Hoppa till huvudinnehåll

Lantanider vid Korsnäs gruva- projektet som kom av sig

korsnäs gruva i fint väder
Korsnäs gruva. korsnäs gruva i fint väder Bild: Yle/Jasmine Nedergård gruvor,Korsnäs,Österbotten,korsnäs gruva

För fem år sedan fanns det stora hopp om att kunna börja utvinna lantanider vid gruvan i Korsnäs. Men priset rasade och lantaniderna lämnades kvar under marken.

I dag växer det stora tallar ovanpå lantaniderna och ingen rusning för att bryta dem finns att se. Men framtiden är oviss. När som helst kan rusningen komma till Korsnäs, säger pensionerade geologen Alf Björklund.

Sommaren 2011 skrev Yle Österbotten om att två gruvföretag ville utvinna lantanider i Korsnäs. Våren 2012 började man på allvar söka efter lantaniderna och kartlägga dem, men efter det blev det tyst. Vad var det riktigt som hände?

Alf Björklund, i dag pensionerad geolog, var med och startade lantanidprojektet när det begav sig för över fem år sedan.

- Då var det jätteaktuellt med lantaniderna. Priserna steg hastigt och man talade om en boom. Alla trodde att det här med lantaniderna var framtiden. Men det ändrades och priserna rasade.

alf björklund som står framför gruvan i Korsnäs
Alf Björklund. alf björklund som står framför gruvan i Korsnäs Bild: Yle/Jasmine Nedergård gruvområden,gruvor,geologi,geologer,lantanider

Ingen efterfrågan på lätta lantanider

Lantanider, som hör till sällsynta jordartsmetaller, är ännu idag eftertraktade, men enbart de tyngre. Lantanider är nämligen en grupp på 15 metaller som har nästan exakt likadana egenskaper, men varje lantanid har en proton mera i kärnan vilket gör dem tyngre och tyngre.

Därför, förklarar Björklund, finns det vad man kallar lätta och tunga lantanider.

- De tyngsta är mest sällsynta och eftertraktade, medan det inte finns någon efterfrågan på de lätta, som exempelvis finns här i Korsnäs. Det finns så mycket av dem, speciellt i Kina och man använder inte dem i så stor utsträckning.

De tyngre används däremot inom exempelvis mikroteknologi, bland annat inom datorer och mobiltelefoner och även inom ny miljöteknik.

Framtiden är oviss - "Allt kan hända"

I dag är det istället metaller såsom litium och skandium som är på tapeten. Litium söker man efter i hela världen eftersom det används i både mobiltelefoner och elbilar.

Skandium är istället, enligt Björklund, en metall som i år fått mer uppmärksamhet då den tillsammans med aluminium kan bilda ett väldigt starkt material.

Han poängterar ändå att ingen vet vad som kan hända i framtiden.

- Hela tiden hittas det på nya saker och nya användningsområden för de olika ämnena. Det här leder till att det vilken dag som helst plötsligt kan bli stor efterfrågan på någon av de lätta lantaniderna och då kan det direkt bli rusning hit till Korsnäs.

en inzoomad handflata som håller upp några lantanider
Lantanider. en inzoomad handflata som håller upp några lantanider Bild: YLE/Sonja Rundt jordartsmeraller

Inom forskning söker man istället alternativ

Vid geologi och mineralogi vid Åbo Akademi är lantanider ingenting man forskar om. Istället säger professor Olav Eklund att man där forskar för att hitta alternativ till lantaniderna.

- Lantanider är ju sällsynta och därför försöker vi hitta alternativ till dem. Exempelvis ett lovande ämne är fantommaterialet grafen, som är en speciell form av kol.

det periodiska systemet
Lantanider hör till de sällsynta jordartsmetallerna och är 15 i antalet och sträcker sig från nummer 57 till 71. det periodiska systemet Bild: Mostphotos periodiska systemet,lantanider

Finns andra framtidsvisioner vid gruvan i Korsnäs

I dag är det alltså ingen efterfrågan på de lätta lantaniderna som finns runt omkring Korsnäs gruva. Men projekt och framtidsvisioner finns det ändå gott om säger Helena Höglund-Rusk, ordförande för Korsnäs Mine Center.

- Jag har ju lite tankar och drömmar om att vi skulle satsa på någonting interaktivt, lite drönarflygning och lite modernare saker. Men eftersom vi är en väldigt liten förening och större saker kostar så är mindre projekt bättre i det här läget.

Ett av de tidigare projekten var ett internationellt projekt där föreningen två gånger var på besök till Sverige, eftersom de ville se hur svenskarna byggt upp sin verksamhet vid gruvområden. Ett annat projekt var att ta fram ritningar på hur ett besökscentrum kan se ut på området vid Korsnäs gruva.

helena höglund-rusk vid gruvan i Korsnäs
Helena Höglund-Rusk. helena höglund-rusk vid gruvan i Korsnäs Bild: Yle/Jasmine Nedergård gruvor,Korsnäs,korsnäsbo

Satsar hellre på vandringsleden

Det här är ändå någonting som planeras längre fram. Istället satsar man idag på vandringsleden som ifjol fick skyltar på tre olika språk vid gruvområdet.

Det är pensionären Robert Mamrelund som agerar guide. Har sköter också skötseln runt gruvområdet. Han är av de som själv jobbade i gruvan när han var yngre och säger själv att han tror sig vara piggast av de få som är kvar av de som jobbade vid gruvan.

- Jag började jobba här vid gruvan 1960. Det var mitt första jobb. Jag slutade yrkesskolan på lördagen och på måndagen var jag här.

Mamrelund arbetade vid gruvan i ungefär 13 år och eftersom han fick vara på flera avdelningar lärde han också att känna till många olika områden vid gruvan. Den erfarenheten får han använda i sin roll som guide.

vattenpotten vid gruvan i korsnäs som vandringsleden går runt
"Vattenpotten" vid gruvan i Korsnäs som vandringsleden går runt. vattenpotten vid gruvan i korsnäs som vandringsleden går runt Bild: Yle/Jasmine Nedergård gruvområden,vandringsleder,Korsnäs,naturen,taggtråd,korsnäs gruva
robert mamrelund vid gruvan i Korsnäs
Robert Mamrelund. robert mamrelund vid gruvan i Korsnäs Bild: Yle/Jasmine Nedergård pensionärer,gruvarbetare,guider,vandringsleder,gruvområden,Korsnäs,Robert Mamrelund

Intresset för guidade rundturer har ökat

- Det har varit två stora grupper här i sommar. En på 32 personer och en på 52 personer. Varje vecka är det mellan åtta och tio människor här både från Korsnäs och folk som är hemma från Sverige.

Och Mamrelund säger att intresset stigit.

- Det har varit mer folk här än förut och det beror säkert på att det funnits mer information och att vi fått synlighet i media.

Artikeln rättad den 18 augusti klockan 8.59. Varje lantanid har en proton, inte en atom, mera i kärnan.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten