Hoppa till huvudinnehåll

Experter förutspår måttfulla löneförhöjningar - "borde landa på 0,5-1 procent"

Bild på 50 euros sedel.
Snart ska det förhandlas om lönerna. Bild på 50 euros sedel. Bild: Ismo Pakarinen / All Over Press beskattning,pengar,euro,konsumtion,löner,skatt,Lön

Löntagarorganisationerna vill få sin andel av den försiktigt groende ekonomiska tillväxten och tänker inte nöja sig med symboliska höjningar. Arbetsgivarparten anser å sin sida att mycket måttfulla höjningar krävs så att tillväxten inte ska stagnera.

Höstens löneförhandlingar avviker från tidigare år. Avtalen kommer att förhandlas på förbundsnivå i stället för centraliserat som tidigare.

Finansminister Petteri Orpo har sagt att det vore ett misstag att gå in för stora löneförhöjningar.

Hur bedömer experter att höstens arbetsmarknadsförhandlingar kommer att se ut?

Vore löneförhöjningar vettiga med tanke på Finlands ekonomi?

- Lönerna har höjts otroligt måttfullt i flera års tid. För att löntagarna ska kunna behålla sin köpkraft krävs nu någon form av löneförhöjningar, säger Seija Ilmakunnas, direktör för Löntagarnas forskningsinstitut.

- Höjningar som möjliggör en vidare exporttillväxt men som även ger löntagarna köpkraft är vettiga, säger Markku Lehmus, forskare vid Näringslivets forskningsinstitut Etla.

Hur stora bör löneförhöjningarna vara?

- Även om inkomstskatterna skulle sänkas på något vis bör löneförhöjningarna landa på 0,5-1 procent. Arbetstagarnas pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier stiger nästa år och det borde man ta i beaktande, liksom inflationens inverkan, säger Ilmakunnas.

Markku Lehmus, forskare vid Näringslivets forskningsinstitut.
Markku Lehmus är forskare vid Näringslivets forskningsinstitut Etla. Markku Lehmus, forskare vid Näringslivets forskningsinstitut. Bild: Lehtikuva Näringslivets forskningsinstitut (Etla),Markku Lehmus

- Inkomsterna kunde stiga med en procent nästa år och därefter långsamt mot två procent de följande två åren. Höjningar på över två procent kan leda till att Finlands konkurrenskraft lider, säger Lehmus.

Exportbranchen sätter normen, inga skattenedsättningar att vänta

Blir det skillnader i löneförhöjningarna mellan olika branscher?

- Det är viktigt att lönekoordinationen fungerar även om det inte längre finns en modell med centraliserade avtal. Det blir exportbranscherna som sätter lönenormen eftersom avtalsperioderna inom till exempel skogsindustrin och teknologiindustrin tar slut i höst, säger Ilmakunnas.

- Exportbranscherna har en större lönebuffert än de offentliga finanserna. Den offentliga sektorn är ändå kvinnodominerad och det finns press på att löneskillnaderna mellan könen inte ska öka under denna avtalsrunda.

Hurdana inkomstskattesänkningar har Finland råd med?

- De offentliga finanserna uppvisar ett stort underskott. Om regeringen är redo att på andra håll skärpa vissa skatter finns det ändå möjlighet till inkomstskattesänkningar. Det har till exempel diskuterats att de reducerade momsklasserna kunde höjas som kompensation för sänkta inkomstskatter, säger Ilmakunnas.

Seija Ilmakunnas.
Seija Ilmakunnas leder Löntagarnas forskningsinstitut. Seija Ilmakunnas. Bild: Lehtikuva Seija Ilmakunnas,löntagarnas forskningsinstitut

- Det är svårt att lova sänkta inkomstskatter eftersom budgetmanglingen är i början av hösten och då vet man ännu inte hurdan löneförhöjningslinjen blir, fortsätter hon.

- Av tradition har regeringen gått till mötes på halva vägen genom minskade inkomstskatter, men det lär man inte egentligen ha råd med just nu, säger Lehmus.

Förhöjd risk för strejker

Finns det tecken på att tvisterna kan övergå i strejker?

- Det finns en risk för oroligheter på arbetsmarknaden också i denna bemärkelse, svårighetskoefficienten är betydligt högre än under tidigare rundor, säger Ilmakunnas.

- Chansen finns om förbunden vill visa att de fortsättningsvis är kraftfulla efter att de gett efter för arbetsgivarna i och med konkurrenskraftsavtalet och ekonomin därefter började växa, säger Lehmus.

- Det värsta scenariot med höstens arbetsmarknadsförhandlingar är att förhållandet mellan löntagarna och arbetsgivarna skulle försämras för en lång tid så att man inte vettigt kan komma överens om saker, summerar Lehmus.

Text: FNB

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes