Hoppa till huvudinnehåll

Gröna hoppas på Jyväskyläskräll i hela landet

Bella Forsgrén, kommunal beslutsfattare i Jyväskylä.
Bella Forsgrén bidrog till De grönas skrällseger i Jyväskylä i kommunalvalet i april. Hon tog 1200 röster i sitt första val, mera fick bara tre av stadens riksdagsledamöter. Bella Forsgrén, kommunal beslutsfattare i Jyväskylä. Bild: Niklas Evers Bella Forsgrén,Jyväskylä,Jyväskylä universitet

De Gröna har vind i seglen i opinionsmätningarna och Bella Forsgrén, röstdrottning i Jyväskylä, hoppas att partiet kan ta liknande skrällsegrar i resten av landet. Men Jyväskylä har någonting som få andra städer har: en ung och utbildad befolkning.

Bella Forsgrén är 25 år, studerande och sedan april invald i Jyväskylä stadsfullmäktige och medlem i stadsstyrelsen.

När vi träffar Forsgrén på studenthuset i Jyväskylä är hon på gott humör.

I Yles senaste partimätning får De gröna ett historiskt resultat: 17,6 procent av väljarna stöder partiet vilket gör det till näst störst i Finland.

- Nog var det ju en ganska bra start på morgonen. Det är helt otroligt men resultatet av ett långt arbete, säger Forsgrén.

Stationsgatan (Asemakatu) i Jyväskylä augusti 2017.
Jyväskylä är en cykelstad. Från kärncentrum cyklar man sig till universitet på under 5 minuter. Att röra sig med personbil tar lång tid på grund av få parkeringsplatser. Stationsgatan (Asemakatu) i Jyväskylä augusti 2017. Bild: Niklas Evers Jyväskylä,gågator,cykel,cyklister,cykelleder,cykelvägar,Asemakatu

Senare har också Helsingin Sanomats mätning visat på samma trend. Också där var De gröna näst störst med ett stöd på 17,5 procent.

Svårt att smälta regeringens nedskärningar i utbildningen

Forsgrén ser det höga understödet i opinionsmätningarna som ett tecken på att Jyväskyläfenomenet kan sprida sig till resten av Finland.

Det går att vinna val på klimatfrågor, menar Forsgrén.

- Kanske folk bara varit lite sena med att få upp ögonen för de här frågorna. Men bättre sent än aldrig.

Men, det finns alltid ett men.

- Nog påverkar också regeringens politik. Nedskärningarna i utbildningen har säkert varit svåra att smälta för många väljare, säger Forsgrén.

Var sjätte invånare är studerande

Det är utbildningsfrågor som är avgörande för De grönas segertåg, åtminstone i Jyväskylä.

- De gröna har ju profilerat sig som studenternas parti och nedskärningarna i utbildningen har säkert spelat in. Folk har röstat mot nedskärningarna, säger Martti Karppela som i vårens kommunalval röstade på röstkungen Touko Aalto som numera är ordförande för De gröna.

Martti Karppela studerar vid Jyväskylä universitet och röstar på de Gröna.
Martti Karppela tror att gröna värderingar kommer att bli allt viktigare för folk och att De gröna därför kommer att förbli ett av de stora partierna. Om de sitter med i nästa regering förväntar han ändå sig att stödet krymper en aning. . Martti Karppela studerar vid Jyväskylä universitet och röstar på de Gröna. Bild: Niklas Evers Jyväskylä universitet,Martti Karppela

Karppela är en ganska typisk Jyväskyläbo: Ung, nyinflyttad och inskriven vid universitetet sedan 5 år tillbaka.

Över 20 000 av Jyväskyläs 135 000 invånare är studerande.

Var sjätte invånare är alltså inskriven vid en högskola, de flesta av dem vid Jyväskylä universitet.

Grön grogrund i hipsterstaden Jyväskylä

Med en ung liberal befolkning som dessutom känner extra starkt för utbildningsfrågor är det inte konstigt att det gått bra för De gröna i Jyväskylä.

Bella Forsgrén vill kalla Jyväskylä för en hipsterstad, men hinner hejda sig.

- Kulturen har blivit synligare, hipster är kanske fel ord, men stadskulturen har blivit mångsidigare.

Lauri Renvall, som precis avlagt sin examen vid universitetet, säger att han under sin studietid sett hur staden förändrats.

Saara Hakala och Lauri Renvall, nyss utexaminerade från Jyväskylä universitet.
Saara Hakala och Lauri Renvall är båda nyutexaminerade från Jyväskylä universitet. Det stora antalet studerande i staden kanske är en för enkel förklaring till att det går bra för De gröna i Jyväskylä, säger Hakala. Saara Hakala och Lauri Renvall, nyss utexaminerade från Jyväskylä universitet. Bild: Niklas Evers Lauri Renvall

Flera gator har blivit gågator och centrum, som redan nu fylls med gatukonst ska piffas upp ytterligare med bland annat målningar på fasader.

- Det är en kontrast till det gamla tankesättet om att man ska bo i en förort och köra bil in till centrum. Man försöker skapa ett trivsamt centrum och inte bara ett ställe man besöker med sin bil för att handla, säger Renvall.

Skeptiska pensionärer

Man behöver ändå inte ta sig långt från studentkvarteren för att stöta på väljare som är mera skeptiska till De grönas framfart.

Följer man handelsgatan några kvarter in mot centrum kommer man till kyrkparken. Här sitter pensionärer i långa rader och försöker njuta av de sista sommardagarna samtidigt som de skeptiskt sneglar på studerande som cyklar förbi.

- De gröna är ett parti för de unga, inte oss pensionärer säger Arja Lehtonen.

Jyväskyläbon Arja Lehtonen menar att De Gröna är ett parti för unga, inte pensionärer. Hennes barnbarn röstar grönt men själv gör hon det inte, även om hon är en naturvän.
Arja Lehtonen röstar inte på De gröna men säger att hon ändå bryr sig om naturen. De gröna är ett parti för hennes barn och barnbarn, säger hon. Jyväskyläbon Arja Lehtonen menar att De Gröna är ett parti för unga, inte pensionärer. Hennes barnbarn röstar grönt men själv gör hon det inte, även om hon är en naturvän. Bild: Niklas Evers Jyväskylä,Arja Lehtonen

Hennes två kompisar nickar instämmande.

En av dem fnyser till att De gröna inte är ett parti eftersom de saknar ideologi, han vill ändå inte ställa upp på en intervju.

När jag frågar Lehtonen varför hon tror att De gröna är så populära i Jyväskylä bjuder hon på en bekant förklaring.

- Vi har ju universitet, en ung befolkning och de där naturbeskyddarna. Så klart skyddar vi också naturen men vi är inte Gröna, säger Lehtonen.

Några parkbänkar längre bort sitter ett lite lugnare par, Kyllikki Mäkipunto och Kari Tuomisto.

Ingen av dem har röstat på De gröna men de är beredda att ge partiet en chans.

- Nog är det bra att De gröna någon gång får lite makt. Nu ser vi vad som händer de kommande fyra åren, säger Tuomisto.

Jyväskyläborna Kyllikki Mäkipunto och Kari Tuomisto.
Kyllikki Mäkipunto och Kari Tuomisto har inte själva röstat på De gröna men är beredda att ge dem en chans. Äldreomsorgen och flyktingpolitiken är frågor som oroar dem. Jyväskyläborna Kyllikki Mäkipunto och Kari Tuomisto. Bild: Niklas Evers Jyväskylä,Kari Tuomisto

Mäkipunto är ändå lite orolig för vad som ska hända med Jyväskylä under grön ledning.

- Personligen undrar jag om det nu kommer en våg av asylsökande hit eftersom de (De gröna) är mycket positivt inställda till det. Någon gräns borde man ändå ha, säger Mäkipunto.

Kari Tuomisto skriver under tanken på att det är universitetet som gett De gröna kraft i kommunalvalet, men säger att det inte är hela sanningen.

- Jag har själv i tiderna studerat här och då röstade man inte på De gröna. Det är ju länge sedan men jag tror nog också andra än studerande röstat på dem.

Statsministerpost 2019?

De grönas uttalade mål är att bli störst i riksdagsvalet 2019 och knipa statsministerposten.

Då den före detta ordföranden Ville Niinistö presenterade målet lät det överoptimistiskt, men sedan understödet i opinionsmätningarna stigit och Touko Aalto greppat rodret har också visionen om statsministerposten börjat tas på allt större allvar.

- Möjligheten finns ju alltid och tron är stark, det siktar vi i alla fall på, säger Forsgrén.

Själv ställde hon första gången upp i ett val 2015, när Jyväskylä universitets studentkår gick till kårval.

Hon hade varit ordförande för sin ämnesförening och lyckades kamma hem flest röster i hela universitetet, 68 stycken.

De grönas riksdagsledamot Touko Aalto.
Sedan Touko Aalto tog över ordförandeskapet i partiet har De gröna fortsatt att öka i popularitet. De grönas riksdagsledamot Touko Aalto. Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press politik,Touko Aalto,Gröna förbundet,Riksdagsledamot,politiker i Finland

Med under två år kvar till nästa riksdagsval vill hon inte ännu avslöja om hon ställer upp

- Man vet aldrig, men såklart är det mitt mål.

Du tänker alltså ställa upp?

- Man ska inte lova för mycket men nog verkar det finnas en stor chans att jag gör det, säger Forsgrén.

Det skulle inte vara första gången en grön politiker lyfts av studentpolitiken.

Riksdagsledamot Ozan Yanar, som i våras tippades vara en av de som skulle göra upp om ordförandeskapet i De gröna, var så sent som 2014 ännu aktiv i Helsingfors studentpolitik.

Hösten 2014 kammade han hem flest röster i HUS kårval, 115 stycken. Ett halvt år senare valdes han in i riksdagen med över 4 000 röster från Helsingfors valkrets.

Att göra politik på studiefrågor har varit framgångsrikt för De gröna och lär vara det också i fortsättningen, speciellt om partiet ska bli störst år 2019.

- Inte kan jag förneka att studievärlden varit min språngbräda, säger Forsgrén.

Bella Forsgrén (Gröna) utanför studenthuset i Jyväskylä.
Följer Forsgrén i Ozan Yanars fotspår och går från student- till rikspolitik på bara några år? Bella Forsgrén (Gröna) utanför studenthuset i Jyväskylä. Bild: Niklas Evers Jyväskylä universitet,Bella Forsgrén,studenthus

Läs också

politik + politiker + EU-politik + invandrarpolitik + säkerhetspolitik + regeringspolitik + lönepolitik + politiska kriser + budgetpolitik + ekonomisk politik + socialpolitik + stimulanspolitik + migrationspolitik + kommunalpolitiker + politisk historia + politisk aktivitet + alkoholpolitik + pensionspolitik + internationell politik + politiska fångar + politiska utnämningar + politiska ledare + politiska ungdomsorganisationer + Finlands politik