Hoppa till huvudinnehåll

Slaget efter tolv: Världen känns annorlunda efter knivattacken

Blommor och ljus på Salutorget i Åbo.
Finns det något vi kan göra för att förhindra att ett dåd som knivattacken i Åbo händer igen? Blommor och ljus på Salutorget i Åbo. Bild: Yle/Lotta Sundström Knivattack i Åbo 2017

Fredagens knivattack var en vändpunkt. Det är både överkommissarie Stephan Sundqvist och riksdagsledamot Stefan Wallin (Sfp) överens om. Båda deltog i Slaget efter tolv på torsdagen.

Torsdagens debatt handlade om vilka följder knivattacken får för Åbo och Finland, och om det finns något vi kan göra för att förhindra att det händer igen.

En av de häktade för knivattacken i Åbo 2017 i tingsrätten.
Bild från häktningsförhandlingarna vid Egentliga Finlands tingsrätt med en av de misstänkta för knivattacken i Åbo. En av de häktade för knivattacken i Åbo 2017 i tingsrätten. Bild: Yle/Jesper Alm tingsrätter,misstänkta,Åbo,Knivattack i Åbo 2017,Häktningsförhandling,häktning

Vardagen återvänder så småningom och finländarna uppmanas att inte låta sig skrämmas, inte låta sig hindras i sin vardag.

- Vi ska inte stänga in oss i något slags personligt fort, säger riksdagsledamot Stefan Wallin. Stänger vi in oss, stänger vi våra gränser – då har vi gett terroristerna rätt.

Stefan Wallin kansanedustaja eduskunta
Stefan Wallin är riksdagsledamot för Svenska folkpartiet. Stefan Wallin kansanedustaja eduskunta Bild: Jouni Immonen / Yle Riksdagsledamot

- Vi på polisen har ändå samtidigt känslan av att det var något som ändrade i fredags, konstaterar överkommissarie Stephan Sundqvist. Världen känns annorlunda idag.

- Skyddspolisen håller risknivån i landet på samma nivå som tidigare, det finns inget omedelbart hot om nya attacker. Men det var en omvälvande händelse både för polisen och samhället i stort. Vi är i sorgtillstånd och i ett chocktillstånd, säger Sundqvist.

Är avvisningscentraler nödvändiga?

Under den senaste veckan har det kommit krav från olika håll på att något borde göras.

Bland annat har man lyft fram förslaget på så kallade avvisningsenheter där man kunde placera personer som har fått ett negativt asylbeslut, och begränsa deras rörelsefrihet.

Vänsterförbundets ordförande och riksdagsledamot Li Andersson motsätter sig förslaget.

Vänsterförbundets ordförande Li Andersson den 1 juli 2016.
Vänsterförbundets ordförande Li Andersson vill inte ha så kallade avvisningscentraler. Vänsterförbundets ordförande Li Andersson den 1 juli 2016. Bild: All Over Press / Jarno Kuusinen Li Andersson,Vänsterförbundet,politiker,vänsterpartier

- Inrikesministeriets tidigare utredningar har redan visat att sådana här avvisningsenheter kan bli både dyra och farliga, slår Li Andersson fast.

- Det finns inte grund i lagen för att skapa sådana här avvisningscentraler eftersom det är fråga om att frihetsberöva personer.

- Det som däremot kan skapas är enheter där man har anmälningsplikt. Problematiken i det här förslaget är att man då skulle koncentrera folk till vissa mottagningscentraler och det utgör i sig en säkerhetsrisk, säger Andersson.

Flyktingförläggningen i Pansio, Åbo.
Så här såg det ut på mottagningscentralen i Pansio hösten 2015. Flyktingförläggningen i Pansio, Åbo. Bild: Yle/Monica Forssell flyktingförläggningen i pansio

Andersson konstaterar att man i Finland redan nu kan ge en asylsökande anmälningsplikt. En asylsökande är då tvungen att anmäla sig till sin mottagningscentral upp till 4 gånger per dag.

- Dessutom man kan ta asylsökande i förvar. Men då måste vissa kriterier uppfyllas. Man kan inte frihetsberöva personer som inte har gjort sig skyldiga till något brott, säger Andersson.

"Inte vettigt att sammanföra desperata människor"

Stefan Wallin håller med Li Andersson och fortsätter med att konstatera att det inte ökar säkerheten i samhället att sammanföra de mest desperata personerna, de som fått avslag på sin asylansökan, till samma enheter.

- Tillsammans kan där födas idéer som inte är till gagn för någon. Om anläggningen dessutom är öppen så att man kan komma och gå, så förstår jag inte hur det här skulle förbättra säkerhetsläget, säger Wallin.

Paula Risikko
Inrikesminister Paula Risikko utreder så kallade avvisningscentraler på nytt. Paula Risikko Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Paula Risikko

Polis: Misstänkta kan redan nu tas i förvar - men avvisningsbeslut allt svårare att verkställa

Stephan Sundqvist ställer sig också tveksam till avvisningscentralerna.

- En person som utgör en konkret säkerhetsrisk kan vi redan nu ta i förvar, konstaterar Sundqvist.

Kommisarie Stephan Sundqvist
Överkommissarie Stephan Sundqvist säger att de snabba avvisningarna redan är skötta. Kommisarie Stephan Sundqvist Bild: Yle/Nina Bergman kommisarie stephan sundqvist

- Problemet är att vi har tusentals personer som fått ett avvisningsbeslut, sedan väntar de på domstolsbeslut. Det tar så länge innan vi inom polisen ens kan försöka verkställa avvisningsbeslutet, säger Sundqvist.

- Känslan inom polisen är att avvisningsbesluten hela tiden blir svårare att verkställa. De asylsökande som frivilligt lämnade landet, de lätta och snabba fallen, de har redan skötts. Men de fall som är kvar är arbetsdryga, konstaterar Sundqvist.

Mer resurser till domstolar och mottagningscentraler

Stefan Wallin vill se mer resurser till de som behandlar asylansökningar, också domstolarna.

- Det handlar också om asylmottagningarnas resurser. Det finns brist på stöd och myndighetssamarbete under tiden då asylsökande väntar på besked, säger Andersson.

- Frågan är också när den nu huvudmisstänkte gärningsmannen blev radikaliserad. Om det skedde här i Finland, vad kunde vi ha gjort för att förhindra det?

- En utlänning eller en asylsökande är inte ett problem. Problemet är att det kan finnas en lockelse till jihadiströrelser, säger Sundqvist.

- Det är sant att det inte är ett brott att radikaliseras. Men sådana personer borde man ju ha resurser att spana på för att kunna förebygga brott. Det är ju polisens första uppgift - att förebygga brott, konstaterar Sundqvist.

Nu kräver också många politiker att den så kallade underrättelselagen ska godkännas i rask ordning.

Skyddspolisen och försvarsmakten skulle få rätt att bland annat avlyssna civilbefolkningen på nätet för att kunna identifiera faror av olika slag.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland