Hoppa till huvudinnehåll

Olli-Pekka Karjalainen framhåller mental tränings betydelse: "Det är ett jäkla tufft arbete och det finns felaktiga uppfattningar"

Olli-Pekka Karjalainen visar upp sitt EM-guld på Olympiastadion i Helsingfors.
Olli-Pekka Karjalainen visar upp sitt EM-guld på Olympiastadion i Helsingfors. Olli-Pekka Karjalainen visar upp sitt EM-guld på Olympiastadion i Helsingfors. Bild: Lehtikuva / Antti Aimo-Koivisto Olli-Pekka Karjalainen

Alla idrottare behöver inte mental träning, men de allra flesta kan bli bättre på att prestera bra då det gäller. Det uppger Olli-Pekka Karjalainen, släggkastaren som hann representera Finland i 19 internationella mästerskap.

– Det finns människotyper som av naturen är redo för allt. Men i allmänhet måste man lära sig att kontrollera tävlingssituationen. För vissa tar det lång och för andra lite kortare tid, säger Karjalainen.

Han hoppas att alla finländska friidrottare – även de som tävlar i årets VM i London – ska få upp ögonen för mental träning. Han är ändå lite tveksam till att gå ut med alltför många detaljer om sin egen träning.

Risken finns att någon hakar upp sig på att göra likadant och därmed missar chansen att hitta en metod som är mer lämplig för den enskilda idrottaren.

"Det finns felaktiga uppfattningar"

Den mentala processen kan pågå i flera år.

– Ju tidigare den påbörjas, desto tidigare är idrottaren redo och når resultat. Det är ett jäkla tufft arbete och det finns felaktiga uppfattningar om att det bara är frågan om liggande och avslappning, säger Karjalainen.

Han jobbade ihop med Jurij Chanin, professor emeritus i idrottspsykologi och aktiv på den inhemska elitidrottens forskningscentral, Kihu.

– Jag jobbade med saken på varje tävling tills det blev en styrka för mig. Mot slutet av karriären lyckades jag alltid göra årsbästa eller i närheten av det i stora mästerskap, säger Karjalainen.

Han betonar att uttalandena bygger på egna erfarenheter och att han trots sina egna upplevelser inte är någon expert.

– Det fanns inga genvägar. Via hårt arbete måste jag testa vad som fungerar en vecka före, en dag före och tre timmar före tävlingen. Vad jag gör på planen, vad jag tänker före första träningskastet, före tävlingskastet. Det är ett noggrant och pedantiskt arbete, säger Karjalainen.

Vaknade sent

Karjalainen och Chanin började samarbeta först efter OS i Aten 2004 då Karjalainen missade rejält. Han var trea i världsstatistiken det året, men lyckades inte ta sig vidare från kvalet.

– Det fanns fysiska orsaker också, som kramp i vaden, men jag märkte att jag inte var redo för hela grejen. Och hur skulle jag ha kunnat vara redo då jag inte tränat på det alls? frågar sig Karjalainen.

Under året som följde lade han om sina rutiner.

– Skillnaden var stor redan efter ett år. Jag fick grepp om tävlingssituationen, men så tränade jag också på den i varenda tävling i flera års tid. Till slut blev det en styrka för mig, ett precisionsvapen i kampen mot de andra.

Proaktiv, inte reaktiv

Karjalainen hoppas på att dagens unga idrottare ska få tillgång till mental träning i ett tidigt skede av karriären.

– Idrottaren har ansvar för vad den gör, men det borde finnas färdiga strukturer som stöder det här. Riktningen är den rätta, men verksamheten borde vara proaktiv och inte reaktiv, säger Karjalainen.

Han jobbar numera som expert på det tränarinstitut som finns på idrottsinstitutet i Kuortane, där han bland annat är ansvarig för den internationella delen av verksamheten.

Text: FNB

Läs också

Nyligen publicerat - Sport