Hoppa till huvudinnehåll

Här samlas gatubarnen i Stockholm - de har varken mat eller tak över huvudet

Medborgarplatsen med mänskor som tar det lugnt eller flanerar förbi.
De marockanska gatubarnen samlas ofta intill Medborgarplatsen på Södermalm, speciellt kring Björns Trädgård och moskén som syns i bakgrunden. Medborgarplatsen med mänskor som tar det lugnt eller flanerar förbi. Bild: Yle/Linda Söderlund Medborgarplatsen,Stockholm,torg,moskéer

I Stockholm lever flera hundra marockanska barn och ungdomar på gatan. Många av dem stjäl värdesaker och använder droger, men de blir också själva utsatta för brott.

Intill Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm samlas grupper av marockanska barn och ungdomar. Under sommaren har polisen sett en ny våg av brottslighet just här.

- Det kan vara äldre män som tvingar unga killar att begå brott, till exempel att klättra på byggnader för att göra inbrott, utan att de får någon ersättning. Det finns sexualbrott och vi känner till några fall av prostitution. Det är en mörk värld, säger polisen Christian Frödén.

Frödén leder ensamkommandegruppen vid Gränspolisen i Stockholm. Då vi träffas är han klädd i en sliten munkjacka. Polisuniform lämpar sig inte då han ska träffa gatubarnen.

Porträtt på polisen Christian Frödén, ledare för ensamkommandegruppen vid Stockholms gränspolis.
"Vi har jobbat intensivt med att fånga in den särskilt kriminella gruppen som kom i somras. Men det finns anledning att vara lite vaksam då man rör sig här", säger Christian Frödén från Gränspolisen. Porträtt på polisen Christian Frödén, ledare för ensamkommandegruppen vid Stockholms gränspolis. Bild: Yle/Linda Söderlund civilklädd polis

- Vi gör kontinuerligt en så kallad inre utlänningskontroll, för att se om de har rätt att vistas i riket. Vår grupp väljer särskilt ut de individer som är kriminella i riskmiljöerna och som är negativa förebilder för de yngre.
Vi hör killarna säga att Sverige inte är lika rasistiskt som andra delar av Europa.

Om ungdomarna är under 18 år är polisen i kontakt med socialen. Har de fyllt 18 och fått avslag på sin asylansökan sätts de i förvar.

Varken Sverige eller Marocko vill ha gatubarnen

De barn och ungdomar som har sökt asyl får ett boende via socialtjänsten, men av olika anledningar bor de ändå på gatan. Polisen har träffat på så unga som 11-åringar som vistas i de här miljöerna.

- Dels handlar det om kriminalitet eller att man bara vill hänga med sina kompisar, men det leder ofta till kriminalitet, säger Frödén.

Sergels torg med folk som sitter på trappan i förgrunden.
Gatubarnen brukar också samlas vid Sergels torg i centrala Stockholm. Sergels torg med folk som sitter på trappan i förgrunden. Bild: Mostphotos Sergels torg,Stockholm

De senaste fem åren har de marockanska gatubarnen diskuterats livligt i Sverige. I dag rör det sig om flera hundra barn som inte har tak över huvudet eller mat för dagen.

De lever i ett slags limbo - de har fått avslag på sin asylansökan i Sverige, men de kan inte heller skickas tillbaka till Marocko.

Vi kan inte sitta och vänta in diplomatiska lösningar och att det ska byggas barnhem i Marocko. De här barnens barndom pågår här och nu och den kommer att vara över om fem år - och då har vi redan förlorat dem.

Ett av problemen är att många inte har några identitetshandlingar som kan styrka att de verkligen kommer från Marocko, och därför har Marocko vägrat att ta emot dem.

Sverige har under det senaste året återupprättat diplomatiska kontakter med Marocko och numera samarbetar den svenska polisen med myndigheter där. Under våren skickades 77 unga marockaner tillbaka, jämfört med endast 8 personer två år tidigare.

