Hoppa till huvudinnehåll

Historieläraren Andreas Bäckman: Rollspel och tårar i klassrummet

Andreas Bäckman är historielärare i gymnasiet i Grankulla.
Andreas Bäckman är biträdande rektor och lärare i historia vid Grankulla gymnasium. Andreas Bäckman är historielärare i gymnasiet i Grankulla. Bild: Yle/Kristian Svensson grankulla

För Andreas Bäckman var det alltid klart att han skulle bli lärare, frågan var i vilket ämne. Nu har han undervisat i historia i gymnasiet i Grankulla i tretton år och hans undervisning går bland annat ut på att ordna rollspel under lektionerna.

Många gamla elever har skickat in minnen om Bäckman i samband med Svenska Yles satsning "Alla tiders lärare". De minns honom bland annat som en fantastisk och inspirerande berättare.

– Det känns väldigt fint att få positiv respons. Att nu mitt i semestern se att elever som jag har haft för tio år sedan och som har träffat många människor efter mig väljer att nominera just mig känns nog väldigt fint, säger Bäckman som också är biträdande rektor i Grankulla.

Ville vara annorlunda

Andreas Bäckman ville inte gå den lätta vägen med vanlig och traditionell katederundervisning då han blev lärare. I stället ville han få eleverna med på ett levande sätt.

– I ett ämne som historia är det inte alla gånger lätt att göra undervisningen levande. Det är mycket lättare i naturvetenskaper där man till exempel i kemi kan laborera, säger Bäckman.

Jag vill bjuda hela gänget på en tidsresa, både tanke- och känslomässigt.― Andreas Bäckman, historielärare och biträdande rektor i gymnasiet Grankulla Samskola.

I sin undervisning använder Bäckman sig av en rollspelsliknande dramatisering. Det kan till exempel handla om att någon i klassen får ta rollen som Winston Churchill.

– Jag vill bjuda hela gänget på en tidsresa, både tanke- och känslomässigt. Vi försöker helt och hållet förflytta oss till den tidsperiod vi behandlar, beskriver Bäckman.

Bäckmans sätt att lära kan leda till en del känsloladdade situationer i klassrummet.

– Jag minns speciellt en lektion för tio år sedan som handlade om kamikaze-piloterna i Japan i slutet av andra världskriget. Vi byggde upp stämningen och upplevde den tillsammans. Då var det två flickor som grät för att de var känslomässigt så berörda av det som vi var med om. Det tyckte jag att var fint, säger Bäckman.

"Man får inte fästa sig vid detaljer"

Andreas Bäckman tycker att det är de stora helheterna som räknas. Numera finns det tre obligatoriska kurser i historia i gymnasiet och då är det inte ändamålsenligt att fästa sig vid varje minsta detalj.

– Jag vill satsa på att jobba med stora övergripande helheter och sedan fylla på med detaljer. En viktig uppgift för mig är att våga lämna bort detaljer, säger Bäckman.

Med tanke på historieunderivisningen över lag i skolan tycker Bäckman att det har lämnats bort onödigt mycket.

– Då den förra läroplansförändringen trädde i kraft i fjol så var historia ett av de ämnen som fick ta ett steg tillbaka. Antalet obligatoriska kurser minskade från fyra till tre, vilket kanske inte är så goda nyheter, säger Bäckman.

Framför allt tycker Bäckman att det finns luckor i det som undervisas om det egna landets historia.

– Finlands historia ingår bara delvis i de obligatoriska kurserna. Där ska man nog fundera en eller två gånger om man kan gå gymnasiet utan att behöva läsa om Finlands historia före mitten av 1800-talet. Det är en kontroversiell och viktigt fråga, säger Bäckman.

Bäckman tror ändå att ämnet i sig kommer att intressera elever också i fortsättningen.

– Intresset är fortfarande väldigt stort. Nog tror jag att ämnet i sig, åtminstone här i Grankulla, mår bra.

Här kan du lyssna på intervjun med Andreas Bäckman:

Läs mera:

Alla tiders lärare: Lärarna vi minns - finns din lärare med?

Här samlas alla minnen av lärare som inspirerat oss, sporrat oss och påverkat våra liv. En del av materialet kommer att bearbetas vidare till olika slags personporträtt och inslag under hösten 2017. Tack för alla fina och gripande berättelser - fortsätt gärna tipsa oss!

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen