Hoppa till huvudinnehåll

Brexitförhandlingarna går trögt – ”det finns betydande åsiktsskillnader”

Michel Barnier och David Davis.
David Davis och Michel Barnier. Michel Barnier och David Davis. Bild: imago/Xinhua/ All Over Press Michel Barnier,David Davis,Brexit

Brexitförhandlingarna går trögt. I torsdags avslutades den tredje rundan i EU:s förhandlingar om Storbritanniens utträde ur unionen, men några konkreta framsteg gjordes inte.

EU:s chefsförhandlare Michel Barnier säger att parterna nådde vissa förtydliganden men att själva framstegen i de stora frågorna fortfarande är små.

- Vi hade "fruktbara" samtal om exempelvis den nordirländska gränsfrågan men några konkreta resultat nådde vi inte.

Det här var den tredje rundan i EU:s förhandlingar om Storbritanniens utträde ur unionen och Barnier hoppas se en snabbare takt i förhandlingarna framöver för att parterna ska nå en brexituppgörelse före 2019.

- Vi närmar oss med stormsteg den 29 mars 2019 då britterna lämnar unionen.

Först skilsmässa - sedan framtida relationer

EU:s stats- och regeringschefer vill att diskussionen om EU:s och Storbritanninens framtida relation ska inledas först när "betydande framsteg" gjorts i förhandlingarna om själva utträdesavtalet.

- Vi är inte i närheten av de tillräckliga framsteg som krävs för att EU-ledarna i oktober ska kunna börja diskutera den framtida relationen till Storbritannien, säger Barnier.

Storbritanniens brexitminister David Davis menar i sin tur att parterna borde börja diskutera framtiden redan nu.

- Utträdet och framtiden är sammankopplat, säger Davis.

Brexiträkningen ett stort tvisteämne

I den första fasen av brexitförhandlingarna försöker parterna komma överens om de tre svåraste frågorna i själva skilsmässoavtalet.

Den första berör gränsen mellan Nordirland och Irland. Den andra handlar om vilka rättigheter EU-medborgare ska ha i Storbritannien och brittiska medborgare i EU?

Det tredje stora tvisteämnet handlar om hur mycket Storbritannien ska betala till EU för löpande åtaganden som landet varit med att besluta om.

EU:s chefsförhandlare Michel Barnier betonade att det finns gemensamma åtaganden som sträcker sig längre än 2019. Han nämner som exempel de ekonomiska löften som EU har gett Ukraina.

- Det är inte rättvist om EU:s skattebetalare från 27 länder ska betala för det som åtagits av 28, konstaterar Barnier.

EU-kommissionen uppskattar att brexiträkningen ligger på cirka 60 miljarder euro.

Barniers motpart den brittiska brexitministern David Davis antydde på den gemensamma presskonferensen i Bryssel att summan är alltför hög.

- Vår plikt inför våra skattebetalare är att ifrågasätta summan rigoröst, menar Davis.

Målet är ett brexitavtal

Bägge parter medger att det finns betydande åsiktsskillnader men att strävan är att nå en uppgörelse.

- Det är bara med hjälp av flexibilitet och fantasi som vi kan nå en brexituppgörelse, säger Davis Davis.

- Jag bör först känna till de brittiska positioner innan jag kan vara flexibel, kontrade Barnier som låter förstå att britterna inte gått in i förhandlingarna med tillräckligt stort allvar.

Den fjärde rundan i förhandlingarna är tänkt att inledas den 18 september.