Hoppa till huvudinnehåll

Pratet om barnfödartalko blottlägger maktstrukturer: "Synd att ett sådant ord slinker ur en"

barnkläder på en lina
barnkläder på en lina kläder,barn (åldersgrupper),periodiska systemets grupper

Diskussionen om Finlands sjunkande nativitet fick en rivstart efter SDP-basen Antti Rinnes utttalande om att Finland behöver ett "barnfödartalko."

Avsikten var att uttrycka oro över den sjunkande nativiteten i Finland. Den omstridda formuleringen kom ändå att överskugga Rinnes egentliga budskap.

- Ordvalet var dåligt, men saken är viktig. Det är hög tid att tala om familjernas situation, förklarade sig Rinne dagen efter sitt uttalande.

Ursäkten föregicks av en hetsig debatt på sociala medier. Många ifrågasatte Rinnes uttalande, samtidigt som en del ansåg att kritikerna gjort en höna av en fjäder.

Varför blev så många provocerade av pratet om talko? Vi ställde frågan till två experter på familjepolitik.

Inte första gången som talkoanda efterlyses

Anna-Maria Isola
Anna-Maria Isola är specialforskare vid THL. Anna-Maria Isola Anna-Maria Isola

Forskaren Anna-Maria Isola har i sin doktorsavhandling fördjupat sig i den retoriska dimensionen av nativitetsdebatten.

Hon påpekar att Antti Rinnes uppmaning till talkoanda i barnafödandet inte är något nytt i den finländska samhällsdebatten.

Tidigare har bland andra Matti Vanhanen och Sauli Niinistö talat i samma ordalag.

”I tiderna konstaterade statsminister Matti Vanhanen: Vad står ni där för, gå och gör barn. När jag nu tänker på saken så hade han alldeles rätt. Landet behöver barn och unga, samt fler vårdande händer med tanke på framtiden."― (presidentkandidat Sauli Niinistö i Satakunnan Kansa 31.1.2012)

Enligt Isola är det ändå problematiskt att använda termen "talko" då man diskuterar det sjunkande födelsetalet.

- Att tala om talko blottlägger den makt och de strukturer som finns i Finland. Det är synd att ett sådant ord slinker ur en.

Isola säger att hennes kritik inte är riktad till någon enskild person.

- Men på något sätt är det ändå beskrivande att det varit medelålders män som påtalat behovet av talko.

- Jag har svårt att tänka mig att kvinnor i större utsträckning skulle använda sig av den termen.

Svårt att tala om sjunkande nativitet

Anna Rotkirch är en av Vegas sommarpratare 2015
Finlands födelsetal är låga i nordisk jämförelse, säger Anna Rotkirch. Anna Rotkirch är en av Vegas sommarpratare 2015 Bild: YLE/Tiina Grönroos vegas sommarpratare 2015

Det är inte överraskande att Antti Rinnes uttalande väckte rabalder menar forskningsprofessor Anna Rotkirch vid Befolkningsförbundet.

- Att få barn är ett väldigt känsligt ämne, som Rinne nu har lärt sig. På Befolkningsförbundet brukar vi säga att vi vill stöda människor att få det antal barn de själva önskar.

Enligt Rotkirch har man i den nordiska familjepolitiken aktat sig för att överhuvudtaget tala om nativitet. I det hänseendet är det välkommet att politikerna tar bladet från munnen.

- Våra födelsetal ser inte alls ut som resten av Norden. Vi liknar snarare Estland än Sverige och Norge just nu.

Varför är det då problematiskt att uppmana till ökad nativitet?

- I Norden vill vi stöda jämlikheten mellan könen. Vi är inte en auktoritär stat där en manlig ledare säger att alla kvinnor ska få ett visst antal barn.

- Samtidigt tycker jag att vi kunde ha en målsättning för hurdan nativitet vi vill ha. Nu förfasar sig alla över de låga födelsetalen. Men ingen säger vilket tal vi skulle vara glada och nöjda med.

Nativiteten betraktas som ett problem - men stämmer det verkligen?

I den politiska diskussionen framställs nativiteten ofta som ett stort samhällsproblem.

Det är inte ovanligt att de sjunkande födelsetalen ses som ett hot mot vår framtida tillväxt och välfärd.

- Samtidigt underordnas födandet de ekonomiska målsättningarna, påpekar forskaren Isola.

Som ett exempel nämner Isola Jyrki Katainens regering, som skrev in nativiteten som ett uttalat mål i regeringsprogrammet.

- Men finns det inte större problem i världen som vi behöver lösningar på? undrar Isola.

Hållbarhetsunderskottet minskas också genom ökad produktivitet inom den privata
och offentliga ekonomin samt genom ökad nativitet och sådan arbetsrelaterad invandring som baserar
sig på ett genuint behov av arbetskraft.
― Regeringsprogrammet 2011
Spädbarn
Spädbarn Bild: Unsplash / Janko Ferlic Koper nyfödda,nyfödda,babyer,nativitet,födsel,spädbarn

Debatten om barnafödandet går i vågor

Isola påpekar att debatten om nativiteten gått i vågor i Finland sedan krigen: ömsom har man oroat sig över att födelsetal varit för låga och ömsom om att de varit för höga.

- Är nativiteten en variabel som vi vill flytta på hit och dit? Eller borde vi låta familjerna vara i fred?

I vilken utsträckning kan vi påverka nativiteten genom politiska åtgärder?

- Jag tror inte att vi kan påverka fruktsamhetstalet med befolkningspolitiska medel. Däremot kan vi påverka när familjerna väljer att skaffa den mängd barn som de själva önskar.

Frågor om nativitet är som konstaterat känsliga. Hur borde diskussionen föras för att ingen ska känna sig kränkt eller utpekad?

- Överlag anser jag att diskussionen om nativiteten förs på ett neutralt sätt. Därför sticker det ut om det hoppar grodor ur munnen på någon.

- Samtidigt visar de starka reaktionerna också på en kraft hos dem som berörs, sammanfattar Isola.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes