Hoppa till huvudinnehåll

Rättspsykiater vill inte tala om terrorism i Åbo: "Vi vet inte tillräckligt"

Knivattack i Åbo 18 augusti 2017.
Knivattack i Åbo 18 augusti 2017. Bild: Lehtikuva Åbo,Salutorget (Helsingfors)

Det har gått en vecka sedan terrorattacken i Åbo. Eller, stopp och belägg. Var det verkligen en terrorattack? Rättspsykiatern Alo Jüriloo säger att det är en möjlig förklaring, men att det också kan handla om en psykisk störning.

Alo Jüriloo är överläkare för det psykiatriska sjukhuset för fångar i Vanda. Han är med andra ord van med kriminella personer som begått våldsbrott. Och det är också så han säger att den huvudmisstänkte bakom knivdåden i Åbo ska behandlas.

- Den här mannen ska behandlas som en kriminell. Vi ska behandla honom som en person som har begått ett brott. Vi vet inte tillräckligt för att kalla honom terrorist.

Alo Jüriloo är överläkare vid psykiatriska sjukhuset för fångar i Vanda.
Alo Jüriloo Alo Jüriloo är överläkare vid psykiatriska sjukhuset för fångar i Vanda. Bild: Yle / Victoria Wirén fängelset i vanda,fängelse

Polisens brottsmisstanke, "mord i terroristiskt syfte", har ändå fastnat både i medierna och i diskussionerna. Den upprepas och upprepas, trots att det bara är en misstanke, påpekar Jüriloo.

- Det finns inget åtal och ingen är dömd. Vi vet inte att han är terrorist, det kan bara hända att han är det.

Mycket tyder på psykisk störning

Alo Jüriloo säger att polisen säkert har skäl för sin brottsbeskrivning.

I medierna har det talats om hur gärningsmannen har varit intresserad av Islamiska staten och en islamistisk ideologi. Men det är inte den enda möjliga förklaringen. Psykologiska orsaker kan lika väl ligga bakom.

Jag anser att ett helt möjligt alternativ är att det är någon slags allvarlig psykisk störning.― Aro Jüriloo

Vad baserar Jüriloo den bedömningen på?

Att hela händelsen på många sätt är ologisk, säger han. I medierna har det också kommit fram uppgifter om att gärningsmannen tidvis har mått psykiskt dåligt.

- Han ska ha talat för sig själv och betett sig underligt, så det här är en del av det hela som borde utredas.

Tidpunkten är också underlig, enligt Jüriloo. Den misstänkte gärningsmannen hade fått ett negativt asylbeslut, men han hade överklagat beslutet.

- Och mitt i den processen gör han något sådant. Vad är det för logik? Det skulle vara en annan sak om asylbeslutet skulle ha varit slutgiltigt, och han verkligen skulle ha varit i situationen att han måste lämna landet. Men han hade månader tid på sig att vänta på beslutet ännu.

Löpte gärningsmannen amok?

En annan möjlig förklaring som Alo Jüriloo lyfter fram, och som också har diskuterats av docenten i kriminalpsykologi Helinä Häkkänen-Nyholm, är ett tillstånd som kallas amok.

Det finns många faktorer i Åbofallet som passar in på det, säger också Jüriloo.

- Det är ett ovanligt syndrom. Människan går plötsligt bärsärk och anfaller besinningslöst sporadiska förbipasserande, och är en kniv inblandad så kan folk dö. Det är egentligen en situation som är väldigt lik den i Åbo.

Jüriloo förklarar amoktillståndet som ett slags allvarlig psykisk störning, möjligen en psykos, men exakt vad den beror på vet man helt enkelt inte.

När amoktillståndet går över vaknar personen och är oftast inte våldsam efter det.

Jag menar inte att det säkert är ett amoktillstånd som ligger bakom i det här fallet, men vi måste gå igenom alla möjligheter och göra en rättspsykiatrisk undersökning.

Asylsökandes trauman ger psykiska problem

En undersökning som gjorts vid Åbo Akademi visar att psykiska problem är vanliga bland asylsökande, och att till och med en tredjedel har övervägt självmord.

Också Jüriloo har haft mycket att göra med asylsökande. De är en brokig skara som inte ska dras över en kam, säger han, men en stor del är traumatiserade, både av händelser i hemlandet och på väg till Finland.

Det handlar om unga män som ofta har mist kontakten till sina familjer.

- Det är svårt att anpassa sig till det här nya landet, trots att de har stora förväntningar. De vill stanna kvar, utbilda sig och få ett bra liv. Men det förflutna tynger, alla traumatiska erfarenheter.

Det leder till många olika slags psykiska symptom.

- Då skulle det vara viktigt att man får rätt vård, men mitt i en asylprocess kommer man inte åt all vård och rehabilitering.

Vem är terrorist?

Knivdådet i Åbo har en hel del likheter med skjutningen i Imatra i fjol. Där var förövaren i samma ålder som den huvudmisstänkte i Åbofallet, och offren var i både fallen kvinnor.

Varför misstänktes då Imatraskytten aldrig för terrorism?

Det är en intressant frågeställning, säger Jüriloo. Han påpekar att det finns tiotals, till och med över hundra, olika vedertagna definitioner på terrorism. Någon allmän internationell definition på vem som är terrorist existerar inte.

- Det är egentligen staterna som har makten att definiera vad som är terrorism.

Gärningsmannen sitter med huva på i rättssalen.
Skytten i Imatra betecknades inte som terrorist. Gärningsmannen sitter med huva på i rättssalen. Bild: Yle Imatra,skottdåd

Enligt Jüriloo finns det också intressanta psykologiska skillnader mellan till exempel ensamvargar och organiserade terrorister.

De som agerar ensamma har oftast någon slags allvarlig psykisk störning, medan de som tillhör någon terrorcell eller grupp oftast är psykiskt ganska friska personer.

- Därför kan man fråga sig om Breivik verkligen var terrorist?

”Is i magen”

I efterdyningarna av Åboattacken definierade terrorismforskaren Mats Frilund ett terrordåd som ett dåd som har ett politiskt eller ideologiskt motiv bakom sig, till skillnad från ett vansinnesdåd där en person helt enkelt förlorar kontrollen över sig själv.

En annan definition är att man psykologiskt försöker ingjuta skräck, och därför borde man behandla Åbofallet och den misstänkte gärningsmannen så lugnt och neutralt som möjligt.

Politiker faller lätt för frestelsen att beskriva alla världens våldsbrott som terrorism, säger Alo Jüriloo. De vidgar helt enkelt terrorismbegreppet. Han säger att han förstår att politiker måste reagera när något sådant som i Åbo sker,

- Jag råder ändå till is i magen, det är inte bråttom att ändra på alla system utan saker måste utredas innan man fattar beslut.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes