Hoppa till huvudinnehåll

Går det att lita på den ekonomiska tillväxten - såhär svarar experterna!

En kanna häller vatten på en hög med euromynt som en planta växer ut från.
En kanna häller vatten på en hög med euromynt som en planta växer ut från. Bild: Yle / Mostphotos: josef muellek affärsverksamhet,Kassa,euro,ekonomisk tillväxt,growth,pengar,sparande,förmögenhet,aktier,investering,mynt,näringsliv,ekonomi,tillväxt (samhälleliga fenomen),invest,fonder,vattna

Vilka är utsikterna inför budgetförhandlingarna som inleds i dag? Vågar man lita på de positiva ekonomiska utsikterna? Vi ställde fem frågor till chefsekonomerna Heidi Schauman (Aktia) och Ralf Sund (STTK).

Hur bra går det för Finland just nu?

Heidi Schauman: "Läget är bättre än på väldigt länge. Redan i fjol såg vi en tillväxt på ungefär två procent. Nu finns olika bedömningar för hur hårt det går, men två eller tre procents tillväxt är en kvalificerad gissning.

Ralf Sund: "Tillväxttakten är ganska bra. Jag tror att vi når tre procent i år och kanske också nästa år."

Kan man tala om en högkonjunktur?

Heidi Schauman: "Efter många svåra år har vi kommit ur långkonjunkturen, och man kan säga att Finland är i en högkonjunktur just nu. Det är få som förväntar sig att tillväxttakten skulle kunna vara väldigt mycket högre än vad den är just nu."

Ralf Sund: "Samtidigt ser det ut som att de negativa sidorna av högkonjunkturen inte kommer att märkas så mycket. Ekonomin begränsas inte av inflationen lika mycket som förr. Därför får diskussionen om vad vi borde och inte borde göra en ny nyans."

Vilka är era hälsningar till budgetförhandlarna?

Heidi Schauman: ”En budget under bättre tider kan se annorlunda ut än en budget som görs upp under sämre tider. Nu är det ett bra läge att titta längre framåt och se till att vi har en hållbar offentlig ekonomi. Det är nu de berömda strukturella reformerna borde göras.”

Ralf Sund: Det finns ett visst ekonomiskt spelrum, men det spelrummet ska endast användas för åtgärder som klart och tydligt förbättrar ekonomin och den offentliga sektorns skuldsättning på längre sikt. Det handlar bland annat om utbildning, långtidsarbetslöshet och föräldraledigheter.

Regeringen vill höja sysselsättningsgraden till 72 procent. Lyckas det här?

Ralf Sund: ”Jag tror att det är möjligt att uppnå, om tillväxten blir tre procent i år och nästa år så kommer vi åtminstone mycket nära. Men vi ska minnas att 72 procent inte räcker i längden. Målet borde ligga på 78 procent, som man har på Åland eller i Österbotten.”

Heidi Schauman: ”Samtidigt ser det ut som att en stor del av tillväxten i början av året skulle bero på ökad produktivitet. Det här är mycket välkommet. Men vi behöver också en högre sysselsättningsgrad för att få en mer inkluderande ekonomi. Vi måste både jobba mer och mer effektivt.”

Snart börjar många sektorer förhandla om lönerna. Blir det en turbulent arbetsmarknadshöst?

Heidi Schauman: ”Den största risken är att man inte kommer överens. Att den ena eller andra sidan inte är beredd att pruta och att det uppstår stridigheter. Jag hoppas att alla vill hitta en gemensam lösning.”

Ralf Sund: ”Tittar man på historier så finns det en risk för att det blir strejker. Men jag upplever ändå att stämningen på de olika sidorna är ganska bra. Vi har också vissa strategiskt viktiga branscher som har sina avtal redan.”

Läs också

Nyligen publicerat - Ekonomi