Hoppa till huvudinnehåll

Asuntosäätiö hade stora planer för Sjundeå: Kommunen skulle bli del av flera städer

Radhuslängor på en stor gräsmatta som kallas Sjundeås hjärta.
Det finns radhuslängor i Sjundeås hjärta, bakom kommunhuset som skymtar i bakgrunden. Här planerar kommunen tillsammans med Asuntosäätiö hur det ska se ut i framtiden. Radhuslängor på en stor gräsmatta som kallas Sjundeås hjärta. Bild: Marica Hildén / Yle sjundeå hjärta

På 1950-talet fanns en vision om att Sjundeå skulle ingå i en kedja av städer som började i Esbo. Bostadsstiftelsen Asuntosäätiö köpte därför mark i Pickala och Störsvik, men det blev inget av planerna. Asuntosäätiö har inte fått mycket gjort i Sjundeå efter att de senaste avtalen ingåtts, men nu ska det bli en ändring.

Bostadsstiftelsen Asuntosäätiö grundades 1951. Hagalund i Esbo var det första området som Asuntosäätiö byggde.

Bostadsstiftelsens dåvarande direktör Heikki von Hertzen hade en vision om att fortsätta bygga städer längs kusten från Hagalund till Pickala och Störsvik i Sjundeå.

De här visionerna ledde till att Asuntosäätiö år 1960 köpte 600 hektar mark i Störsvik och Pickala.

Asuntosäätiö i ett nötskal

  • Bostadsstiftelsen Asuntosäätiö utvecklar bland annat boende i Finland och är den fjärde största ägaren av bostadsfastigheter i Finland.
  • Bostadsstiftelsen grundades 1951 för att få bukt med bostadsbristen, samtidigt ville man förbättra människors boende.
  • Asuntosäätiös vision är att erbjuda bra boende i livets alla skeden. Missionen är ett bra hem till alla.
  • Sex medborgarorganisationer grundade Asuntosäätiö: Invalidförbundet, Mannerheims barnskyddsförbund, Finlands Fackförbunds Centralorganisation, Tjänstemannaförbundet (finns inte längre), Vuokralaiset VKL och Befolkningsförbundet.
  • Organisatonerna är fortfarande aktivt med i verksamheten i stiftelsens delegation och styrelse.

Det blev inget av planerna på städer längs kusten. De nuvarande vd:n, Esa Kankainen, säger att det med stor sannolikhet beror på att kommunerna fick monopol på planeringen 1968.

- Sjundeå ansåg att det var viktigare att utveckla centrum än Pickala, så utvecklingen stannade på 60- och 70-talen.

Esa Kankainen anser att det började hända något i Pickala igen på 1980-talet då man insåg att Pickala kunde bli ett fritidsområde. Samtidigt vaknade intresset för golf ännu mera och Pickala Golf grundades.

En grön golfbana i Sjundeå som heter Pickala golf.
Pickala golf i Sjundeå. En grön golfbana i Sjundeå som heter Pickala golf. Bild: Marica Hildén / Yle västnyland

Asuntosäätiö är aktieägare i golfbolaget. Stiftelsen hyrde i början marken åt golfbolaget, men Pickala Golf har sedan dess köpt marken. Numera äger bostadsstiftelsen en del mark runt golfområdet.

Asuntosäätiö i siffror

På sin webbplats presenterar Asuntosäätiö sina senaste siffror:

  • Bostadsrätter: 16 237 stycken
  • Hyresbostäder: 929 stycken
  • Kommuner där stiftelsen är aktiv: 31
  • Personal: 82
  • Omsättning 2016: 192 miljoner euro
  • Balans 2016: 1 647 miljoner euro

Asuntosäätiö hade en byggrätt på ungefär 130 000 våningskvadratmeter i Störsvik och Pickala. Nu återstår en byggrätt på ungefär 55 000 våningskvadratmeter.

Stiftelsen har inte byggt något i Pickala och Störsvik, utan säljer tomter för fritidsboende och fast boende.

Bostadsstiftelsen Asuntosäätiö säljer tomteri Störsvik-Pickala.
Då man kör in i Störsvik i Pickala ser man att Asuntosäätiö gör reklam för de tomter som finns på området. Bostadsstiftelsen Asuntosäätiö säljer tomteri Störsvik-Pickala. Bild: Marica Hildén / Yle asuntosäätiö

Bostadsstiftelsen har också överlämnat mark åt Forststyrelsen och Föreningen Nylands friluftsområden. En del områden är skyddade och andra är rekreationsområden.

Stiftelsen och golfbolaget planerar tillsammans

Esa Kankainen berättar att Asuntosäätiö och Pickala Golf i vintras gjorde en utvecklingsplan för Pickala och Sjundeå.

- Vi funderar på hur servicen och byggandet kunde utvecklas. Vår roll är ju att utveckla boendet, men servicen är också viktig eftersom vi är ägare i Pickala Golf.

Kankainen säger att det behövs mera än golf i Pickala och Störsvik för att området ska locka folk. Önskemålet är verksamhet som fungerar året om.

- Det kunde till exempel finnas någon form av övernattningsmöjligheter. Hur ska vi utnyttja skog och hav så att även de som inte spelar golf trivs. I framtiden kommer vi säkert att satsa mera på motion i området.

Sjundeå kommun vill ha mera

Nu vill Sjundeå kommun ändå ha mera fart på inflyttningen till kommunen och därför vill Sjundeå nu slutföra flera ärenden som är på hälft mellan kommunen och bostadsstiftelsen Asuntosäätiö.

På Störsvikområdet finns flera ärenden som inte är slutförda. Detaljplaneringen av och markanvändningsavtalet för Kasabergets område är inte klar, uppdateringen av föråldrade detaljplaner och detaljplaneprojekt är på hälft.

Utvecklingen av Störsvikområdet har stannat av nästan helt och hållet de senaste åren och enligt Sjundeå kommun har områdets starka sidor inte utnyttjats.

Nu understryker både Asuntosäätiö och Sjundeå kommun att man vill fortsätta samarbetet så att kommuncentrum och Störsvik utvecklas.

Stiftelsen tror på bostadsrätter i hjärtat av Sjundeå

År 2008 gjorde kommunen och Asuntosäätiö upp ett samarbetsavtal för Sjundeås hjärta i kommuncentrum. Tekniska chefen Markus Moisio förklarar att avtalet med Asuntosäätiö gjordes för att få mera invånare till Sjundeås hjärta.

Avtalet har bara förverkligats halvvägs. Detaljplanen är godkänd, men Asuntosäätiö har ännu inte byggt något.

Radhuslängor på en stor gräsmatta som kallas Sjundeås hjärta.
Sjundeås hjärta finns bakom kommunhuset i Sjundeå. En enorm gräsmatta breder ut sig fram till de radhuslängor som är byggda. Radhuslängor på en stor gräsmatta som kallas Sjundeås hjärta. Bild: Marica Hildén / Yle sjundeå hjärta

Esa Kankainen förklarar att det beror på att det inte har gått att bygga sådana hus som stiftelsen koncentrerar sig på.

Asuntosäätiö bygger hyresbostäder, ägobostäder och bostadsrätter. Det senare innebär att man betalar 15 procent av inköpspriset och dessutom bostadsvederlag varje månad, men du kan inte lösa in bostaden åt dig.

En gata där människor går mellan hus. Hagalund i Esbo.
Hagalund i Esbo byggdes av Asuntosäätiö. En gata där människor går mellan hus. Hagalund i Esbo. Bild: Yle Victoria Wirén hagalund

- Vi bygger mest våningshus, säger Kankainen, och vi undersökte tillsammans med Statens bostadsfond om det skulle gå att bygga till exempel hus med bostadsrätter i Sjundeås hjärta, men just då kunde staten inte vara med i projektet. Vi anser att hyreshus eller bostadsrätter skulle kunna vara möjliga i Sjundeå.

- Det var inte möjligt att börja bygga, men nu ska vi börja fundera på det igen.

"Kommunen borde också vara aktiv"

Markus Moisio vet inte exakt vad som står i avtalet om Sjundeås hjärta, men på ett allmänt plan kan han säga att parterna brukar skriva in villkor för till exempel när byggarbetena ska inledas.

Det är inte heller lätt att säga upp ett avtal, det beror helt och hållet på vilka villkor som finns i avtalet.

Markus Moisio.
Sjundeås tekniska chef Markus Moisio. Markus Moisio. Bild: Yle/Tove Virta Sjundeå,Västnyland,teknisk direktör

Moisio tycker ändå att det inte finns ett behov av att säga upp avtalet med Asuntosäätiö trots att arbetet i Sjundeå är på hälft.

- Kommunen borde också vara aktiv, säger han.

Och det har Sjundeå kommun inte riktigt varit. Moisio säger att kommunen just nu inte har en markanvändningsingenjör som är den som tar hand om sådana frågor.

Den förra markanvändningsingenjören slutade vid årsskiftet och kommunen har inte lyckats på tag i en ny. Men det gäller också för Asuntosäätiös del att vara aktiv, påpekar Moisio.

Bostadsmarknaden och tågen är bovarna

Merja Laaksonen (SFP) är kommunstyrelsens ordförande i Sjundeå och hon anser att det är bra att Sjundeå har Asuntosäätiö som samarbetspartner då Störsvik och Sjundeås hjärta ska utvecklas.

- De har den kunskap som behövs och det finns bevis på att de kan förverkliga bostadsområden.

Merja Laaksonen är Sjundeås kommunstyrelseordförande.
Merja Laaksonen, ordförande för Sjundeås kommunstyrelse. Merja Laaksonen är Sjundeås kommunstyrelseordförande. Bild: Yle/Marica Hildén västnyland

Laaksonen anser att det inte är Asuntosäätiös fel att arbetet i Sjundeå är på hälft.

- Utvecklingen på bostadsmarknaden har en längre tid varit stillsam i litet avlägsnare kommuner. Undersökningar visar också att familjer oftast föredrar huvudstadsregionen framför kranskommuenrna.

Det var också en dödsstöt för Sjundeå att Y-tåget drogs in 2015. Merja Laaksonen tror ändå att mycket kommer att hända i Sjundeås hjärta och Störsvik inom de tio närmaste åren.

- Det beror på hur underhandlingarna om tågtrafiken framskrider. Dessutom kan man skönja ett uppsving bland företagen och vi måste också se till att vi är en attraktiv bostadsort.

Service ska locka folk till Sjundeå

Esa Kankainen tror att området kommer att locka mera invånare om bostäderna och servicen utvecklas. Han kan däremot inte i det här skedet säga vilken sorts service som det skulle kunna vara frågan om.

- Det ska vi fundera på tillsammans med Sjundeå kommun och invånarna efter semestern. Vi vill gärna utveckla Sjundeås hjärta, Pickala och Störsvik och då ser vi också vilken roll Asuntosäätiö får då områdena utvecklas.

Asuntosäätiö lyfter fram Sjundeå på sin webbplats

Asuntosäätiö presenterar sin historia i korthet på ett par ställen på sin webbplats. I synnerhet stiftelsens arbete i Sjundeå på 1980-talet lyfts fram.

1950-talet

  • Bostadsstiftelsen berättar bland annat att sex organisationer grundade Asuntosäätiö 1951 för att planera och bygga trädgårdsstäder som passar i finländska förhållanden.
  • Hagalund i Esbo blev den första stadsdelen som växte fram med hjälp av Asuntosäätiö. Hagalund byggdes med privata krafter, men samarbetet har sedan fortsatt tillsammans med Esbo stad.

1960-talet

  • Asuntosäätiö var med och förverkligade bostadsområdet Korkalorinne i Rovaniemi i slutet av 1950-talet.
  • Arkitekt Alvar Aalto planerade Korkalorinne som är sex hektar stort. Området skulle vara större, men det förverkligades inte i sin helhet.
  • Asuntosäätiö ser Korkalorinne och även Jyväskylä som exempel på att bostadsområden som bygger på tankarna om en trädgårdsstad är möjliga även på andra orter än i södra Finland.

1970-talet

  • På 1970-talet byggde Asuntosäätiö Stensvik i Esbo.
  • I Stensvik ville man ta i beaktande naturens element i planeringen: Havet och den två kilometer långa stranden.

1980-talet

  • Bostadsstiftelsen satsar på Sjundeå på 1980-talet. Stiftelsen skriver på sin webbplats att man planerade en hel stad i Sjundeå, men Sjundeå har i stället blivit ett mångsidigt bostads- och fritidsområde som håller internationell nivå.
  • Asuntosäätiö har satsat på planering, arkitektur och landskapet i Pickala sedan 1980-talet.
  • Arbetet fortsätter, skriver stiftelsen på webben. Kunderna kan köpa fritidstomter, golfaktier eller spelrättigheter på en av de största golfbanorna i Europa.

1990-talet

  • Asuntosäätiö är med och utvecklar Klaavonkallio i Tusby. Stiftelsen bygger bostäder på omkring 20 hektar.
  • Alberga i Esbo börjar också utvecklas på 1990-talet.

2000-talet

  • Allt flera vill bo i städer. Bostadsmarknaden koncentreras till huvudstadsregionen och några större städer. Asuntosäätiö satsar på bostäder i huvudstadsregionen, Tammerfors och Lahtis.
  • Stiftelsen satsar på nya områden som Kronbergsstranden i Helsingfors och Käinbybacka och Kivistö i Vanda.

Asuntosäätiö bygger inte själv, utan det får entreprenörer göra efter en offertrunda. Tidigare hade bostadsstiftelsen egna arkitekter, men numera anlitas arkitekter utgående från de kriterier ett bostadsbygge har.

En del hus har byggts

2012 undertecknade Sjundeå kommun och byggföretaget Lemminkäinen Talo Oyj ett avtal om de första flervåningshusen i hörnet av Sjundeåvägen och järnvägen. Det blev inget av det bygget trots att projektet stod i startgroparna i september 2015.

Kommunikationsministeriet meddelade då att Y-tåget läggs ner och att tågstationen i Sjundeå stängs.

Y-tåget stannar på Sjundeå station.
Det var inte bra för Sjundeå då Y-tåget lades ner. Det påverkade inflyttningen. Y-tåget stannar på Sjundeå station. Bild: Yle/Minna Almark y-tåget

Kommunstyrelsens ordförande Merja Laaksonen säger att kommunen för en kontinuerlig dialog med Lemminkäinen.

- Ljus kan redan skönjas i ändan av tunneln.

I samma veva som avtalet skrevs med Lemminkäinen gjorde kommunen också ett avtal med Sigma Invest som byggde radhuslängor i Sjundeås hjärta.

2015 skrevs ett nytt avtal med Esboföretaget OikeaKoti (tidigare Sigma Invest) om radhusbostäder som skulle byggas bredvid de som redan finns.

Företaget OikeaKoti har för tillfället 35 hyresbostäder på området. Just nu görs grundarbetet för ytterligare 27 bostäder som enligt nuvarande tidtabell ska stå färdiga någon gång under våren 2018, berättar Santeri Leijola från Esboföretaget OikeaKoti.

En arbetsplats där det byggs moduler där eleverna i Aleksis Kiven koulu i Sjundeå går i skola då den riktiga skolan renoveras.
Elever och lärare i Aleksis Kiven koulu flyttar till moduler strax bakom kommunhuset, intill Sjundeås hjärta, eftersom skolbyggnaden måste renoveras. En arbetsplats där det byggs moduler där eleverna i Aleksis Kiven koulu i Sjundeå går i skola då den riktiga skolan renoveras. Bild: Marica Hildén / Yle aleksis kiven koulu moduler

I juni 2015 räknade Sjundeå kommun med att på cirka tio år ha ungefär 450 nya hyres- och ägarbostäder i Sjundeås hjärta där ett tusental invånare kan bo.

Merja Laaksonen säger att kommunen fortfarande räknar med det. Det byggs just nu moduler för Aleksis Kiven koulu som måste renoveras och det påverkar planerna för Sjundeås hjärta.

- Men dock endast under maximalt fem år.