Hoppa till huvudinnehåll

Barnfamiljer och företag bakom tillväxt i Lundo: "Tomtförsäljningen går som på räls"

Lundos kommundirektör Esko Poikela framför Taatilan koulu.
Nöjd kommundirektör. Tvåhundrafemtio elever får plats i Taatilan koulu som väntas bli klar i november. Lundos kommundirektör Esko Poikela framför Taatilan koulu. Bild: Yle/Ville Hupa. Esko Poikela,Lundo,skolbygge

Lundo satsar på en tillväxt mellan en och två procent årligen. Enligt kommundirektören lär kommunen överstiga det i år.

När Johan Stenbäck för tio år sedan flyttade med sin familj från Åbo till Lundo, tänkte han att det knappast blir långvarigt.

- Jag trodde att det skulle handla om några år och att vi därefter flyttar tillbaka till Åbo.

- Men det har inte hänt ännu i alla fall, säger han och flinar.

Stenbäck dricker av sitt kaffe på kontoret i Åbo centrum och verkar nöjd. Att hans fru är uppvuxen i Lundo var en stor orsak till flytten, en annan orsak var barnen.

Många andra familjer har följt deras exempel. Lundo är en av de snabbast växande kommunerna i Egentliga Finland under 2000-talet. Invånarantalet har ökat med 20 procent under de senaste 15 åren.

Samlingspartisten Johan Stenbäck från Lundo.
Johan Stenbäck ångrar inte flytten till Lundo. Samlingspartisten Johan Stenbäck från Lundo. Bild: Yle/Ville Hupa. Lundo,johan stenbäck

Kommunfusionen med Tarvasjoki år 2014, bidrog med en liten ökning, men under det senaste dryga årtiondet har framför allt barnfamiljer dragits till orten.

Trenden syns bland annat i att bygget av en helt ny skola för 250 elever, Taatilan koulu, nu är på slutrakan.

Ett annat tecken är tomtförsäljningen som enligt kommundirektör Esko Poikela tagit fart det senaste året.

- Vi hade som mål att sälja tomtmark för 1,7 miljoner euro i år, men nu är vi redan uppe i 3,5 miljoner.

Det handlar främst om företag, som är ute efter att etablera sig på orten, säger Poikela. Men försäljningen av tomter för egnahemshus går också bra.

- Vi siktar på en tillväxt mellan en och två procent årligen, och det lär vi överstiga i år, säger Poikela.

Trygghet - men ingen uteservering vid ån

Johan Stenbäck räknar snabbt upp fördelarna med att bo i Lundo.

- Det är enkelt att jobba och bo i Lundo. Det är tryggt och barnen har gott om fritidsmöjligheter. Lite som att bo på landet, men ändå nära Åbo.

Och svenskan - hur ofta kommer man åt att använda den i den nästan helt finskspråkig kommun?

- Man kanske inte förväntar sig svenskspråkig service ute på byn direkt. Men ingen förhåller sig heller negativt till svenskan, menar Stenbäck.

Stenbäck hann bo länge i Åbo, innan flyttlasset drog iväg till Lundo. I våras blev han invald för Samlingspartiet i Lundos kommunfullmäktige, på första försöket. Sin gamla hemstad säger han sig inte sakna ofta - men nog ibland.

- Jag brukade bo väldigt nära Aura å och då låg det nära till att promenera ner till en uteservering vid ån. Det kan jag sakna ibland.

Som bäst den 11-20 augusti 2017 pågår Lundoveckan, Lieto-viikko, och det ordnas mycket program runtom i hela kommunen.
Här hittar du allt om Lundoveckan 2017.

Läs också