Hoppa till huvudinnehåll

Syskon grälar - när ska man ingripa?

Två flickor som slåss med varandra.
Två flickor som slåss med varandra. Bild: mnstudio/Most Photos Syskongräl

Skrik, spark och snyft. Syskonbråk kan vara otroligt slitsamt för familjen. Men i det ändlösa tjafset finns en viktig utvecklingsfaktor.

Under sommarmånaderna har syskonskaran mera tid tillsammans och det kan medföra att bråken blir fler än vanligt. En situation som kan vara utmanande att hitta en lösning på.

Med tre barn på 8, 12 och 14 år i familjen har Pia Simons och Marko Koski en hel del erfarenhet av syskongräl.

- De trappas oftast upp gradvis. Ibland går det så långt att de börjar slå, sparka och riva i varandra, och till sist är det någon som gråter, säger Pia Simons.

Oftast är det småsaker som utlöser grälen. Hunger och trötthet påverkar också lättretligheten hos barnen.

- Därför är det viktigt att gå och sova samma tid varje dag. Går de senare och sova vaknar de i alla fall samma tid och under dagen blir de tröttare än vanligt och då blir det bråk lättare, säger Marko Koski.

Olika åsikter om lösningen

När det kommer till att lösa grälen har föräldrarna olika uppfattningar om hur det ska gå till. Koski går snabbt emellan, medan Simons låter barnen först försöka på egen hand.

- Jag tycker att man ska gå emellan fort innan det bli ett allvarligt bråk, oftast börjar det ju med småsaker och då tycker jag att man kan avsluta det fort, säger Koski.

Det är också Koski som får gå emellan syskonen oftare eftersom Simons tycker att man kan ingripa i ett senare skede.

- Jag brukar låta det gå längre. Först då de gråter går jag emellan. Jag brukar se om de klarar av att reda upp det, för ibland så lyckas det ju. Jag accepterar mera att de bråkar och tänker att det kan vara bra för dem att lära sig hur man löser konflikter. Jag tror det är bra att man får vara osams, och det tränar ju barnen för framtiden. Ingen annan kommer att hjälpa dem vid konflikter på kommande arbetsplatser och äktenskap, man måste lära sig att förhandla och kompromissa, säger Simons.

Historier om syskon som inte kommer överens i vuxen ålder påverkar Koskis sätt att agera. Han har svårt att inte ingripa eftersom han upplever att situationen ofta eskalerar och han befarar att grälen påverkar barnens syskonskap för framtiden.

- De är bröder och kommer alltid att vara det. Det finns så många som inte kommer överens som vuxna. Därför tycker jag att det är vikigt att gå emellan nu då de är små och föra dem mot rätt håll, så de ska kunna vara tillsammans, säger Koski.

Pia Simons och Marko Koski tillsammans vid en stenmur.
Pia Simons och Marko Koski upplever att syskongrälen blir bättre vartefter barnen blir äldre. Värst var det då barnen var mellan 3 och 10 år berättar de. Pia Simons och Marko Koski tillsammans vid en stenmur. Bild: Yle/Anne Teir-Siltanen Pia Simons och Marko Koski

Inget lördagsgodis

Även om syskonen grälar del, har det aldrig hindrat familjen från att göra olika aktiviteter. På resor är barnen sysselsatta av olika aktiviteter och så länge de är mätta och utvilade brukar det går bra.

- Det har inte begränsat oss, men någon gång har det till exempel hänt att vi på kvällen spelat brädspel som vi avslutat för att de är trötta och börjar bråka med varandra, säger Koski.

Socker och sötsaker påverkar barnen mycket, och därför har föräldrarna tagit beslutet att skippa lördagsgodiset.

- Vi har slutat med godis. Äter de godis blir de sockerhöga och då blir det lätt bråk. Även om man kanske kan tro att det är en lätt lösning så påverkar det, säger Koski.

I sommar har familjen köpt hem godis en gång. Och det var för att grilla marshmallos.

- Det har verkligen fungerat att sluta med lördagsgodis. Om vi är på fest och barnen får godis märker man hur vilda de blir, säger Simons.

Psykolog: Barn lär sig hantera känslor vid konflikter

Det finns flera tänkbara orsaker till varför barn bråkar. Tristess, behov av uppmärksamhet, frustration, avundsjuka eller illamående. Barnets personlighet spelar också en stor roll.

Det blir syskongräl eftersom barnet inte ännu har lärt sig strategier för att lösa en situation på ett annat sätt. Även om syskongrälen kan upplevas meningslösa, så har de också en fostrande roll. I situationen lär sig barnen att hantera känslor, vilket förbereder dem inför vuxenlivet.

- Barn lär sig att de får blir arga och ledsna. De får tycka illa om sina syskon, men de ska också lära sig hur de ska komma vidare från det. Genom att lösa sina konflikter i en trygg miljö kan de igen vara tillsammans, och det är den viktigaste lärdomen av att gräla, säger psykolog Björn Öst som arbetar på barnmottagningen vid Vasa Centralsjukhus.

Även om det är svårt att ge en generell lösningsmodell anser Öst att det är viktigt att ingripa i ett bråk och förklara för barnet varför ett specifikt beteende inte är okej.

- Det är viktigt att barnen blir sedda och att man ingriper innan det eskalerar. Då kan man ge barnen möjlighet att ge sin version av varför grälet uppstått. Då lär barnet sig tålamod och att lyssna på andra, det får en modell för konflikthantering, säger Öst.

Björn Öst vid några träd på sjukhusområdet.
Psykolog Björn Öst rekommenderar föräldrar att söka hjälp om de upplever att de inte orkar med vardagen hemma. - Man behöver inte ha en "Facebook-glassig" framsida, utan man kan berätta åt andra att man har det jobbigt, säger han. Björn Öst vid några träd på sjukhusområdet. Bild: Yle/Anne Teir-Siltanen björn öst

Kapacitet till insikt vid skolstart

Att låta barn själva lösa konflikter kan också vara ett tänkbart tillvägagångssätt i de fall då barnet fått chansen att lära sig metoder för att lyckas. Det hänger också ihop med förmågan att känna och förstå empati. Ett empatiskt barn har större chanser att lyckas i sin konflikthantering.

När barnet kommer upp i skolåldern ökar gradvis förståelsen för andra barn. Generellt sker detta i 5 till 7-års ålder, men det är individuellt och påverkas av vilka förhållanden barnet vuxit upp i.

- Små barn kan inte förstå att den andra äger egna känslor och tankar. Före barnen lär sig det är det bra att förklara för dem hur det kan kännas för någon annan om man gör på ett visst sätt, säger Öst.

Egentid för var och en

För att öka förutsättningarna för harmoni i ett hem med flera barn rekommenderar Öst föräldrar att försöka få till egentid med barnen. På så vis kan barnen känna sig sedda och uppskattade.

- När ett barn med syskon känner sig sett av föräldrarna behöver de inte konkurrera så mycket om den här tiden med andra syskon för de vet att de har fått tanka föräldratid.

Förälderns sätt att hantera konflikter har en central roll då barnet växer upp eftersom det fungerar som modell för barnet.

- Hur löser mamma och pappa sina konflikter? Blir det rop och skrik, eller är de tysta i tre dagar? Det skulle inte vara så dumt om föräldrar gick i skola där man lär sig gräla och lösa konflikter, säger Öst.

Mera struktur, mindre bråk

Efter en lång sommar med mycket ledig tid tillsammans är det dags att landa i vardagen med allt vad den kan innebär – skola, dagis och jobb. Men med rutiner kommer också något gott; ett bekant mönster varje dag.

- Barn tycker om struktur även om det kan vara litet tråkigt. Genom att ha struktur i vardagen upplever barnen att föräldrarna har kontroll. Stukturer ger trygghet och det är något som man kan ta med sig till nästa ledighet, säger Öst.

Mor och barn ritar
- Barn behöver ibland tumistid med föräldern, säger psykolog Björn Öst. Mor och barn ritar Bild: shalamov/Mostphotos föräldrar,barn (familjemedlemmar)

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP