Hoppa till huvudinnehåll

Lyckad hyggesbränning i Västanfjärd

Konstsamfundet utförde på tisdag en hyggesbränning i närheten av Björkboda träsk i Västanfjärd.

Området på 1,5 hektar antändes på morgonen efter att daggen torkat och spred sig sakta under dagen.

På eftermiddagen kunde Siv Vesterlund-Karlsson, skogsansvarig vid Söderlångvik gård, konstatera att bränningen lyckats.

- Det har gått jättebra och bränningen är lyckad, meddelade Vesterlund-Karlsson.

Man tänder på skogsområde.
Yle Åboland var med när skogsarbetare Jukka Hapulahti från UPM tände på. Man tänder på skogsområde. Bild: Yle/Monica Forssell Hyggesbränning,Jukka Hapulahti

Skogen i området som på tisdag brändes, höggs i fjol. Inför bränningen hade områdets kanter blötts ner och med hjälp av en pump såg man till att vid behov kunna ta vatten från Björkboda träsk.

Ett miljövänligt alternativ till markberedning

- Hyggesbränning är ett alternativ till markberedning, förklarar Vesterlund-Karlsson.

Kvinna med skogsområde i bakgrunden.
Siv Vesterlund-Karlsson följde spänt med förberedelserna inför hyggesbränningen. Kvinna med skogsområde i bakgrunden. Bild: Yle/Monica Forssell Siv Vesterlund-Karlsson

Markberedning innebär att man efter avverkning tar bort eller blandar upp humusen så att det nya fröet eller plantan kommer i kontakt med det understa jordskiktet som innehåller mera vatten än mullen.

- Annars skulle man använda en grävmaskin, harvning eller andra maskiner för markberedningen, säger Vesterlund-Karlsson och tillägger att hyggesbränning också handlar om att försöka bidra till naturens mångfald.

- Död, bränd ved är viktig för många insekter och det finns också många växter som bara gror av stark värme, berättar Vesterlund-Karlsson.

Genom att bränna minskar man också jordens surhet.

Till exempel geranium bohemicum är en typ av näva som har påträffats i områden som bränts. En del ovanliga skalbaggar och rötsvamp livnär sig också på brända träd.

Arbetsdryg metod

Förr i tiden, då det inte fanns likadana skogsmaskiner som det finns i dag, var hyggesbränning en vanlig metod men på grund av att metoden är arbetsdryg och dyrare än maskinell markberedning har metoden under de senaste tio-tjugo åren hamnat i skymundan.

Man tänder på skogsrester i ett avverkat område.
På 1960-talet brändes årligen cirka 35 000 hektar. Nuförtiden utförs hyggesbränning på cirka 1000 hektar. Man tänder på skogsrester i ett avverkat område. Bild: Yle/Monica Forssell Konstsamfundet,Kimitoön (kommun),Hyggesbränning,Jukka Hapulahti

Enligt en viss typ av skogscertifiering måste ändå en skogsägare med över 10 000 hektar utföra minst en hyggesbränning per år och skogsbolaget UPM:s skogsarbetare Jukka Hapulahti, som höll i trådarna för hyggesbränningen i Västanfjärd på tisdag, berättar att hyggesbränning håller på att bli allt vanligare.

För en lyckad hyggesbränning krävs ändå att marken är tillräckligt torr, att det finns tillgång till vatten och att det inte blåser alltför hårt. Räddningsmyndigheterna måste också vara inkopplade på det hela. Riskerna med hyggesbränning är att elden sprider sig.

Ris brinner i ett skogsområde.
På Kimitoön är det flera år sedan en hyggesbränning senast utförts. Ris brinner i ett skogsområde. Bild: Yle/Monica Forssell Hyggesbränning

Sju - åtta personer var involverade i hyggesbränningen i Västanfjärd och brandplatsen kommer att övervakas av två personer i åtminstone två dygn efter branden.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland