Hoppa till huvudinnehåll

Pata Degerman är hopplös på namn

Pata Degerman
Pata Degerman. Pata Degerman

Pata Degerman arbetar heltid som upptäcktsresande och föreläsare och har bland annat fått pris som årets talare i Finland. Varje vecka hälsar han på hundratals människor, men har har ett problem. Han kommer inte ihåg vad folk heter.

- Jag har mina knep, berättar Pata Degerman. På nätet är det lätt att hitta bilder på folk. Inför konferenser klipper jag ut bilder på människor vars namn jag absolut borde veta och skriver deras namn bredvid bilden. På själva tillställningen går jag sedan diskret omkring med pappret framför mig och då bilden på pappret stämmer överens med personen framför mig kan jag glatt hälsa.

Dåligt namnminne går i släkten

- Pata har lätt för allt möjligt, men han är hopplös på att komma ihåg folks namn, berättar hans hustru Katja Degerman. Det tycks dessutom gå i släkten, fortsätter hon. Speciellt roligt är det då Patas mamma ska säga någonting åt honom och hon rabblar upp alla hans bröders namn först och kommer sen sist på hans.

Det här med att inte komma ihåg namn är kanske inte så unikt, men för Pata Degerman som dagligen träffar tiotals nya människor är det en verklig utmaning.

Jag skrev upp folks namn med tusch på armarna men inte blev det någonting av det. Det var bara jättepinsamt.

- Jag har bott ett år i USA där de hela tiden använder ens förnamn. “Hi Patrick”, ropade de, men jag kunde aldrig svara annat än “hi” tillbaka. Så jag skrev upp folks namn med tusch på armarna men inte blev det någonting av det. Det var bara jättepinsamt, minns Degerman.

Pata Degerman på väg på kundträff:

Här kan du se hur det gick:

Så här får du ett bättre namnminne

Reidar Wasenius jobbar som hjärntränare , eller “personal brainer” som han själv kallar sig. Han har ordnat kurser i hur man kan träna upp bl.a. minnet och koncentrationen med hjälp av olika metoder sedan slutet av 80-talet.

De olika mentala förmågorna hänger ihop: T.ex. då man vill utveckla sin förmåga att minnas är koncentrationsförmågan helt avgörande. Om man har så mycket att tänka på att koncentrationen brister, så går det som någon säger helt förbi.

Ett vanligt misstag som leder till att man tror att man har “dåligt minne”, är att man koncentrerar sig på det som nyss hände eller på sitt förestående uppdrag. Då behöver man inte minnesträning, utan koncentrationsträning.

Ett centralt råd Reidar Wasenius ger är att småprata med personen vars namn du försöker memorera. Samtidigt som den lättsamma konversationen pågår ska du genast försöka hitta på associationer som gör att du anknyter personens namn, utseende och det han sysslar med till sådant som du redan har i hjärnan. Då skapar du förutsättningar att bättre minnas namnet.

Om namnet inte betyder nåt är det betydligt svårare att komma ihåg. Som tex Franrikes förra president Valéry Giscard d'Estaing, omöjligt att memorera om man inte hittar på någon minnesregel. Ofta fungerar absurda eller oanständiga associationer bäst, förklarar han.

Hjärnträning ger inte högre intelligens

Anna Soveri är doktor i psykologi och forskar i appar som lovar bättre hjärnkapacitet via träning. Vissa appar har marknadsförts med att man med hjälp av dem kan förbättra sin intelligens eller sina skolprestationer. Forskningen visar att så inte är fallet. Minnessjukdomar kan inte heller bromsas med hjälp av hjärnträning, menar hon.

- Mycket av det som kallas hjärngympa är bara strunt, suckar Reidar Wasenius. Det relevanta är inte att öka någon slags “hjärnkapacitet”. Det väsentliga är att utveckla sina färdigheter, d.v.s. att lära sig tekniker och metoder så att man blir skickligare på att använda sin hjärna.

- Det skulle inte falla någon in att säga att “nu går jag o gympar” då man är på väg på tennistimme eller ut för att spela golf. Exakt samma gäller hjärnträning, förklarar Reidar Wasenius.

Det är viktigt att inte tala om någon slags generell “hjärngympa” som påstås förbättra flera olika förmågor. Däremot är det möjligt att utveckla olika mycket specifika färdigheter, såsom koncentrationsförmågan och minnesförmågan.

Tre minnesregler

Koncentrera dig ordentligt
Du kan minnas bara det som du har varseblivit. Lyssna på vad en person säger då hen presenterar sig.

Var uppriktigt intresserad
Ju flera detaljer du tar reda på om personen desto bättre. De positiva känslorna bidrar också till att stärka minnesspåren.

Skapa associationer
Var påhittig! Ju vildare associationer desto mer sannolikt är det att du minns personens namn.

Hör Pata Degerman testa sitt minne med hjälp av hjärntränaren Reidar Wasenius i Efter Nio radio, lördagen den 2 september kl. 09:03 i Yle Vega och på Arenan

Mer från programmet

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa