Hoppa till huvudinnehåll

Detta handlar de omdiskuterade underrättelselagarna om

Tangentbord med polis som tangent.
Tangentbord med polis som tangent. Bild: Mostphotos / Maksim Kabakou datasäkerhet,dataskydd,digitalisering

Ledande politiker har krävt försnabbad ändring i grundlagen för att genomföra ny lagstiftning om civil och militär underrättelse. Knivdådet i Åbo aktualiserar frågan.

Lagstiftningen handlar bland annat om att ge skyddspolisen och försvarsmakten bättre möjligheter att identifiera potentiella faror som berör nationens och medborgarnas säkerhet.

Reformen av lagstiftningen om underrättelseverksamhet är en långkörare. Redan den förra regeringen utredde ny lagstiftning som involverade olika ministerier.

Den nuvarande regeringen har fortsatt arbetet, men besluten dröjer. Riksdagen väntas i höst få se de nya förslagen och börja behandla dem.

Med jämna mellanrum har ledande politiker trätt fram och sagt att det brådskar, eftersom Finland ligger efter andra länder, till exempel Sverige.

Knivdådet i Åbo har igen aktualiserat frågan. Allt fler kräver att besluten fattas i försnabbad ordning.

Kan i bästa fall förhindra attacker

I praktiken handlar det om hurudana befogenheter de finländska myndigheterna har att idka underrättelseverksamhet och datatrafikspaning för att identifiera potentiella faror som berör nationens och medborgarnas säkerhet.

Skyddspolisen vill, i samarbete med andra myndigheter, förebygga och avslöja projekt som har att göra med terrorism, olaglig underrättelseverksamhet, spridning av massförstörelsevapen, extremiströrelser och organiserad brottslighet.

Till exempel vill myndigheterna ha ökade befogenheter att avlyssna och på nätet följa med, samt utbyta information om misstänkta terrorister i Finland och utanför landets gränser.

Tanken är att myndigheterna genom bättre och tidigare underrättelse i bästa fall ska kunna ingripa och förhindra planerade terrorattacker.

Inte lätt att stifta och genomföra

Få motsätter sig tanken att modernisera lagstiftningen om underrättelseverksamhet. Det handlar ändå om ett stort lagpaket, som tar tid att genomföra lagenligt.

Det finns också upplevda problem som gäller data- och integritetsskyddet.

Diskussionerna har bland annat handlat om vem insamlad information ska överlåtas åt och hur verksamheten ska övervakas rättsligt och praktiskt.

Eventuellt inrättas ett nytt organ som sköter övervakningsfrågor.

Tidigare har det varit tal om att företag inte ska åläggas överlåta krypteringsnycklar eller införa bakdörrar till krypterad datatrafik, trots att det skulle kunna vara till hjälp i spårandet och gripandet av misstänkta terrorister.

5/6 av riksdagen måste godkänna försnabbad rutt

En del av befogenheterna kräver ändring i grundlagen. Grundlagen definierar allas lika rätt inför lagen, rätten till liv och trygghet och skyddet för privatlivet.

Grundregeln är att en ändring av grundlagen måste godkännas av två på varandra följande riksdagar med val emellan.

Nu vill regeringen använda sig av en försnabbad rutt. Det förutsätter att ärendet förklaras brådskande av 5/6 av den sittande riksdagen, varefter en ändring i grundlagen kan godkännas med 2/3 av de angivna rösterna.