Hoppa till huvudinnehåll

Advokatförbundet: Bristande rättshjälp för asylsökande en skam för landet

Finlands lag
Brister i tillsynen av juristers verksamhet kan leda till problematiska gråzoner för asylsökande Finlands lag Bild: Yle förordningar

De rättsfel som asylsökande utsätts för är en skam för Finlands jurister och beror bland annat på regeringens reform av de asylsökande personernas rättshjälp.

Så säger advokat Christian Näsman som sitter i styrelsen för Finlands Advokatförbund.

Det var Helsingin Sanomat som i veckan rapporterade om flera fall där asylsökande fått sina ärende misskötta av sina representanter.

- Det är väldigt tragiskt, säger Näsman. Det här är inte godkänt beteende.

Näsman säger att problemet bland annat ligger i att de som hanterat många av de här fallen inte är kvalificerade personer.

Det finns i dagsläget runt 20 000 jurister i Finland, men bara 2000 av dem är examinerade advokater. En jurist ett allmänt begrepp för någon som tagit juristexamen från universitetet. För att bli advokat krävs 4 års arbetserfarenhet, varav minst två ska bestå av advokatuppdrag eller motsvarande, och dessutom ska man ha avlagt en krävande advokatexamen.

Christian Näsman.
Christian Näsman från Finlands Advokatförbund är besviken och vill se en ändring i asylförfarandeprocessen Christian Näsman. Bild: Yle/Sarah Karjalainen christian näsman,Vasa,Österbotten

- Om det skulle vara sådana som är advokater så är det absolut felaktigt beteende – advokater är ansvariga för sina handlingar utan undantag, säger Näsman.

Vad gör Advokatförbundet?

Advokatförbundet strävar efter att alla som bedriver advokatverksamhet eller har klientuppdrag ska vara underställda samma övervakning som advokater, säger Näsman.

När det kommer till konkreta fall och det är advokater eller jurister anställda av advokatbyråer involverade, så är det Tillsynsnämnden det ska klagas till. Även Advokatförbundets styrelse kan vidta åtgärder om det är fråga om offentliga fall med grav misskötsel.

Tillsynsnämnden utreder fallet och ger respons som kan komma i form av en anmärkning, varning, böter eller uteslutande ur Advokatförbundet.

- Förskingring, till exempel ur ett dödsbo, är allvarliga saker och kan leda till uteslutning, medan exempelvis att inte svara på klientens frågor kan leda till anmärkning om det är fråga om en advokat, säger Näsman.

Asylsökande hamnar i gråzonen

Problemet som uppstår gällande fall med asylsökande är att den första intervjun och ansökningsförfarandet inte är ett domstolsförfarande, vilket innebär att de som sköter det inte är underställda Tillsynsnämnden. Det är först när de går vidare med besvär till förvaltningsdomstol som det kan hamna på Tillsynsnämndens bord.

Nog är det en skam för vårt land.― Christian Näsman, Finlands Advokatförbund

När en asylsökande blir felaktigt behandlad av sitt juridiska ombud, oavsett om det är en advokat eller någon annan, så har klienten rätt att söka skadestånd eller anmäla sitt ombud.

Men det är en lång process och det är inte lätt att bevisa att man lidit skada på grund av juristens beteende.

Det här gäller oavsett om klienten är asylsökande eller redan boende i Finland.

Näsman säger att problemen för asylsökande blir extra besvärlig på grund av de förändringar som gjorts i processerna. Det har försnabbats och förenklats och begränsats vem som kan hantera asylärendena.

- De nya processerna har inte på ett tillräckligt sätt tryggat alla rättsäkerhetsvärden, säger Näsman. Det är en hel del av processen som borde ses över.

Vem ska en asylsökande kunna lita på?

Eftersom bördan att anmäla fel och att förstå att navigera de juridiska korridorerna ligger på klienten sätter det de asylsökande i en knivig situation där de ofta har problem med språket, inte alltid har någon som kan hjälpa dem och är under tidspress där långa anmälningsprocesser kanske inte är ett alternativ.

Tilliten till det finländska rättsväsendet naggas i kanterna.

Christian Näsman ser dystert på hela situationen.

- Nu är det nog en skam för vårt land. Det är fruktansvärt att sådant ska få förekomma, och jag ser det nog som en diskriminering av utländska människor som kommer hit. De bör och ska ha rätt till ett bättre system än det här.

Advokatförbundet har en ständig dialog med justitieministeriet och andra instanser om det här, menar Näsman, och säger att man redan tidigare gett utlåtande om processreformerna där man ställt sig kritiska till dem.

- Men i slutändan är det ändå ett politiskt beslut. Det är våra folkvalda riksdagsledamöter som fattar de slutliga besluten och där borde medborgarna aktivera sig i den politiska processen via de politiska partierna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes