Hoppa till huvudinnehåll

Kravet på karenstid mellan anställningar slog hårt mot Heikki Vaara: ” Jag fick inget jobb när jag äntligen var fri att ta emot arbete”

Heikki Vaara är oberoende besiktningsman.
Heikki Vaara är oberoende besiktningsman. Heikki Vaara

Det blir allt vanligare att arbetsgivare förbjuder anställda att ta emot jobb hos en konkurrent om arbetsförhållandet tar slut. Förbudet gäller vanligen i sex månader, men ofta längre.

Finlands ekonomer varnar för att förbuden stör arbetsmarknaden på ett sätt som kan skada Finlands ekonomi.

En av dem som har lidit av dessa konkurrensförbud är Heikki Vaara. Han blev uppsagd från sin fasta tjänst i fjol.

Efter det kunde han inte ta emot arbete förrän efter årsskiftet. Därför sökte han inte heller arbete efter uppsägningen.

- Jag fick inget jobb när jag äntligen var fri att ta emot arbete, utan var tvungen att börja arbeta i ett eget företag. Det här är det jobb jag gjort i hela mitt yrkesverksamma liv, så det är inte så enkelt att byta bransch, säger Heikki Vaara.

Heikki Vaara är oberoende besiktningsman.
Heikki Vaara är oberoende besiktningsman. Heikki Vaara

Vaara är försäkringsinspektör och har specialiserat sig på skador inom sjöfart och transporter.

Tidigare behövdes många inspektörer för att åka iväg och inspektera många olika skador. Nu kan skadeanmälningarna ofta behandlas på basen av fotografier.

I takt med att mobiltelefoner med bra kameror har blivit allt vanligare har försäkringsbolagen sagt upp allt fler inspektörer. Vaara är en av dem.

Han bedömer ändå själv att han sannolikt skulle ha fått nytt jobb om han kunde ha tagit emot en ny anställning genast efter uppsägningen.

- Jo, jag tror jag skulle ha haft bättre möjligheter. Jag kunde ha varit mycket aktiv under sex månaders tid. Det skulle ha varit enklare om jag vetat att jag kan ta emot arbete, säger Heikki Vaara.

Hanna-Leena Hemming, verksamhetsledare på Finlands ekonomer
Hanna-Leena Hemming, verksamhetsledare på Finlands ekonomer Hanna-Leena Hemming,Finlands ekonomer

Ekonomfacket: Arbetsmarknaden fungerar sämre

Hanna-Leena Hemming är verksamhetsledare vid Finlands ekonomer. Hon bedömer att konkurrensförbuden stör Finlands ekonomi.

- De är ett stort problem. Antalet arbetstagare med konkurrensförbud ökar hela tiden. Både arbetstagarna och arbetsgivare lider av dem.

Hanna-Leena Hemming påpekar att företagen i Finland för tillfället har brist på kunnig personal.

- De får inte rätt arbetskraft i sådan takt de behöver. Ofta är konkurrensförbuden sex månader långa. Därför måste företagen kanske vänta i ett halvt år innan de kan anställa den person de vill.

Problemet blir värre: Allt fler tvingas vänta med att söka jobb

Akademikerfacket Akava och Finlands ekonomer har undersökt hur många av deras medlemmar som har ett arbetsavtal med ett så kallat konkurrensförbud.

Det kan inte vara så att varannan ekonom arbetar i ett arbete där det finns särskilda skäl för ett konkurrensförbud.

En klausul om konkurrensförbud betyder att den anställda inte får ta emot arbete hos en konkurrent omedelbart då arbetsförhållandet tar slut.

Bara de som kan få jobb hos en arbetsgivare som inte konkurrerar med den tidigare arbetsgivaren kan ta emot nytt jobb genast.

Alla övriga måste vänta under en karenstid innan de kan börja jobba igen.

Karenstiden är oftast sex månader, men karenstider på upp till två år är inte ovanliga.

Fler anställda med konkurrensförbud än det finns medborgare i Esbo

Under de senaste åren har konkurrensförbud blivit allt vanligare.

Fackförbundens enkäter visar att var tredje akavamedlem och fyra av fem medlemmar i ekonomfacket har arbetskontrakt med konkurrensförbud. Ekonomförbundet är en del av Akava.

Om proportionerna är de samma för akademiker och ekonomer som inte är fackanslutna har över 300 000 anställda i Finland konkurrensförbud.

Det är mer än det finns invånare i Finlands näst största stad Esbo. Esbo har 276 000 invånare.

Ekonomfacket: Arbetsgivarna missbrukar lagen

Det är inget olagligt i konkurrensförbud i sig. Men Hanna- Leena Hemming betonar att de var tänkta som speciallösningar för personer med extra känslig information.

- Jag förstår att det kan vara motiverat att chefer och ledare har konkurrensförbud, men nuförtiden ges de också till tjänstemän. Det är ganska svårt att se hur tjänstemän kan orsaka problem för sin arbetsgivare, säger Hanna-Leena Hemming.

Finlands ekonomer misstänker att det i många företag har gått rutin i att kräva konkurrensförbud.

Hanna-Leena Hemming tycker att arbetsgivarna verkar kräva förbud för säkerhets skull.

Då följer man inte den nuvarande lagen som kräver särskilda skäl för att ett konkurrensförbud skall vara motiverat.

- Det var aldrig meningen att förbuden skulle bli så vanliga som de är i dag. Det kan inte vara så att var annan ekonom arbetar i ett arbete där det finns särskilda skäl för ett konkurrensförbud. Lagen borde inte tillämpas på dem, säger Hanna-Leena Hemming.

Heikki Vaara har funderat mycket på konkurrensförbuden och kommit till samma slutsats som ekonomiförbundet.

- Jag har varit arbetsgivare själv så jag tycker att jag känner till vad som sker på andra sidan av förhandlingsbordet. Konkurrensförbuden används för lättvindigt. Man använder dem för sådana arbeten där de faktiskt inte behövs. Man borde satsa mera på lojalitet, inte karens, säger Heikki Vaara.

Södra kajen 10
Södra kajen 10 Bild: yle/ Patrik Schauman Finlands näringsliv,södra kajen 10

EK: Kunskapssamhället motiverar konkurrensförbuden

Men på Finlands näringsliv EK tycker juristen Mika Kärkkäinen som är specialist på arbetsrätt att konkurrensförbuden i regel är motiverade.

- Ekonomfacket kommer här med en ganska bred anklagelse. Man kan inte generellt påstå att de flesta konkurrensförbud inte är befogade. Man måste alltid se på omständigheterna i varje enskilt fall.

Mika Kärkkäinen bedömer att det finns andra orsaker till att konkurrensförbuden har blivit vanligare än att företagen har börjat slarva med lagstiftningen.

- Jag tror det har att göra med att kunskapsekonomin har vuxit fram. Företagshemligheterna har blivit viktigare för företagen. Då är det naturligt att de vill skydda dem.

Det fungerar inte så att man försöker skada andra.

Heikki Vaara erkänner att han skulle ha haft möjlighet att skada sin tidigare arbetsgivare med de kunskaper han hade när han blev uppsagd.

Han tycker ändå inte att konkurrensförbudet var motiverat i hans fall.

- Om jag hade försökt skada min tidigare arbetsgivare skulle det på kort tid ha slagit tillbaka mot mig själv. Branschen är liten och jag har inget intresse av att skada någon. Både arbetsgivaren och jag har följt upp vårt avtal. Det fungerar inte så att man försöker skada andra, säger Heikki Vaara.

Arbetsgivare kringgår bestämmelser om ersättning

Fackförbundens missnöje med hur arbetsgivarna tolkar lagen har redan nått riksdagen.

Där förbereder Saara-Sofia Sirén (Saml) ett lagförslag som skall tvinga arbetsgivare att betala ersättning till sina tidigare anställda för karenstiden under konkurrensförbudet.

I dag tillåter lagen en karensperiod på upp till sex månader innan arbetsgivaren måste ersätta sin tidigare anställda för uteblivna inkomster.

På ekonomfacket säger arbetsmarknadschef Riku Salokannel ändå att arbetsgivare i regel låter bli att betala ersättning också om karenstiden överstiger sex månader.

Istället skriver de in i arbetskontraktet att ersättningen är beaktad redan i lönen.

Mika Kärkkäinen  är jurist på Finlands näringsliv EK
Mika Kärkkäinen är jurist på Finlands näringsliv EK Finlands näringsliv,mika kärkkäinen

Mika Kärkkäinen tycker ändå att den nuvarande lagen fungerar bra,

- Det är naturligtvis möjligt att det finns företag som använder avtalen slentrianmässigt, men det finns klara regler i lagen. Det är de reglerna som gäller och de skall följas.

Lagförslaget: obligatorisk ersättning under karenstiden

Enligt förslaget till ny lag förpliktas arbetsgivaren att betala ersättning för alla månader som konkurrensförbudet gäller, vare sig det är längre eller kortare än sex månader.

Nu hoppas Ekonomförbundet att den nya lagen skall gå igenom och sporra företagen att minska på onödiga konkurrensförbud.

- Naturligtvis skulle arbetsgivarna ha orsak att ta lagen på allvar om de skulle tvingas betala ersättning till arbetstagarna under konkurrensförbudet, säger Hanna-Leena Hemming.

EK: Onödigt med ny lag

Mika Kärkkäinen på EK stöder inte det nya lagförslaget.

- Det förslaget tycker vi inte om. Enligt vår åsikt har riksdagen redan gjort en prövning i de lagar som vi har i dag och funnit en bra balans mellan olika intressen.

Han påpekar att Akavas och särskilt ekonomfackets medlemmar ofta är högt utbildade personer.

- Då det finns konkurrensförbud har arbetsgivaren kommit till att det är befogat. Högt kvalificerade människor har ofta en hög befattning och känner till företagshemligheter. Om experter arbetar med företagshemligheter eller kundrelationer kan konkurrensförbud vara motiverade, säger Mika Kärkkäinen.

Artikeln har ändrats 28.8 kl.15.50: Tidigare stod det att var tredje akavamedlem har konkurrensförbud. Verkligheten är dock värre. Fyra av fem akavamedlemmar har en klausul om konkurrensförbud i sitt arbetskontrakt.