Hoppa till huvudinnehåll

Polisen tackar för civilkurage i Åbo – ”Finländare kunde vara mer aktiva”

Polis patrullerar i Åbo fredagen den 18 augusti.
Civilkurage kan vara problematiskt för polisen men i Åbo så var det nödvändigt. Polis patrullerar i Åbo fredagen den 18 augusti. Bild: Lehtikuva Åbo,Knivattack i Åbo 2017,polisen,poliser

På grund av flera osjälviska själar räddades många liv under knivattacken i Åbo. Men polisen varnar ändå för civilkurage, samtidigt som de tycker att man kunde våga mera när det kommer till situationer som de trakasserier som Josef råkade ut för under en tågresa.

Hassan Zubier och Hasan Alazawii var två av dem som var beredda att offra sina liv för att rädda andra när Åbomördaren attackerade oskyldiga människor med knivar.

Bägge fick betydande skador av sitt ingripande men polisen kan inget annat än tacka för deras insats.

– Jag kan inte ens föreställa mig hur många liv som räddades av de här människorna. Jag kan inte på något vis kritisera civilkuraget som många i Åbo visade, säger polisinspektör Marko Savolainen från Polisstyrelsen.

Hassan Zubier, ett av offren i Åbo, deltar i minnesstunden på Salutorget.
Hassan Zubier var en av de största hjältarna som troligtvis räddade flera liv i Åbo. Hassan Zubier, ett av offren i Åbo, deltar i minnesstunden på Salutorget. Bild: LEHTIKUVA / VESA MOILANEN Åbo,hassan zubier

Problematiskt för polisen

Från polisens synvinkel är civilkurage tvåsidigt. Fördelen med det är att hjälpen kan komma mycket snabbt. Nackdelen är att fler råkar illa ut och att folk tar lagen i egna händer.

– I allmänhet ska man lita på myndigheternas hjälp och låta dem sköta det. Men när det kommer till situationer som i Åbo behövs civilkurage.

Om någon är i livsfara är det kanske dags att sätta undan telefonen.― Marko Savolainen

I och med att folk jagade efter gärningsmannen och ropade åt honom kunde folk bli varnade och gärningsmannen kunde inte fokusera på att döda fler.

– Som polis är det knepigt att ta ställning till deras agerande, men en massa liv räddades så jag tycker nog att de var rätt, säger Savolainen.

Polisen rekommenderar ändå i kritiska situationer att man först och främst ska ta sig själv till säkerhet och sedan meddela polisen.

Om man sedan har färdigheter att hjälpa till så kan man göra det. Det framgår i polisens kampanj ”pakene, piiloudu, hälytä”.

Tillåt inte diskriminering

Det finns fall där civilkurage behövs. Ett av dem är till exempel i situationer som då Josef Al-Hamaundi råkade ut för på samma dag som Åboattacken.

– Alltid då man ser att någon blir utsatt för diskriminering, till exempel på grund av deras hudfärg eller sexuell läggning, ska man gå emellan. Om man bara är tyst godkänner man i princip beteendet, säger Marko.

Allt som krävs är att säga åt personen som utsätter någon för diskriminering att sluta.

Demonstration mot rasism i Åbo.
Sätt stopp för diskriminering tycker polisen. Demonstration mot rasism i Åbo. Bild: Lehtikuva Åbo,Knivattack i Åbo 2017,terrorism,demonstrationer (samhälleliga händelser),rasism

Det finns också andra situationer där det lönar sig att vara modig och lägga näsan i blöt.

– Om man ser någon som uppenbart är rattfull i trafiken kan man ringa polisen och följa efter hen. Det är också viktigt att alltid varna folk för att hindra att andra råkar illa ut.

Tänk alltid på konsekvenserna

Men det gäller också att vara försiktig. Marko föreslår att man ska analysera varje situation och tänka efter om man klarar sig oskadd från situationen.

Bland annat i Hassan Zubairs fall så klarade han sig inte oskadd, samtidigt som han räddade många liv. Men ingen är tvungen sätta sig själv i fara för att rädda någon annan, säger Marko Savolainen.

– Det finns ingen plikt som säger att man ska offra sitt liv för att rädda någon annan. Men det är inte heller förbjudet att göra det.

Man får inte skjuta en äppeltjuv.― Marko Savolainen

Enligt Savolainen är finländare inte är värst aktiva när det kommer till att gå emellan.

– Alla finländare vet att man kanske inte ska gå emellan en grupp fyllon som bråkar.

Kan själv bli brottsanmäld

En orsak till varför Savolainen tror att finländare inte är så aktiva med civilkuraget är rapporteringen om hur folk som faktiskt går emellan själva blir skyldiga till ett brott.

– Det händer ofta att en som går emellan går in i situationen lite för hårt. På grund av det tror jag att det blir vanligare att man inte vågar göra sådant.

I Finland har alla rätt att stoppa en person som flyr från ett grovt brott, till exempel mord eller dråp. Om personen man stoppar beter sig våldsamt får man försvara sig själv.

– Det är där som det ofta går fel. Hur mycket våld man får använda beror på hur mycket våld attackeraren använder. Man får inte skjuta en äppeltjuv med andra ord.

Man ska veta gränserna och riskerna innan man blandar sig i.― Marko Savolainen

Också persontyperna spelar en roll. Hur stor man är, hur stor den andra är och så vidare. Det varierar alltså från fall till fall.

– Ibland tar känslorna och adrenalinet över och man slår brottslingen några gånger för mycket. Då blir man skyldig till misshandel.

Ska man filma i kritiska situationer?

På sociala medier har många kritiserat folk som har tagit bilder och filmat händelserna i Åbo. Också här finns det för- och nackdelar, tycker polisen.

– Förstås om man inte har färdigheterna som behövs för att hjälpa till så kan det vara bra att ta bilder för att det kan hjälpa undersökningen, säger Marko Savolainen.

Men han tycker att alla som filmar ska sätta sig i offrets plats och tänka om man själv skulle föredra att någon står bredvid och filmar eller erbjuder hjälp och kanske räddar ens liv.

– Jag vet i alla fall vilken typ jag skulle föredra. Om någon är i livsfara och man kan rädda en människas liv, så är det nog dags att kanske sätta undan telefonen.

Nyligen publicerat - X3M