Den omfattande renoveringen av riksdagshuset i Helsingfors är avklarad, lagom till riksdagens höstsession. Den 5 september ska riksdagshuset invigas högtidligt, Finlands jubileumsår till ära.
Medierna fick bekanta sig med slutresultatet på tisdag.
Omdömena är nådiga; huset har renoverats med pietet så att den rätta 1930-talsstämningen återuppstått. Samtidigt är det stiligt och ytorna glänser som sig bör i ett nyrenoverat hus.
De sista arbetena inne i huset utfördes i juni. De som jobbar i huset har stegvis kunnat flytta in sedan juli.
Senare på hösten kan allmänheten bekanta sig med resultatet av den krävande renoveringen som i sin helhet kostade 272 miljoner euro.
I byggnaden, klassificerad som den mest värdefulla i Finland, jobbade som bäst långt över 300 personer plus underleverantörer med att bygga, reparera, måla och konservera.
Samtliga anställda genomgick polisens säkerhetsutredning.
Alla ytor, vrår och konstruktioner har satts i skick
Granitborgens husteknik förnyades i sin helhet för första gången på 86 år. Förnyelsen betyder nya vatten- och avloppsledningar, nytt energisnålt uppvärmningssystem och ny luftkonditionering.
Alla fönster har renoverats, taket har förnyats, och stuckaturerna, takmålningarna, relieferna och mosaikarbetena har behandlats av konservatorer.

Husets drygt 3 000 originalmöbler som i tiderna beställdes av kända finländska formgivare har iståndsatts.
Också säkerheten och tillgängligheten har förbättrats.

Huvudbyggnaden har varit inpackat i två och ett halvt år, och under den tiden har plenum hållits i Sibelius-Akademins hus i närheten.

Men totalt är det fråga om sju år av renoveringar i fastigheten. Renoveringen har genomförts i tur och ordning i riksdagsledamöternas arbetsrum, i den södra bostadsflygeln, i biblioteks- och förvaltningsbyggnaden, i det gamla stadsförbundets hus och i de underjordiska lokalerna.

Tuggummi och klackavtryck
Konservator Mikael Holma som haft i uppdrag att återställa plenumsalens jakarandapulpeter i ursprunglig prakt har fått stå i; särskilt de riksdagsledamöter som suttit längst bak i salen har genom åren åsamkat ytskador på pulpeterna.
Tuggummi har klistrats fast under borden, och ledamöter har ritat på borden eller skrapat kanterna med sina naglar.
Och så har det funnits de som orsakat klackavtryck i fotutrymmet genom att sparka mot bordet.
Borden har lackats med en blandning som innehåller insekturin
Varje bord har har lackats 50 gånger. Det har krävt cirka en månads arbete - något som Holma fortfarande gjorde i dag, med en blandning som innehåller insekturin.
Renovering också på 1980-talet
De första åren efter att det självständiga Finland sett dagens ljus i december 1917 samlades ledamöterna i olika tillfälliga utrymmen, men 1923 beslöts det att riksdagshuset skulle placeras på Arkadiabacken vid Mannerheimvägen.
Arkitektbyrån Borg-Sirén-Åberg fick i uppdrag att genomföra projektet. Byggnadsarbetet inleddes år 1926 och byggnaden kunde invigas den 7 mars 1931.
Det blev en byggnad som representerar nordisk 1920-talsklassicism med bastanta pelare; det monumentala i byggnaden skulle symbolisera en stark och demokratisk stat.
Det finns sex våningar i riksdagshuset, en av dem under jorden.
Den runda plenisalens diameter är 25 meter och höjden 24 meter. Salen sträcker sig genom hela byggnaden och inredningen är gjord av nötbrunt jakarandaträ.
Det gick inte så lång tid innan byggnaden ansågs för trång.
Man började tala om behovet av egna arbetsrum för varje riksdagsledamot rätt snart efter fortsättningskriget. Fyra ledamöter delade i det skedet arbetsrum.
Den tredelade tillbyggnaden blev klar år 1978.
Riksdagshuset grundrenoverades också 1980–1985.
Tillbyggnaden Lilla parlamentet med arbetsrum för cirka 100 ledamöter och deras assistenter kom till 2004, och kort efter det började man planera den omfattande renovering som nu avslutats.
Förbättrad säkerhet i huset
En av utgångspunkterna för hela projektet var att se över säkerheten.
Enligt biträdande informationschef Rainer Hindsberg ska huset fungera öppet och demokratiskt, men de förbättrade säkerhetsarrangemangen märks på många sätt av.
- Till exempel framför huset kommer det att finnas pelare som man kan lyfta upp ur marken. Pelarna ska hindra bilar från att komma allt för nära.