- Sedan februari i år har vi en helt annan situation med myndigheterna i Marocko. Vi får svar på nedsända identitetsförfrågningar och personer verkställs hem igen.

Ungdomarna måste stjäla mat för att överleva

I fjol kom en ny utlänningslag i Sverige som skärpte villkoren för de utlänningar som har fått avslag på sin asylansökan. Efter att de har fyllt 18 år tar samhället inget som helst ansvar och de här personerna har varken rätt till boende eller mat.

- Det här är verkligen ett paradigmskifte i svensk välfärd. Vi har en grupp väldigt utsatta mänskor som samhället menar att vi kan lämna att svälta och dö på gatan, utan att vi har skyldighet att agera. Det är fruktansvärt, säger Elin Wernqvis, generalsekreterare på den ideella föreningen Barnrättsbyrån.

Barnrättsbyrån har tagit sig an flera av de marockanska barnen och ungdomarna och försökt hjälpa dem.

- Det sorgliga är att de som fyllt 18 inte har ett lagligt sätt att överleva. De måste stjäla mat för att överleva från dag till dag. Jag önskar att diskussionen mera handlade om hur de här ungdomarna kan överleva på ett lagligt sätt.

Porträttbild på Elin Wernqvist, generalsekreterare på organisationen Barnrättsbyrån.
"Vi ser med bestörtning på det låsta läget för barnen och ungdomarna. De har varit på flykt många år, de har ett trasigt förflutet och är övergivna och ensamma - och ändå erbjuds de inget skydd här", säger Elin Wernqvist på Barnrättsbyrån. Porträttbild på Elin Wernqvist, generalsekreterare på organisationen Barnrättsbyrån. Bild: Barnrättsbyrån / Christian Gustavsson Barnrättsbyrån

Wernqvist säger att socialtjänsten i Stockholm gör vad den kan för att hjälpa dem som ännu inte fyllt 18, men att myndigheterna ändå är oflexibla. Låsta boenden passar till exempel inte den här gruppen.

- Vi kan inte sitta och vänta in diplomatiska lösningar och att det ska byggas barnhem i Marocko. De här barnens barndom pågår här och nu och den kommer att vara över om fem år - och då har vi redan förlorat dem, säger Wernqvist med sorgsen röst.

De här killarna har träffat poliser i alla länder de har varit i, så de läser snabbt av och om de stör sig på någon polis kan de säga att “du har hat i blicken”.

Samtidigt som många av gatubarnen känner stor hopplöshet inför framtiden, så finns det också ungdomar som har fått bra familjehem och har personer som kämpar för dem.

Men den stora majoriteten av de marockanska ungdomarna får ett negativt asylbeslut. Den dag de fyller 18 år kommer myndigheterna att försöka utvisa dem.

Tusentals unga marockaner söker lyckan i Europa

I Marocko lever ungefär 100 000 barn och ungdomar på gatan. Tusentals tar sig varje år till Europa för att söka lyckan här. De barn som slutligen kommer till Sverige kan ha varit på flykt i olika europeiska städer under många år.

- Vi hör killarna säga att Sverige inte är lika rasistiskt som andra delar av Europa. Och om man har en kriminell bakgrund så kanske marknaden här är enklare. Vår lagstiftning har inte hängt med, säger polisen Christian Frödén.

Migranter firar, omgivna av spanska myndigheter, efter att de lyckats ta sig över gränsstängslen till Ceuta 17.2.2017
Unga marockaner har tagit sig över gränsen till Spanien, till staden Ceuta. Migranter firar, omgivna av spanska myndigheter, efter att de lyckats ta sig över gränsstängslen till Ceuta 17.2.2017 Bild: EPA/REDUAN Ceuta,Spanien,Marocko,migranter

Även om kontakterna mellan myndigheterna i Sverige och Marocko har blivit bättre, så är ändå intresset från Marockos sida svalt, menar Elin Wernqvist.

- Utgående från våra kontakter, så tror jag att Marocko resonerar att “nog kan ett rikt välfärdsland som Sverige ta hand om dem”. Men från vår regerings sida är det bara kalla handen.

Små barn stjäl plånböcker och mobiltelefoner

Under intervjun med Christian Frödén scannar han med jämna mellanrum av omgivningen. Han tittar kritiskt omkring sig innan han fortsätter berätta.

- Här är det vanligast med ficktjuveri. Ganska små barn har gått på äldre mänskor, som är enklare mål. De rycker guldkedjor eller stjäl en plånbok eller en mobiltelefon.

- Hur förhåller sig de här personerna till er som poliser?

- De här killarna har träffat poliser i alla länder de har varit i, så de läser snabbt av och om de stör sig på någon polis kan de säga att “du har hat i blicken”.

- Det gäller att vara korrekt och professionell och inte låta sig provoceras av deras känsloyttringar. Det kan vara ett spel, eller deras strategi för att överleva.

Gatubarnens situation är komplex och svår att lösa

Frödén har funderat mycket på vad Sverige kunde göra för att minska på antalet gatubarn. Viktigast är att få ett mottagande som fungerar, anser han.

- Man ska inte kunna komma hit som barn och sedan hamna i grov brottslighet direkt utan att myndigheterna reagerar. Man ska inte heller kunna komma hit som vuxen och säga att man är ett barn.

Istället för att vara det goda exempel har Sverige valt att lägga sig på en miniminivå. Sverige tänker inte göra någonting om inte andra länder heller gör det.

Frödén tycker att det är bra att återvändandet har börjat fungera, men att det på sikt också behövs ett återvändandeprogram för yngre personer.

- Den här gruppen är inte homogen, men det finns några likheter. Alla har en dröm om Europa och att allt ska lösa sig här. Och alla känner lika stor hopplöshet över situationen i hemlandet, säger Frödén.

- Det sägs ofta att det här är en grupp som inte vill ha hjälp, eller inte är motiverade att söka hjälp. Vår erfarenhet är ändå att det finns väldigt lite hjälp att få och därför hamnar de istället i den här gatumiljön, säger Elin Wernqvist på Barnrättsbyrån.

Barnrättsbyrån har gett ut en rapport om gatubarnen och där listas några åtgärder som kan hjälpa barnen.

Barnrättsbyråns förslag för att hjälpa gatubarnen

  • Gör ungdomarnas verklighet begriplig. Bättre samarbete mellan myndigheter och förklara tydligt att ungdomarna inte har rätt att stanna, men inte heller kan skickas tillbaka.
  • Håll i barnen efter att de fyllt 18. De som inte kan utvisas bör få placering, skolgång och andra stödinsatser tills de fyllt 21.
  • Nya flexiblare boendeformer. Erbjud tak över huvudet och annat grundläggande som utgår från barnens egna idéer och styrkor.
  • Meningsfull sysselsättning. Erbjud vettiga alternativ till ett liv på gatan, till exempel praktik och utbildning.
  • Slut på det juridiska vakuumet. Om det inte går att utvisa ungdomarna, så bevilja ett permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd.

“Sverige är inte längre det goda landet”

Sedan den stora flyktingkrisen 2015 har Sveriges inställning till asylsökande förändrats. Från att tidigare ha tagit ett stort ansvar över flyktingarna och välkomnat dem, har landet nu blivit mera restriktivt.

Regeringen anser att Sverige inte kan ta hela ansvaret för flyktingfrågan och då måste man också visa det med strängare lagstiftning.

Elin Wernqvist tycker att hela den svenska historien kring solidaritet och medmänsklighet nu håller på att gå förlorad.

- Istället för att vara det goda exempel har Sverige valt att lägga sig på en miniminivå. Sverige tänker inte göra någonting om inte andra länder heller gör det.

Wernqvist tror att hela den här diskussionen och processen har påverkat många svenskar väldigt djupt. Deras svenska identitet är inte densamma längre.

- Sverige är inte längre det goda landet, det vi så gärna har kallat oss och slagit oss på bröstet för.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes