors liv och framtid. Asylsökande tror att de får rättshjälp men de facto får de inte det, säger Johansson.

Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty i Finland
Amnestys verksamhetsledare Frank Johansson Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty i Finland Bild: Yle / Eva Pursiainen Frank Johansson,frank johansson

- Många av dem kanske skickas tillbaka till ett land där de kan utsättas för allvarliga människorättskränkningar - på grund av att de haft en dålig jurist, tillägger han.

Målet med reformen var ursprungligen att göra rättshjälpssystemet smidigare och mer effektivt. Resultatet blev ändå det motsatta, säger Johansson.

- Först i andra instans är chanserna större att få en mer kompetent jurist.

- Om ärendet inte kan skötas ordentligt och rättvist i första instans utan processen måste börjas om från början med kompetenta jurister - då belastar det bara förvaltningsdomstolarna, säger Johansson.

Enligt Johansson borde hela systemet ändras om.

- Det nya systemet har kommit till som ett politiskt beslut, och tyvärr ser det ut som om politiken bakom det här är att asylsökanden inte har ett sådant rättsskydd som de borde få, säger Johansson.

HS uppger att tidningen fått uppgifter om mer än tio fall där jurister har äventyrat den asylsökande personens rättsskydd.

Problemen med rättsskyddet kan i värsta fall leda till en ökad risk att Finland bryter mot någons absoluta förbud mot tillbakasändning, uppger experter som tidningen intervjuat.

HS har inte fått tag på justitieminister Antti Häkkänen (Saml) för en kommentar. Enligt tidningen överväger Justitieministeriet en utredning om effekterna av rättshjälpens reform.

Text: Yle, FNB

Läs mera:

Jurist som skulle bistå Hussein fick en varning - är asylsökande inte viktiga klienter?

Juristen som skulle hjälpa Hussein att överklaga Migrationsverkets beslut till förvaltningsdomstolen misskötte sig. Hon höll inte kontakt med den asylsökande och skickade inte bevismaterial vidare. Till slut fick hon en varning.