Hoppa till huvudinnehåll

Fler böcker, färre piller – biblioterapin hjälper dig hitta rätt bok vid rätt tidpunkt

En öppen bok med ett rött pappershjärta mellan sidorna.
Biblioterapi har använts som vårdform i Finland sedan 1970-talet. En öppen bok med ett rött pappershjärta mellan sidorna. Bild: Yle/Louise Lindberg boktips

”En god bok ger läsaren en förnimmelse av att det är vår egen erfarenhet vi läser om. När litteraturen är som bäst tycker vi att vi plötsligt minns något viktigt som vi vetat men glömt” skriver Olof Lagercrantz i sin bok Om konsten att läsa och skriva.

Det finns många olika anledningar till att vi läser – vi vill slappna av och få en stunds förströelse, vi vill lära oss något nytt om andra miljöer, tider och kulturer, vi vill utveckla vårt tänkande och stimulera vår fantasi.

En av skönlitteraturens stora förtjänster är onekligen att vi får en möjlighet att spegla oss själva i den samtidigt som vi för en dialog med den text vi läser.

Ibland kan det till och med kännas som om texten läser oss och vi står förundrade och nakna inför ord som kan kännas än smärtfullt sanna, än förtröstansfullt sanna.

Via läsningen kan vi bland annat skaffa oss kunskap, vi kan lära oss empati och vi kan få en ökad självkännedom.

Redan de gamla grekerna …

Under en lång tid har man inom vård och omsorg använt sig av ordets helande kraft för att stöda människor i olika livskriser.

Man känner till helande besvärjelser och böner från de tidigaste religionsyttringarna, och den grekiska filosofen Aristoteles ansåg för sin del att tragedin renar oss genom katarsis, dvs. en överväldigande känsla och ett plötsligt känslomässigt klimax eller sammanbrott som får oss att känna oss förnyade.

Under första världskriget började man på militärsjukhus i USA använda biblioterapi som behandlingsmetod på traumatiserade soldater – en metod som visade sig vara både nyttig och effektiv.

Rätt text till rätt läsare

- Biblioterapi, litteraturterapi eller lästerapi är ett brett begrepp som används för att beskriva en form av terapi där man använder sig av det lästa och det skrivna ordet i terapeutiskt syfte, säger Jaana Huldén som är psykoterapeut och litteraturterapeut samt ordförande för Suomen kirjallisuusterapiayhdistys ry.

- När man samlas i en bokcirkel för att diskutera en bok handlar diskussionen ofta om själva berättelsen, om karaktärerna i boken, man frågar sig om boken var bra skriven och man tar i hög grad fasta på bokens kvalitativa sidor. Men när man träffas för biblioterapi fokuserar man specifikt på det som har beröringspunkter med läsarens eget liv, på den inverkan som texten har på läsaren och hens livssituation, beskriver Jaana Huldén skillnaden mellan olika former av prat om läsning.

I biblioterapi kan man använda sig av olika former av texter så som korta noveller, dikter eller utdrag ur böcker för att läsa och diskutera aktuella frågor i analysandens, patientens, klientens och läsarens liv.

Vid sidan av läsning är det terapeutiska skrivandet en viktig del av arbetet med att bearbeta och formulera känslor och upplevelser. Efter utförd skrivövning diskuterar man igenom de tankar som den skrivna texten kan ge upphov till.

- Under terapisessionens gång är det viktigt att biblioterapeuten är lyhörd och ställer frågor som aktualiseras av texten, som till exempel: hur ser du på modern i den här texten, hade du en sådan här mor eller skulle du önska att du hade haft en likadan mor?

Det är viktigt att biblioterpauten lyckas para ihop rätt text med rätt läsare, att terapeuten förmår hitta en berättelse som slår an en sträng hos den som nyss förlorat en nära anhörig eller vän, den som drabbats av äktenskapskris, den som fått en akut sjukdomsdiagnos eller den som drabbats av någon annan grav eller lindrig kris som livet förser oss med.

Nainen istuu nurmikolla, lukee kirjaa ja nojaa koivuun
Nainen istuu nurmikolla, lukee kirjaa ja nojaa koivuun Bild: Yle / Henrietta Hassinen läsning

Biblioterapi en stödande vårdform

Via skönlitteraturen kan vi närma oss och få syn på olika smärtpunkter som vi kan identifiera oss med, men vi kan också ta några steg tillbaka och iaktta ämnet på distans.

Att diskutera ett problem via en fiktiv gestalt eller ett fiktivt skeende kan vara befriande och tryggt.

