Hoppa till huvudinnehåll

Het debatt om förslaget till ny vapenlag

haulikkoampujia
Aktiva skyttar har flera vapen för olika ändamål. haulikkoampujia Bild: Antti Haanpää / Yle

Behövs personliga möten med polisen för att få vapenlicens? Hur ska psykologiska test vara upplagda för att fungera? Hur stoppa instabila personer med tillgång till vapen i tid? Förslaget till ny vapenlag väcker starka känslor.

Vår artikel, skriven av Kjell Vikman i Jakobstad, har över tusen delningar på Facebook och kommentarsfältet flödar. Aktiva skyttar och oroade finländare har olika åsikter.

Signaturen Frank kommenterar så här: Bra att de tar bort psyktestet! Alla med lite bakom öronen klarar ändå det, och det finns såvitt jag vet ingen lag på hur mycket iq man måste ha för vapen.

Signaturen K skriver så här: Ett mycket bra beslut! Äntligen kan man tänka sig att börja byta vapen igen och skaffa de gevär man vill ha. Har även gjort psyktestet och det anser jag är totalt bortkastade resurser. Inte skall gamla hederliga jägare som burit vapen sedan barnsben lida för at samhället har skapat brutala mördare!

tyhjiä haulikon patruunoita
tyhjiä haulikon patruunoita Bild: Antti Haanpää / Yle

Många är oroade

Men också andra åsikter kommer till tals, så här anser signaturen Förvånad: Har förstått att beviljande av jaktlicenser ska skärpas, efter diverse missbruk av vapen med tragisk utgång, nu underlättar man ju och i princip vem som helst kan skaffa sig ett eller flere, är orolig för vart detta leder.

Signaturen Andreas påtalar lagstiftarnas korta minne: När Jokela och Kauhajoki inte länge är i så färskt minne tycks man våga fatta såna här riskabla beslut. Det börjar vara snart tio år sen. Skrämmande!

Så här deltar en legitimerad psykolog i debatten med signaturen Gäst7: Att ta bort psykologiska test är ett stort misstag.Det är ju klart att de flesta klarar dem, för flesta är friska. Det är den lilla gruppen med problem man vill åt. Det är lätt att sen sitta hos läkaren och säga allt är ok. Tyvärr. Är själv psykolog, men obs jag har inte jobbat med dessa uppgifter, så det rör inte min födkrok.

haulikkoampuja
haulikkoampuja Bild: Antti Haanpää / Yle

Tudelat på skjutbanan i Sibbo

Hobbyskytten Christer Holmlund från Esbo skytteförening vill inte ta ställning till de psykologiska testens betydelse generellt. Han har kommit för att utöva sin hobby, skytte, till skjutbanan i Sibbo.

- Då jag fick mitt första tillstånd att använda vapen så besökte jag polisen. Det var tydligen ett slags psykologiskt test.

Holmlund svarar försiktigt på frågan om betydelsen av möten med polisen.

- Jag tror nog att det är på sin plats att någon checkar vad det är för person som ansöker om vapenlicens. Jag tror att det skulle se mer kontrollerat ut, hela processen, om någon checkar.

Christer Holmlund, Sipoon ampumarata, 25.7.2017
Christer Holmlund blev intresserad av skytte efter första besöket på skjutbanan efter militären. Christer Holmlund, Sipoon ampumarata, 25.7.2017 Bild: Antti Haanpää / Yle

Holmlund tror däremot inte att besöken hos polisen har någon större betydelse med tanke på vapenmissbruk. Psykologiska test i någon form skulle däremot ge en stadigare bild av hela processen kring beviljandet av vapenlicens.

De psykologiska testen fungerar inte.― hagelskyttesektionens ordförande Jarmo Rosenqvist, Sibbo skyttegille.

Jarmo Rosenqvist är aktiv inom Sibbo skyttegille och han har följt med debatten på svenska.yle.fi. Han väljer ändå att kommentera själva lagberedningen av skjutvapenlagen - i stället för debatten.

- Jag har följt med lagberedningen ganska noga. Ett problem är att den tidigare lagen drevs igenom alltför fort.

Lagen innebär tung arbetsbörda för polisen

Lagen medförde att polisens arbetsbörda ökade - fast deras insats inte enligt Rosenqvist ökade själva vapensäkerheten.

- Det här försöker man nu råda bot på i den nya skjutvapenlagen. Den bör göra det möjligt att hantera vapenlicensfrågorna på ett effektivare sätt så att vapnen inte råkar i fel händer.

Hur ställer du dig till enbart elektronisk ansökan om vapenlicens?

- Jag är en renodlad nörd, säger Rosenqvist, så beskedet om elektronisk ansökan gör mig glad. Nuvarande förfarandet har inte ökat vapensäkerheten.

I dag går den som vill anhålla om vapenlicens till polisen. Tillsammans med denna fyller sökande i ansökan - utan att ta ställning till hur lämpad du är som person att bära vapen.

Du är således för en elektronisk ansökan?

Jo, definitivt. Det här frigör resurser för polisen att verkligen satsa på vapensäkerheten.

Ser du inga risker med att de sökandes ansikten inte från första början blir bekanta för polisen?

- Jag bor själv i huvudstadsregionen. Tänker då på polisen i Böle, där man ansöker om vapenlicens. Tiotals personer besöker polisen där dagligen. Här uppstår nog ingen identifikation.

- Polisens egen databank fungerar nog, bedömer han.

Jarmo Rosenqvist, Sipoon ampumarata 25.7.2017
Jarmo Rosenqvist är aktiv i Sibbo skyttegille. Jarmo Rosenqvist, Sipoon ampumarata 25.7.2017 Bild: Antti Haanpää / Yle

De psykologiska testen föreslås slopas i den nya lagen - hur kommenterar du det?

- Det är en bra sak. I vår gamla lagstiftning sägs det att fast den som ansöker om vapenlicens blir underkänd i psykologiska test, så utgör det ingen orsak att avslå själva ansökan.

Ifall sökande misslyckas i det psykologiska testet har polisen rätt att be om mer uppgifter av läkare om sökandes lämplighet att bära vapen.

- Det nuvarande psykologiska testet är inte bästa möjliga, fortsätter han. Det togs i bruks som färdigt koncept, utifrån, med små modifikationer.

Det brådskade med testet i samband med vapenlagsreformen förra gången.

Han vidhåller att genom att slopa det psykologiska testet frigörs resurser för samtal mellan sökande och polis, på tumanhand.

Vanliga människor utan kopplingar till skytte är ändå oroade, det visar våra kommentarer. Är du inte bekymrad över att fall som dåden i Jokela och Kauhajoki upprepas om det psykologiska testet slopas?

- Testet är misslyckat. Det har inte lett till ett enda avslag i ansökan om vapenlicens. Nu sätts resurserna i stället på de samtal som polisen för på tumanhand, ansikte mot ansikte, med sökande. Den stunden klargör mycket mera om vem sökande egentligen är, förklarar Rosenqvist.

Du litar på att en sådan här förändring skulle fungera?

- Jag litar på finska polisen, jo.

Bland kommentarerna på svenska.yle.fi finns många som handlar om maxantalet tillåtna vapen - 10 stycken. Varför behöver man 10 vapen - eller fler?

- Det beror på att aktiva skyttar har ofta "två hattar". De är både jägare och sportskyttar. Det finns flera jaktgrenar och -sätt. Det finns också många sportskyttegrenar. Ofta krävs det ett särskilt vapen för varje gren.

- Om man tvingas tävla med fel sorts vapen ger det medtävlarna en ohemul fördel.

Du är färdig att bevilja fler än tio vapen åt aktiva skyttar?

- Den frågan svarar jag inte på.

Sedan funderar Rosenqvist en stund.

- Jag förstår behovet att begränsa vapenantalet - men det är inte fråga om många skyttar som behöver fler än 10 vapen i det här landet.

haulikkoampujia
haulikkoampujia Bild: Antti Haanpää / Yle

Varför är vapenfrågorna så känsliga?

- Det har jag själv svårt att förstå. Jag kommer själv från en "vapennegativ" familj. Jag såg ett vapen för första gången som 48- åring.

Rosenqvist sköt lerduvor en första gång och intresset väcktes genast.

- För mig är skytte samma som golf eller tennis. När jag på morgonen funderar över vad jag ska göra - gå till golfplanen eller skjutbanan? Väljer jag golf tar jag golfklubban ur skåpet, kommer jag till skjutbanan lyfter jag ut vapnet ur vapenskåpet.

- Det är ingen större skillnad för mig vilkendera det blir den dagen. Båda är organiserade hobbyer.

haulikkoampujia
haulikkoampujia Bild: Antti Haanpää / Yle

Förstår du rädslan för vapen i samhället när det gäller våldsdåden i Finland och utvecklingen i till exempel USA?

- På sätt och vis jo, fast jag skulle aldrig jämföra USA och Finland med varann. Den nuvarande vapenlagstiftningen i Finland är ok, säger han, och den eventuella nya skjutvapenlagen kommer att förbättra läget på området ytterligare.

Rosenqvist framhåller att rädsla ofta handlar om okunskap. Man tror kanske att skjutbanorna är fulla av galna "rambos".

- Största delen är 50-åriga gentlemän och trevliga damer. De utövar tillsammans en trevlig idrottsgren. Här kan båda könen kämpa sida vid sida, utan att den ena har några fördelar av vare sig ålder eller kön.

Skytte är en viktig hobby med lång historia

Jarmo Rosenqvist summerar med att säga att vapen och skytte har långa anor i Finland.

- Jaktkulturen har djupa rötter i Finland och de aktiva inom sportskytte är många. Vi har också uppnått stora framgångar här i bland annat olympiska spelen.

Såld efter första fullträffen

För Christer Holmlund väcktes intresset för skytte via svärfars donation.

- Jag fick ett hagelgevär av honom i gåva. Svärfar tyckte att hans aktiva jakttid fick ta slut. Jag hade inte själv skjutit med något eldvapen sedan militärtiden.

Holmlund åkte till skjutbanan och fick handledning om hur han skulle använda geväret. Han åkte till Esbo skytteföreningsbana, där de sköt nationell trap.

- Första skottet träffade och jag var såld, minns Holmlund.

Läs mera:

Ny vapenlag förenklar ansökningar om vapen

Det blir lättare att få licens för vanliga jaktvapen och hagelbössor. Vid årsskiftet förnyas skjutvapenlagen och det räcker med en ansökan på nätet.

Läs mera:

Lodenius: Nya vapenlagen en seger för vapenlobbyn

Laura Lodenius på Finlands Fredsförbund är bekymrad över att ansvarskedjan luckras upp med den nya lagstiftningen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes