Hoppa till huvudinnehåll

Advokatförbundets ordförande ryter till: Asylsökandes rättsskydd måste förbättras

Jarkko Ruohola / Puheenjohtaja / Suomen asianajajaliitto / 22.5.2017
Advokatförbundets ordförande Jarkko Ruohola Jarkko Ruohola / Puheenjohtaja / Suomen asianajajaliitto / 22.5.2017 Bild: Jouni Immonen / Yle

Finlands advokatförbund anser att de asylsökandes rättsskydd måste förbättras. Regeringens beslut att begränsa rätten till rättshjälp har lett till försämrat rättsskydd och möjligen också felaktiga asylbeslut, enligt Advokatförbundet.

Regeringen begränsade asylsökandenas rätt till rättshjälp i fjol höstas. Advokaterna motsatte sig förändringarna redan under beredningen.

- De följder vi förutsåg då vi gav vårt utlåtande har tyvärr förverkligats. De här förändringarna borde aldrig ha gjorts, säger Advokatförbundets ordförande Jarkko Ruohola.

Följden har enligt Ruohola blivit att rättsskyddet försämrats så att alla inte längre är lika inför lagen.

- Det är en grundrättighet, att alla ska vara lika inför lagen oberoende av nationalitet eller boningsort. Asylsökandena har försatts i ett olikt läge än alla andra människor som är delaktiga i rättsprocesser. Så borde det inte vara enligt Advokatförbundet.

"En skam för Finland"

Jarkko Ruohola är inne på samma linje som styrelsemedlemmen Christian Näsman, som betecknar den bristande rättshjälpen för asylsökande som en skam för Finland.

Asylsökandenas rätt till rättsskydd ändrades på tre vis:

För det första får asylsökandena nu ett rättsbiträde för sina asylintervjuer bara i undantagsfall. Enligt de rättslärda har det här lett till bristfälliga intervjuer.

- Den första intervjun är ett mycket viktigt sätt att samla information. Det är viktigt både för Finland och för den asylsökande att man i intervjun på ett vederbörligt sätt samlar tillräckligt med information. Då hjälper det att den asylsökande har ett sakkunnigt biträde.

För det andra förkortades besvärstiden för asylbesluten. Till exempel måste besväret till förvaltningsdomstolen lämnas in inom 21 dagar i stället för 30 dagar som tidigare.

- Ju snabbare man måste lämna in besväret desto större är risken att besväret inte är tillräckligt noga genomtänkt. Om och när besväret är dåligt, så tar det längre tid att behandla det i domstol, och slutresultatet är med större säkerhet felaktigt.

För det tredje förändrades grunden för biträdenas löner. Tidigare fick biträdena timlön för att sätta ihop asylbesväret. Nu får de en på förhand fastställd klumpsumma. Det uppmuntrar inte biträdena till att använda tillräckligt med tid för att sammanställa besväret.

- Varje sökandes situation är annorlunda. Ibland tar det mera tid, och då är en schematisk grund för arvodet inte rättvis.

Ointresserade rättsbiträden

Enligt Helsingin Sanomat har det uppstått situationer där rättsbiträdet inte ens har varit intresserat av att träffa klienten vars asylärende biträdet har hand om. I de fallen har det knappast handlat om advokater som är medlemmar i Advokatförbundet, säger Ruohola.

- Jag tror det är sannolikt att de här exemplen handlar om andra biträden. Om och när arvodet är litet motiverar det inte till att göra mer än det absolut nödvändigaste.

Slutresultatet är att det fattas flera felaktiga beslut.

- Av advokater har vi fått höra att behandlingen av asylansökningarna inte har varit tillräckligt grundlig.

Justitieministeriets mål med förändringarna var att försnabba rättsprocesserna och göra varje asylprocess effektivare, både tidsmässigt och ekonomiskt.

- Vi var också av den åsikten att asylprocesserna måste bli snabbare. Genom förändringarna har man säkert lyckats spara lite, men å andra sidan har man fått tilläggsutgifter i form av att det tar längre tid att behandla besvären (eftersom de är dåligt gjorda).

Enligt Helsingin Sanomat överväger Justitieministeriet att låta utreda vilka verkningar förändringarna i rätten till rättshjälp har haft. Advokatförbundet är inte optimistiskt.

- Vi har under våren fört diskussioner om det här med ministeriet. Någon realistisk möjlighet att få till en förändring har inte funnits i sikte.

Yle har inte lyckats nå justitieminister Antti Häkkänen (Saml) för en kommentar.

Baserat på Eero Mäntymaas artikel för Yle Uutiset