- Olika former av självhjälpslitteratur kan också fungera som en form av litteraturterapi, liksom att skriva dagbok, men biblioterapi som vårdform kräver att en utbildad biblioterapeut är handledare och samtalspartner.

Biblioterapin bör inte ses som en ersättande form av vård, utan tanken är snarast att biblioterapin kompletterar och stöder annan form av vård.

- I likhet med andra konstterapiformer så som bildkonstterapi, konstterapi, dramaterapi och musikterapi är biblioterapi en form av terapi som ofta utförs i grupp, men det är också möjligt att delta i litteraturterapi på egen hand, säger Jaana Huldén.

Förebyggande vård och vård i kris

Litteraturterapigrupper finns av många olika slag, och ämnet för diskussionerna varierar givetvis från grupp till grupp beroende på var och varför man träffas:

- Det finns biblioterapigrupper som kommer samman på psykiatriska vårdanstalter, i fängelser, på flyktingmottagningar, på biblioteket, och speciallärarna använder sig ofta av biblioterapeutiska metoder i sin undervisning.

Form och innehåll i de olika grupperna skiljer sig också åt beroende på om avsikten med sammankomsten är att vara vårdande, dvs. om medlemmarna i gruppen har någon form av psykiska problem som ska vårdas, eller om det är fråga om en s.k. tillväxtgrupp som kanske träffas på arbetarinstitutet för att genom att läsa och skriva stöda människans andliga tillväxt på ett mer allmänt plan.

Biblioterapin är med andra ord inte enbart avsedd som en stödande vårdform under och efter en kris, utan kan också användas i förebyggande syfte framför allt i dessa tillväxtgrupper där avsikten är att höja självkänslan, öka självkännedomen och bredda självuppfattningen.

Förutom att vi lär känna oss själva kanske vi också kan lära oss att förstå andras agerande och beteende lite bättre.

Jaana Huldén konstaterar också att det för det mesta är enklare att samtala och arbeta i grupp om den värsta krisen lagt sig:

- När en människa befinner sig i akut kris behöver hen oftast privat vård, och i en grupp finns det mindre tid och utrymme för enskilda samtal.

Att läsa en text som kommer mycket nära inpå ens egna erfarenheter och upplevelser kan röra upp mångahanda känslor som inte nödvändigtvis enbart är positiva, och frågan är hur man kan handskas med alla dessa uppdämda känslor.

- De allra flesta brukar tycka att biblioterapi är en bra form av vård. De flesta som söker sig till den här formen av terapi är för det mesta människor som skriver eller läser mycket av sig själva, men det är ingen förutsättning för att delta i en biblioterapeutisk verksamhet.

Målet med biblioterapi är att man via läsandet och skrivandet ska få perspektiv på sitt liv, att man ska förmå och förhoppningsvis också lyckas bryta såväl en existentiell som en konkret och känslomässig isolering.

Märta Tikkanen skriver om mig!

Jag undrar om Jaana Huldén är arbetsskadad såtillvida att hon inte kan läsa en bok utan att tänka på vilken nytta hon kan ha av den i sitt jobb som biblioterapeut:

- Jag läser mycket och jag har också hand om en bokcirkel på min fritid. Jag strävar efter att läsa för nöjes skull, men ibland kan jag fastna för ett stycke i en bok och plocka ut det för att använda i arbetet.

Finns det böcker som stannat kvar i minnet hos Jaana Huldén för att de hjälpt henne själv framåt i livet eller för att de talat till henne på ett alldeles speciellt sätt vid en viss tidpunkt?

- Jo, framför allt Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga och Arnaia, kastad i havet. Det skiljer väl en trettio år mellan oss, men det är som om hon skriver om mig och mitt liv i alla texter som hon skriver! Jag återvänder ständigt till hennes texter och får stor tröst av att läsa dem.

Populär utbildning

I Finland grundades Suomen kirjallisuusterapiayhdistys ry år 1981, och då var föreningen den första organisationen i Europa som arbetade för att främja biblioterapin som vårdform.

Under årens lopp har föreningen arrangerat många olika former av kurser och utbildningar inom området.

I närmare trettio har man t.ex. arrangerat en akademisk fortbildning i biblioterapi vid Helsingfors Universitet.

Enligt Jaana Huldén är kurserna och utbildningarna väldigt populära och i höst är man också med om att arrangera den första akademiska utbildningen inom ämnet i Sverige, på Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Kursverksamhet på svenska i Finland finns dessvärre inte för tillfället.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje