Hoppa till huvudinnehåll

Vattenkraftstillstånd från 1600-talet gäller fortfarande – få villiga att bygga fisktrappor

Ett foto av kraftverket i Billnäs bruk där man ritat in en fiskväg.
Billnäs bruk har fått statsfinansiering för fisktrappan. Ett foto av kraftverket i Billnäs bruk där man ritat in en fiskväg. Bild: Jussi Tervaoja fiskvägar,Västnyland,Raseborg,Billnäs,fiskväg i svartån

NTM-centralens Esa Lehtinen vill se små vattenkraftverk ta sitt ansvar gällande fisktrappor. Kraftverksägaren Fredrik Pressler tycker att staten ska bekosta byggena, men inte till vilket pris som helst.

År 1679 fick Koskenkoskis vattenkraftverk tillåtelse att inleda sin verksamhet. Ingenting om fiskevårdsskyldighet nämndes.

I dag, 338 år senare, har synen på miljöskydd förändrats en hel del – men Koskenkoskis lov från år 1679 gäller fortfarande. Lovet granskades år 2006 och det ansågs fortfarande gälla.

Vad är en fisktrappa?

  • Hinder i vattnet – som dammar – gör att vandringsfiskar inte kan simma upp i forsen.
  • Till exempel öringen är hotad i Finland mycket tack vare att deras lekmöjligheter försämrats.
  • En fisktrappa gör det möjligt för fisk att kringgå hindren i vattnet.
  • Det finns olika sorters fisktrappor, som bassängtrappor, fiskhissar och naturliknande stenrampar.

Koskenkoskis kraftverk är inget unikum. Flera av de små vattenkraftverken i Finland har väldigt gamla lov som fortfarande är i kraft. Om inte fiskevårdsskyldighet nämns i loven behöver inte ägarna bygga fisktrappor.

– Det är i stort sett bara Sverige och Finland där tillstånden gäller i evighet, sade Christer Borg från organisationen Älvvräddarna till Sveriges radio i fjol.

Panik råder bland företagare. Det kostar tiotusen, tjugotusen euro att söka tillstånd.― Henrik Kettunen, iktyonom

"Panik råder bland företagare"

Snart står Finland ensamt.

I Finland har regeringen markerat att vattenlagen inte kommer att röras under den nuvarande regeringsperioden, men i Sverige håller saker på att ske.

Vattenlagen håller på att uppdateras och loven tolkas inte längre vara eviga. Företagare måste ansöka om nya lov.

– Panik råder bland företagare. Det kostar tiotusen, tjugotusen euro att söka tillstånd i Sverige och det är osäkert om lov kommer att beviljas. En stor del producerar lite el och många kommer att köra ner sina kraftverk och riva dammarna, säger iktyonom Henrik Kettunen.

Den oroliga stämningen återspegals i en debattartikel i Kristiansandsbladet för två år sedan. ”Många arbetstillfällen i glesbygden är hotade”, står det i texten.

Öringar
Öringen är hotad i Finland, arbetstillfällen i Sverige. Öringar Bild: Henrik Kettunen öring

I Finland höjs också röster för förändring. Finlands fritidsfiskares centralorganisation har tillsammans med WWF Finland och Finlands naturskyddsförbund lagt fram ett förslag till ändring av vattenlagen.

Man vill tvinga kraftverk att agera för att vandringsfisk ska kunna passera hinder, som dammar.

– Den nuvarande vattenlagen från 2011 är på den här punkten efterbliven, säger Markku Marttinen till Finlands Natur.

Få tar sitt ansvar

I en granskning som Egentliga Finlands NMT-central har gjort framkommer det att bara 50 av 153 kraftverk är förpliktigade att bygga eller låta bygga fisktrappor.

Bara nio trappor har byggts – fem av den med statliga medel.

Grafik över vattenkraftverk och fiskvägar.
Bara en bråkdel av vattenkraftverken bygger fisktrappor. Grafik över vattenkraftverk och fiskvägar. vattenkraft,Fisktrappa,fiskvägar

Fisktrappor kostar mycket. Till exempel de fyra fiskvägarna i Svartån beräknas kosta fyra miljoner euro. Staten bidrar med 800 000 euro. Byggena är komplicerade och har kritiserats av bland annat Kettunen.

Esa Lehtinen, planerare på Nylands NMT-central, skulle vilja se vattenkraftverken ta tag i saken.

– Fiskvägarna är fruktansvärt dyra och samhället har sällan råd att ensamt bygga dem. Statens morotspeng på sju miljoner euro räcker inte så långt. Kraftverksbolagen är inte så pigga på att själv finansiera byggandet och därför går det långsamt.

Kettunen säger att flera politiker i Finland öppnat för att göra de eviga loven tidsbundna. I dagsläget är det bara vattenkraftverken som har eviga kontrakt, andra energiformer har tidsbundna avtal. Kettunen tror ändå att den juridiska processen kommer att bli en långkörare på grund av motstånd från vattenkraftverk.

Sipiläs regering har beslutat att inte öppna vattenlagen under den här regeringsperioden, säger Kettunen.

Pressler: Låt de som fiskar betala

Fredrik Pressler är delägare i ett litet vattenkraftverk i Borgå. Han tycker att debatten är helt felvinklad. Pressler är nöjd med den nuvarande vattenlagen och kallar miljöorganisationernas förslag populistiskt. Pressler vill istället fokusera på vattenkvaliteten.

– Av mina egna erfarenheter plockar man upp hundratals plastpåsar och skräppåsar, någon gammal soffa … Folk använder nog vattendragen i dag på ett mycket underligt sätt.

Pressler säger att diskussionen om hur en fungerande fisktrappa ser ut och vilken inverkan de har på ekosystemet helt saknas.

– Jag anser det personligen att det inte är ansvarsfull användning av skattemedel att till vilket pris som helst, med våld, bygga nya fiskvägar.

Fredrik Pressler vid Strömfors vattenkraftverk.
Fredrik Pressler anser att fiskvägar är onödiga där vattenkvaliteten är dålig. Fredrik Pressler vid Strömfors vattenkraftverk. fredrik pressler

Pressler menar att man med bondförnuft kan lista ut vem som borde stå för notan.

– Samhället bygger bilvägar för bilister, cykelvägar för att förbättra säkerheten för cyklister. Det följande är att samhället bygger fiskvägar för att man ska kunna fiska. Det uppbärs spinnfiskeavgifter för det ena och det andra.

Kettunen: Vattenkraftverken orsakar stor skada

Enligt Pressler är det inte vattenkraftverken som orsakat havsöringens minskning. Staten förstörde en massa forsar på 1960- och 70-talet och byggde ut dammar för att bland annat undvika översvämningar.

Den som har orsakat skadan ska betala, säger Pressler.

– Det är orsaken till att många fiskvägar byggs med offentliga medel. Nu vill man återställa det man gjort tidigare. Man följer helt enkelt den nuvarande vattenlagen.

Kettunen säger att dammbyggen tillsammans med vattenkraftverk är det största problemet för vandringsfisk.

– Vattenkraft är enligt experter den faktor som stått för den största förändringen då det kommer till vattnets ekologiska kvalitet. Man kan inte förneka att vattenkraften har lett till att strömmar och forsar försvunnit, säger Kettunen.

Henrik Kettunen
Henrik Kettunen säger att vattenkraftverk orsakat betydlig skada. Henrik Kettunen Bild: Julia Holmvik, Yle iktiynom
Om ägarna skulle erkänna att de har skyldigheter som borde aktualiseras skulle vi kunna åstadkomma en hel del mer genom samarbete.― Esa Lehtinen

Dramatisk betydelse för fiskarna

Pressler säger att det råder konsensus om att fiskvägar borde byggas på vissa ställen.

– Alla är överens om att man kan bygga där det är motiverat. Som jag ser det har vi ingen intressekonflikt, det handlar mera om vi har de rätta spelarna som kan samordna de goda intressena. Vi har förnyelsebar energi och vill minska vårt beroende av fossila bränslen, så vill vi också ha vattendragen i skick.

Lehtinen vid NTM-centralen är inte riktigt överens med Pressler. De små vattenkraftverkens inverkan på den totala energiproduktionen är högst marginell.

– De är obetydliga då det kommer till förnybar energi och är i första hand till nytta för ägarna. De små kraftverken är marginella då man ser på samhällets energiförbrukning, men för fiskarna är förändringen dramatisk.

– Om ägarna skulle erkänna att de har skyldigheter som borde aktualiseras skulle vi kunna åstadkomma en hel del mer genom samarbete.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland