Hoppa till huvudinnehåll

EU fixar utsläppshandeln – högre elräkningar i Finland om 10 år

sähkölinja
Då priset för utsläppsrätter ökar på 2020-talet väntas också elpriset stiga. För vanliga konsumenter kan det betyda 10 procent högre elräkning om tio år, för storindustrin kan kostnaderna öka med hela 25 procent. sähkölinja Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle elektricitet,elledningar,elförbrukning,elnät,elöverföring,elavbrott

EU ska före årsskiftet enas om ett nytt direktiv för utsläppshandeln, alltså hur mycket växthusgaser länderna får släppa ut, för att klara målen i Parisavtalet.

För finländska företag och konsumenter betyder de strängare reglerna dyrare el på 2020-talet, men också nya möjligheter att satsa på förnybar energi.

Det har gått över 20 månader sedan klimatavtalet i Paris blev klart 2015 och världens länder enades om att minska sina utsläpp för att bromsa den globala uppvärmningen till 2 grader år 2100.

Inom EU hoppas man nu att kunna enas om en ny modell för den så kallade utsläppshandeln innan året är slut.

Utsläppshandeln har länge varit EU:s verktyg för att minska utsläppen, men systemet har fungerat dåligt på grund av ett överutbud på så kallade utsläppsrätter.

Det har sänkt deras pris till 5-10 euro per ton koldioxid. Idealpriset för att snabbt dra ner på utsläppen skulle vara ca 30 euro per ton.

I praktiken har det alltså varit ekonomiskt lönsamt att förorena, trots att utsläppshandelns mål varit det motsatta.

Nästan halverade utsläpp år 2030

I februari gav både EU-parlamentet och ministerrådet sina förslag till hur utsläppshandeln borde se ut år 2021-2030. Under sommaren inleddes förhandlingar med kommissionen om hur det slutliga direktivet ska se ut.

Miguel Arias Canete, EU:s klimatkommissionär.
Miguel Arias Canete, EU:s kommisionär för energi och klimatfrågor ansvarar också för hur utsläppshandeln utvecklas. Miguel Arias Canete, EU:s klimatkommissionär. Bild: EPA/GIORGIO BENVENUTI klimat,Europeiska kommissionen,eu kommissionär

Det som EU redan enats om är att minska det totala antalet utsläppsrättigheter i snabbare takt än tidigare, stödja investeringar i ren energi och fortsätta dela ut gratis utsläppsrätter till industrier som jobbar för att minska sina utsläpp.

- Det underliggande budskapet är tydligt: det är bättre att nu investera i teknologi som minskar på koldioxidutsläppen så vi kan undvika kostnader i framtiden, sade Miguel Arias Cañete, EU:s klimatkommissionär i ett tal inför EU-parlamentet i mars.

Nu minskar antalet utsläppsrätter med 1,73 procent per år men på 2020-talet ska den årliga minskningen ökas till 2,2 procent.

Hanaholmens kolkraftverk i sjörök
Kraftverk som drivs på fossila bränslen som olja, torv eller kol väntas få det tuffare i framtiden om EU:s reform av utsläppshandeln fungerar. Hanaholmens kolkraftverk i sjörök Bild: Yle / Jonna Nupponen kraftverk,kolkraftverk,hanaholmen,Sjörök,energiförbrukning,energimarknaden

Det kan låta som en liten ökning men kommissionen uppskattar att det mellan 2020 och 2030 leder till en extra utsläppsminskning på över en halv miljard ton koldioxid.

Det är lika mycket som hela Storbritannien släpper ut varje år.

Målet är att EU:s totala koldioxidutsläpp ska var 40 procent mindre år 2030 jämfört med 1990. För de branscher som hör till utsläppshandeln (till exempel energi och luftfart) blir minskningen ännu större, 43 procent jämfört med utsläppen år 2005.

Dyrare el för finländska konsumenter

I Finland kommer den reformerade utsläppshandeln främst att synas i högre elräkningar. Då det blir dyrare att förorena kommer också priset på el efterhand att öka.

En rapport som Statsrådets kansli beställt visar att konsumenternas el kommer att bli dyrare om EU lyckas pressa upp priset på utsläppsrätterna.

Mikko Paloneva, överinspektör vid Arbets- och näringsministeriet.
Mikko Paloneva, specialsakkunnig vid arbets- och näringsministeriet, säger att det är mycket svårt att göra säkra prognoser för elprisets utveckling de kommande 15 åren. Mikko Paloneva, överinspektör vid Arbets- och näringsministeriet. Bild: Niklas Evers arbets- och näringsministeriet,Mikko Paloneva

- Konsumentens elräkning kan stiga med ungefär 10 procent till 2030. Men elpriset påverkas av många olika faktorer och talar man om prognoser till 2030 är osäkerheten ganska stor, säger Mikko Paloneva, specialsakkunnig vid Arbets- och näringsministeriet.

Uppskattningarna för prisutvecklingen bygger på en modell som konsultbolaget Pöyry tagit fram.

Tuffast för industrin - elpriset kan stiga med en fjärdedel

Enligt Mikko Paloneva på Arbets- och näringsministeriet kommer Finland relativt billigt undan när EU förnyar utsläppshandelsdirektivet.

- De texter som nu ligger på förhandlingsbordet är bättre än tidigare. Enligt våra uppskattningar kommer industrin trots allt att få en mycket stor del av sina utsläppsrätter gratis, också det kommande årtiondet.

sähkölinja
sähkölinja Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle elektricitet,elledningar,elförbrukning,elnät,elöverföring,elavbrott

EU kommer under 2020-talet att fortsätta dela ut gratis utsläppsrätter till företag som annars riskerar att flytta till länder med en slappare klimatpolitik.

Tanken är att det är bättre att låta dem förorena under kontrollerade former inom EU, än att de flyttar bort vilket skulle betyda både en miljömässig och ekonomisk förlust.

Men speciellt Finlands exportdrivna tunga industri kommer att få det tuffare på 2020-talet, trots gratis utsläppsrätter.

För stora konsumenter inom industrin kan höjningen (av elpriset) vara upp till 25 procent. Men man ska komma ihåg att det inte sker över en natt år 2021 utan effekterna skulle i början av årtiondet vara ganska små, säger Paloneva.

Plåster på såren: Pengar till förnybar energi och modernisering av kraftverk

De pengar som EU får in genom att sälja utsläppsrätter till företag kommer delvis att användas i en ny innovations- och moderniseringsfond.

Innovationsfonden blir en utökad fortsättning på det nuvarande stödprogrammet som finansierar ny teknologi inom ren energi samt teknologier för att på ett säkert sätt binda och lagra koldioxid.

Moderniseringsfonden ska stöda industrier i de fattigare EU-länderna med modernisering för att minska deras utsläpp.

Exakt hur mycket nya investeringar det här kommer att ge i Finland är ändå oklart. Det stödprogram som sedan 2013 haft en liknande uppgift har inte gett klirr i kassan för många finländska företag.

Världens första vågkraftverk i Portugal år 2008.
Innovativa projekt inom förnybar energi kan finansieras med de pengar som EU tjänar på att sälja utsläppsrätter. På det sättet ska reglering av fossila bränslen finansiera nya alternativ. På bilden världens första vågkraftverk i Portugal år 2008. Världens första vågkraftverk i Portugal år 2008. Bild: EPA/JOAO ABREU MIRANDA vågenergi,Vågkraftverk,Vågkraft,förnybar energi

- Storleken på den här periodens fond har varit drygt 2 miljarder och den har stött drygt 40 projekt. Ett av dem är finländskt, säger Paloneva.

Och just storleken på de nya fonderna är en av tvistefrågorna inom EU.

Kommissionen vill att fonden ska bestå av intäkterna från 450 miljoner sålda utsläppsrätter medan EU-parlamentet är mera ambitiöst och föreslår att fonden ska bestå av 650 miljoner sålda utsläppsrätter.

På svenska betyder det här att fonden skulle vara värd mellan 6 och 26 miljarder euro, beroende på hur priset på utsläppsrätter utvecklas.

Om priset under 2020-talet stiger närmare 40 euro per ton kan fonden enligt parlamentets förslag växa närmare 30 miljarder euro.

Om kommissionens mera moderata förslag går igenom och prishöjningen lyckas dåligt kan fonden landa på bara drygt 2 miljarder euro.

Läs mera:

skog

Finland och EU bråkar om skogen: Nytt miljöförslag kan stå oss dyrt

Finland var i minoritet när EU-parlamentet på tisdagen röstade om huruvida medlemsländer i framtiden ska få räkna med kolsänkor, alltså till exempel skog som binder koldioxid, i sin utsläppsminskning. En ny tolkning kan leda till att de finska skogarna inte längre godkänns i utsläppsuträkningarna, vilket kan bli en dyr historia för Finlands del.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes