Hoppa till huvudinnehåll

Arbetsmarknaden om budgetförslaget: Tack för skattelättnaderna, men satsa mer på utbildning

Person som utför metallarbete med visir, gnistor i mörk omgivning.
Person som utför metallarbete med visir, gnistor i mörk omgivning. arbetare

Facket och arbetsgivarsidan ger rätt samstämmiga omdömen om goda och dåliga sidor i regeringens budgetförslag för år 2018.

Parterna på arbetsmarknaden är till exempel rätt nöjda med de lättnader som regeringen föreslår för inkomstskatterna.

- Det är skäl att stöda den inhemska efterfrågan för att stöda tillväxten i ekonomin, säger chefsekonom Ralf Sund vid tjänstemannacentralen STTK.

Ralf Sund, en äldre man med kort grått hår och kort grått skägg. Han har en randig skjorta på sig. Han står framför ett fönster med stadsutsikt.
Ralf Sund, chefsekonom vid STTK. Ralf Sund, en äldre man med kort grått hår och kort grått skägg. Han har en randig skjorta på sig. Han står framför ett fönster med stadsutsikt. Bild: Yle/ Jaani Lampinen Ralf Sund

Han får stöd från akademikernas fack Akava och från den största fackorganisationen FFC, som ändå säger att litet mindre lättnader hade räckt.

På arbetsgivarsidan är verkställande direktören för Finlands Näringsliv EK, Jyri Häkämies nöjd med nivån på skattelättnaderna, men anser att höginkomsttagare fortsättningsvis beskattas för hårt.

Jyri Häkämies, vd för Finlands Näringsliv EK.
Jyri Häkämies, Näringslivet EK. Jyri Häkämies, vd för Finlands Näringsliv EK. Bild: All Over Press Jyri Häkämies

Nya familjeledigheter behövs

Både EK och facken är nöjda med att regeringen utlovar en reform av familjeledigheterna. Parterna understryker att den förnyelsen måste beredas i samarbete med arbetsmarknaden.

Organisationerna påpekar att familjeledigheterna behöver en reform både med tanke på jämställdheten i samhället och för att främja sysselsättningen.

Latläxa för utbildningen

När det gäller satsningarna på utbildning och forskning får regeringen däremot ris från arbetsmarknadsparterna. De efterlyser högre ambitioner.

- Det är rätt att investera i kunnande, men nivån är alldeles för låg, säger chefsekonom Ilkka Kaukoranta vid FFC.

Han nämner bland annat 600 000 vuxna finländare som saknar utbildning efter grundskolan och som borde utbildas med tanke å sysselsättningen.

Akava anser det vara positivt att det görs lättare för arbetslösa att studera.

Sture Fjäder
Sture Fjäder, ordförande för Akava. Sture Fjäder Bild: All Over Press Sture Fjäder

- Men vi hade väntat oss fler beslut som förbättrar sysselsättningen och betydligt större investeringar i utbildning och forskning, säger Akavas ordförande Sture Fjäder.

Också Finlands Näringsliv EK anser att regeringen är för anspråkslös i sina satsningar på utbildning.

- Brist på kunnig arbetskraft hotar redan den ekonomiska tillväxten. Exempelvis problemet med flitfällor kvarstår, säger Jyri Häkämies.

Läs också