Hoppa till huvudinnehåll

Föredragsmaraton: Soffgruppens utveckling - från sällskapskultur till tv

En orange tygsoffa i 70-talsstil mot en gul vägg. Från Helsingfors stadsmuseum.
På Helsingfors stadsmuseum kan du få en nostalgisk glimt in i 1970-talet, då soffan gjorde sitt intåg i var mans hem. En orange tygsoffa i 70-talsstil mot en gul vägg. Från Helsingfors stadsmuseum. Bild: Catariina Salo

Har du någonsin undrat över vad din soffa bär på för hemligheter, annat än mynt, smulor och annat som fallit ner mellan soffdynorna? Minna Sarantola-Weiss är forskningschef på Helsingfors stadsmuseum och har forskat i just soffgruppen och hur den påverkade välfärden och det mjuka 1970-talet.

Soffgruppens historia börjar redan på 1800-talet då den började bli allmän i borgerliga hem i Finland. Den var då en plats för att underhålla sina gäster och visa på välstånd.

Under efterkrigstiden exploderade soffgruppens popularitet och den började också synas i medelklasshem. I och med tv:ns intåg i gemene hem mot slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, blev soffgruppen var mans egendom.

- I och med de teknologiska förändringar som vi nu går igenom så har soffgruppens funktion i hemmen igen förändrats, säger Sarantola-Weiss.

Om soffgruppen tidigare starkt hört ihop med sällskapskulturen och umgänge, har den funktionen nu flyttat till matsalsmöblemanget. Och visst, det hänger också ihop med hur vi i dag tar till oss media.

- Tv:n håller ju på att försvinna och bli gammaldags. Nu samlas man inte hela familjen framför tv:n längre, utan alla tittar på sina egna program via sina laptoppar.

Hela Finlands historia på ett dygn

Minna Sarantola-Weiss kommer att hålla ett föredrag under Föredragsmaraton på Svenska Teatern, som går under rubriken Soffgruppens intåg - det mjuka sjuttiotalet. Själva idén med ett dygn av föreläsningar tycker hon är en tuff satsning.

- Det är häftigt att man på sätt och vis sammanställer hela Finlands historia under ett dygn.

Att utläsa vårt lands historia ur vanliga dödliga föremål är kanske inget som vi går och funderar på dagligen, det här hoppas Sarantola-Weiss det blir ändring på.

- Jag hoppas att mitt föredrag får upp ögonen för hur intressanta föremål kan vara, de bär med sej en massa kulturhistoria som är värdefullt och intressant.

Utöver det kommer publiken troligen också att få nostalgiska känningar av föredraget, samtidigt som det kan vara roligt att reflektera över hur tiden har förändrats. Soffgruppens historia handlar också mycket om de stora åldersklassernas historia, det var när just de blev vuxna och flyttade hemifrån som soffgruppen tågade in.

- I slutet av 1960-talet upptäckte man för första gången ungdomarna som en konsumentgrupp när det kom till heminredning.

Kvinna i brun page och glasögon mot en vägg med mönstrad, grön tapet i 70-talsstil. Fotad på Helsingfors stadsmuseum.
Minna Sarantola-Weiss är expert på soffgruppen i finska hem. Kvinna i brun page och glasögon mot en vägg med mönstrad, grön tapet i 70-talsstil. Fotad på Helsingfors stadsmuseum. Bild: Catariina Salo

Soffan visar på välfärd

Minna Sarantola-Weiss ser soffgruppen som en ledtråd när vi funderar på och forskar i hur boendet har förändrats under årtiondena. Den berättar också demografiska fakta om var finländarna har bott. Det finns förstås även ett genusperspektiv på soffgruppen, vem var det som från början hade rätt att sitta i den?

- Soffgruppen är ett ganska mångsidigt föremål.

Under 1970-talet blev livet mycket bekvämare för finländaren i gemen, och soffgruppen kan ses som en symbol för det. Den materialiserade helt enkelt mjukheten.

- Det handlar om välfärdssamhällets genombrott, om bättre boendestandard, ökad levnadsstandard överlag, möjligheten att skaffa sej mjuka varor i form av bättre boende men också utlandsresor. Livet blir helt enkelt mjukare och tryggare, säger Sarantola-Weiss.

Nu har livet förstås förändrats mycket sedan 1970-talet och boendeformerna har blivit mer mångsidiga. Kravet på bostadstyper är större än de var på sjuttiotalet och intaget av media har förändrat soffgruppens roll, men en stor roll hade den i byggandet av välfärdssamhället, det kommer vi inte ifrån.

- Jag tycker det är en intressant fråga hur man lyckades skapa välfärdssamhället i mycket fattigare förhållanden än de förhållanden vi lever i i dag. Nu verkar inte pengarna räcka till till varken offentlig omsorg eller välfärd. Men det gå kanske lite utanför soffgruppen, funderar Sarantola-Weiss.

Mera om soffgruppen och det mjuka 1970-talet kan du höra efter klockan 7.30 den 9 september på Svenska Teatern i Helsingfors. Föredragsmaraton är ett unikt samarbete mellan Svenska Litteratursällskapet och Svenska Yle.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje