Hoppa till huvudinnehåll

THL-forskare: Inga tecken på ökat vaccinationsmotstånd på rådgivningarna

Oanvänd vaccinspruta mot mässling.
Rådgivningspersonalen arbetar för vaccinering, inte emot, säger THL. Oanvänd vaccinspruta mot mässling. vaccinering,epidemier,Mässling

Hälsovårdare på landets rådgivningar förhåller sig överlag positivt till vaccinering och är inte problemet bakom vaccineringsfientligheten i landet.

- Man ska komma ihåg att vaccinationstäckningen nog är god i medeltal i Finland och just tack vare det goda jobb man gör på rådgivningar och har gjort länge, säger Jonas Sivelä, specialforskare på Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Sivelä kommenterar den färska omsorgsministern Annika Saarikkos (C) uttalande i tisdagens Helsingin Sanomat om vaccineringsmotståndet i Finland. I 60 kommuner har täckningen för MPR-vaccinet - mot mässlig, påssjuka och röda hund - sjunkit under 95 procent, som är statens målsättning.

Saarikko lyfter fram motståndet mot vaccineringar bland rådgivningspersonal och kastar bollen till rådgivningarna.

Jonas Sivelä
Specialforskaren Jonas Sivelä Jonas Sivelä Bild: Yle thl

Enligt Sivelä är det viktigt att komma ihåg att de flesta hälsovårdare förhåller sig positivt till vaccinering.

- Det finns inga tecken på att mängden av hälsovårdare som ställer sig kritiskt till vaccinering skulle vara speciellt stor eller ha vuxit, säger Sivelä.

THL har undersökt attityder till vaccinering bland hälsovårdspersonal och enligt Sivelä förhåller man sig till frågan överlag mycket positivt.

- Det vi däremot saknar är forskningsbaserad information om olika mekanismer bakom vaccinationsmotståndet, till exempel attityder, folks rädslor, och hur familjer fattar beslut om vaccinering.

Vi diskuterar naturligtvis en del, speciellt om det har funnits fall där någon inte har velat ta vaccin― Sonja Lindén, hälsovårdare

I Tölö i Helsingfors säger rådgivningshälsovårdaren Sonja Lindèn att de flesta föräldrar tar alla vaccin i vaccinationsprogrammet till sina barn.

- Folk förhåller sig kritiskt och frågar främst om biverkningar, men mest är det positivt, säger Lindén.

Hur tänker personalen om vaccinering?

- Vi diskuterar naturligtvis en del, speciellt om det har funnits fall där någon har ställt svåra frågor, undrat eller kanske inte har velat ta vaccin, säger Lindén.

De som redan har bestämt sig är svåra att påverka, säger Lindén. Om personen är osäker, kan hälsovårdaren däremot påverka med att gå igenom information om vaccinering.

Är det en känslig fråga för personalen?

- Inte alls, inte bland mina kollegor åtminstone. Säkert någonstans i landet, vi är ju så många olika personer.

Lindén ser ändå gärna att rådgivningspersonal får tillgång till mera fortbildning kring vaccinering.

Vi är inte immuna mot internationella strömningar.― Jonas Sivelä, specialforskare, THL

THL:s uppgift är att övervaka och stöda det nationella vaccinationsprogrammet som kommunerna förverkligar.

Hur förklarar Jonas Sivelä den svagare vaccinationstäckningen?

- Ingenting har skett dramatiskt, utan det är frågan om små förändringar. Också vi påverkas av internationella strömningar, men problemet måste ses i rätt perspektiv. Och att skapa stor uppståndelse kring det är inte så bra för vaccinationstäckningen, säger Sivelä.

Sivelä säger att motståndet i första hand växer via nätverk, sociala medier och internet. I USA finns en kraftig motståndsrörelse som påverkar, och i andra länder, som Tyskland, finns ett vaccineringsmotstånd som relaterar till "mera ekologiskt och naturnära tänkande". Däremot tror han inte att motståndet finns inbyggt i någon religion.

- Snarast kan det vara frågan om stora familjer där ett beslut att låta bli att vaccinera barnen kan ha större effekt. I en mindre kommun kan förändringar synas mycket tydligare.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes