Hoppa till huvudinnehåll

Studie om plastätande fiskar drogs tillbaka - forskare skyldiga till slarv

Abborre
Abborre Bild: Astrid Hermansson abborre

Är det faktiskt så att fiskar gärna äter vår plast och därmed dör i förtid? Frågetecken har väckts kring en uppmärksammad studie som handlar om att abborryngel tycks föredra att äta mikroplast framom sin naturliga föda.

Yle Nyheter intervjuade i fjol Oona Lönnstedt, en av forskarna bakom studien. Då sade hon till exempel så här:

– För mig var den största överraskningen med studien att fiskarna hellre äter plastpartiklar än sina naturliga födoämnen som är zooplankton. Fiskarna fick ingen energi att växa eftersom de bara hade ätit plast. Det här är ett väldigt stort problem.

Studien ledde till mycket respons, och som kronan på verket publicerades den i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science.

Forskarkolleger protesterade

Men redan kort därefter började det riktas kritik mot studien. Sju forskare från olika universitet ville ha en utredning om hur den hade gått till.

Kritiken var dels att det saknades datamaterial, trots att forskarna Peter Eklöv och Oona Lönnstedt i Science-artikeln hävdade att sådant material fanns, på databaser vid Uppsala universitet.

Abborrlarv
En abborrlarv som har ätit mikroplastpartiklar. Abborrlarv Bild: Oona Lönnstedt aborrlarv,abborre

Kritiker pekade också på att statistiken var tveksamt utformad.

Uppsala universitet tillsatte en extern utredningsgrupp, som kom fram till att det inte krävdes åtgärder. Parallellt med det här höll ändå Centrala etikprövningsnämnden i Sverige på med att förbereda sin utredning.

Nämnd kom fram till "oredlighet"

Nämnden genomför etikprövning av forskning som avser människor. Det här omfattar forskning på levande och avlidna personer, på biologiskt material från människor, samt forskning som innebär hantering av känsliga personuppgifter.

Inom nämnden finns en expertgrupp som på begäran av ett universitet eller högskola ska yttra sig i ärenden som rör utredningar av misstankar om oredlighet i forskning, konstnärlig forskning eller utvecklingsarbete.

Den här expertgruppen inom Centrala etikprövningsnämnden fann att forskarna i flera fall hade gjort sig skyldiga till oredlighet. Oredlighet i det här fallet betyder helt enkelt slarv.

Inga rådata

– Det allvarligaste är avsaknaden av originaldata, säger Jörgen Svidén, kanslichef på Centrala etikprövningsnämnden.

Det är ju två saker som nämner kritiserar. Det ena är att det inte finns några bakgrundsdata, eller rådata som det kallas.

– Ska du presentera forskning i en publikation så måste du naturligtvis ha på fötterna att du har gjort den här forskningen, fortsätter Svidén.

Nämnden säger alltså inte att forskningen inte skulle ha gjorts, men att forskarna inte kan visa att de har gjort den.

– Och det ska ha berott på en stöld av en dator som dessutom saknar säkerhetskopia, för det var också strul med det. Det är vetenskaplig oredlighet. Man måste ha koll på rådata till forskningen som man presenterar, kommenterar Svidén.

Var forskarna på plats?

Dessutom har forskarna inte kunnat bevisa att de befann sig på den ö där viktiga mätningar gjordes; bland annat har man inte kunnat visa upp kvitton på transport dit eller tillbaka, eller på annat sätt kunnat styrka sin närvaro på platsen.

Oona Lönnstedt, en av forskarna bakom studien, kommenterade till Science att experimenten faktiskt gjordes och hon menar att kritiker som hävdar något annat drivs av avundsjuka.

Den andra forskaren Peter Eklöv sade i en kommentar till Sveriges radio att han är kritisk till Centrala etikprövningsnämndens yttrande.

Universitetet och tidskriften i skottgluggen

Och det är inte bara forskarnas agerande som nämnden klandrar.

– Vi tycker det är märkligt att Uppsala universitet friade forskarna i sin undersökning, för de har ju haft samma material, eller brist på material, som vi har haft, säger Svidén på Centrala etikprövningsnämnden.

Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp anser dessutom att det är anmärkningsvärt att artikeln alls publicerades i tidskriften Science. De fann att den innehåller så allvarliga brister att den bör återkallas. Och Science drog faktiskt också tillbaka studien kort efter nämndens yttrande.

Det är kanske det som gör den här historien extra speciell, att det inte bara är själva forskarna i sig som är föremål för etikprövningsnämndens yttrande, utan att även Uppsala universitet och en så pass inflytelserik publikation som Science får sig en känga.

Hur allvarligt är det här?

– Forskarna är inte fällda för forskningsfusk. Rent formellt är alltså expertgruppen för oredlighet i forskning en expertgrupp som universitet och högskolor kan använda sig av inom ramen för sin egen utredning, så det här är ett yttrande, det här är inget beslut, kommenterar Svidén.

Enligt expertgruppen har de här två forskarna alltså gjort sig skyldiga till vetenskaplig oredlighet men det är universitetet som sedan beslutar vilka eventuella åtgärder som ska vidtas.

– Det är inte gruppens sak att värdera forskningen, men hur den har gjorts tillägger han.

Svidén påpekar också att de här incidenterna inte ska ses som ett tecken på något slags omfattande fusk i forskarvärlden.

– Det finns inga som helst belägg för det i det här skedet, säger han.

En version av den här uppföljande nyheten ingick också i vetenskapsprogrammet Kvanthopp.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap