Hoppa till huvudinnehåll

Skarven - fågeln som skiter ammoniak

Först de dåliga nyheterna: skarvarna skiter ammoniak och dödar allt liv på de öar där de slår sig ner. Sen de goda nyheterna: den dag då skarvarna försvinner omvandlas ammoniaken till nitrat som fungerar som gödsel och öarna återfår snabbt sin växtlighet.

Storskarven är tillbaks i vår skärgård efter en lång frånvaro. Den största kolonin finns utanför Nystad.

Längs Finska viken finns det uppskattningsvis 8 700 skarvbon och längs den österbottniska kusten 6 000. Sammanlagt finns det uppskattningsvis 25 000 skarvbon i Finland.

Diagram över antal häckande skarvpar i Finland
Sammanlagt finns det uppskattningsvis 25 000 skarvbon i Finland. Diagram över antal häckande skarvpar i Finland skarvar (fåglar),Storskarv,häckning

Det förekommer två slags storskarvar i Finland. Mellanskarven (Phalacrocorax carbo sinensis) häckar i den finländska skärgården och atlantskarven (Phalacrocorax carbo carbo) som inte häckar här. En fjärdedel av mellanskarvarna bygger bon i träd.

Frätande ammoniak

Storskarven bygger bo av tång och pinnar och placeras på branta klippavsatser eller i träd. Den lägger i genomsnitt 4-5 ägg per år och ruvning sköts gemensamt av föräldrarna.

Skarvkolonier tar ofta helt över små öar och det kan få stora konsekvenser. Dessa öar utmärks av döda träd och brist på annan växtlighet.

Skarvarnas spillning består till stor del av frätande ammoniak, vilket gör det svårt för växtligheten i närheten av skarvkolonin att klara sig.

Skarvkolonier tar ofta helt över små öar och det kan få stora konsekvenser. Dessa öar utmärks av döda träd och brist på annan växtlighet.

När skarvarna försvinner omvandlas ammoniaken till nitrat som fungerar som gödsel och ön återfår snabbt sin växtlighet.

Bott här i tusentals år

Fynd av gamla ben visar att det har funnits storskarvar i östersjöregionen i tusentals år. Vilken underart det varit frågan om är inte klarlagt. Skarven är nygammal i den finländska faunan och väcker mycket känslor.

När skarvarna försvinner omvandlas ammoniaken till nitrat som fungerar som gödsel och ön återfår snabbt sin växtlighet.

I takt med att storskarvarna har blivit flera ökar också konflikterna mellan naturskyddare och fiskerinäringen. Det här beror på att Storskarven delvis äter sådana fiskarter som är kommersiellt viktiga för fiskenäringen.

Storskarven vittjar också fiskebragder och skadar ibland näten. Fiskarna hävdar också att storskarven skrämmer bort fisken från goda fiskevatten.

Diagram över skarvens föda
Skarvens äter till största delen fisk. En vuxen skarv äter 350-500 gram fisk per dygn. Diagram över skarvens föda skarvar (fåglar),Storskarv,skadefåglar

Rätt eller fel att driva bort skarvarna?

Under våren började Vasa stad driva bort skarvkolonin från Metgrund. NTM-centralen gav undantagslov. Bland annat bon från föregående år fälldes ner från träden.

På Metgrund i Vasa fanns senaste sommar en koloni på 500 skarvpar. Kampanjen var effektiv. Under sommaren häckade skarvarna på närbelägna Juckasgrynnan.

Var det här rätt eller fel att driva bort skarvarna? I debatten deltar Marina Nyqvist från Österbottens fiskarförbund, Bernt Nordman från Natur och Miljö och Vincent Westberg som leder den regionala skarvgruppen. Slaget efter tolv som leds av Filip Sten.

Karta som visar Jukkasgrynnan utanför Vasa
Juckasgrynnan ligger mitt i Stadsfjärden i Vasacentrum. Karta som visar Jukkasgrynnan utanför Vasa skarvar (fåglar),Juckasgrynnan
Under våren började Vasa stad driva bort skarvkolonin från Metgrund. NTM-centralen gav undantagslov. Beståndet har ökat mycket snabbt och beståndet väntades öka om inget gjordes.

Läs mera:

Skarv med unge i bo, Vasa skärgård

Nu ska skarven åtgärdas - program på kommande

I höst presenteras ett åtgärdsprogram mot skarven. Men skarvarbetsgruppen är oenig och Natur och miljö har lämnat skrivgruppen.

Läs mera:

Bild på skarv.

Död natur och flyende sommargäster - skarven är en hatad och älskad fågel

I Hangö har en skarvkoloni tagit över på Byön. Det började med några skarvpar år 2011. I dag är delar av ön förstörd.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes