Hoppa till huvudinnehåll

Sköldpaddan Bäck måste finna farten – veteranen Nygård behöver omskakning

Kristian Pulli hoppar längd, Sverigekampen 2017.
Kristian Bäck slutade femma i Stockholm. Kristian Pulli hoppar längd, Sverigekampen 2017. Bild: Lehtikuva Kristian Bäck

Det lossnade aldrig riktigt för Kristian Bäck den här friidrottssäsongen. Jag måste få mera fart till plankan, säger han efter femteplatsen i Sverigekampen. Vasakollegan Sanna Nygård ska ta en funderare över framtiden.

Det blev precis enligt förhandstipsen delad poängpott i herrarnas längd på Stockholms stadion. Den mångfaldiga mästerskapsmedaljören Michel Tornéus vann med 803 före Finlands Kristian Pulli på likaså fina 794.

Bakom dem sjönk standarden. Ett jämnt koppel följde med Arttu Pajulahti på tredje (769), Andreas Otterling (767) på fjärde och Kristian Bäck (761) på femte plats före jumbon Thobias Nilsson Montler (751).

För den regerande landskampsmästaren Bäck var tävlingen ingen större besvikelse, trots att han blev 34 centimeter från rekordet. Den långa säsongen, och inte minst Universiaden förra helgen, tyngde i benen.

– Taipeiresan sliter, jag kom hem först för några dagar sen efter en hemresa på 28 timmar. Jag hade inte höga förväntningar och 761 är helt ok, säger Bäck till Yle Sporten.

– Jag skulle kunnat ta 770 och klättrat ett par placeringar, men statistikmässigt var jag på min egen nivå. Som säsongen sett ut kan jag inte vara alltför besviken med det här resultatet.

”Längdhopp 90 procent ansatslöpning”

Säsongen som helhet var en betydligt större missräkning än Sverigekampen. Efter succésäsongen i fjol med präktigt nytt personbästa och femteplats i stortävlingsdebuten i EM har det inte skett några tydliga framsteg.

Efter en jobbig säsongsinledning där teknikproblem ställde till det tangerade han personbästat 795 i hoppkarnevalen i Jämsä den 1 juli, men säsongens huvudmål U23-EM i Bydgoszcz blev en stor besvikelse efter ”karriärens märkligaste dag” i kvalet.

Kristian Bäck med tränarföräldrarna Natalie Kilpeläinen-Bäck och Mikael Bäck, Sverigekampen 20017.
Kristian Bäck med tränarföräldrarna Natalia och Mikael. Kristian Bäck med tränarföräldrarna Natalie Kilpeläinen-Bäck och Mikael Bäck, Sverigekampen 20017. Bild: Lehtikuva Kristian Bäck

– Man vill ju göra framsteg varje år men man kan inte förvänta sig det. Nu vet jag vad jag måste förbättra till nästa år, jag måste få mera snabbhet. Jag måste få mera fart till plankan, i dag var jag ju långsam som en sköldpadda.

– Längdhopp är 90 procent ansatslöpning och resten små detaljer, så man måste faktiskt få till snabbheten för att hoppa långt, säger Vasa IS-hopparen.

Snabbhet och explosivitet nycklarna

21-åringen kände att han var i sitt livs form i Polen och konstaterade upprepade gånger under sommaren att åtta meter borde finnas i kroppen – men det realiserades aldrig.

– Fysiken har förbättrats men fysik är inte allt. Det handlar om explosivitet, och det hjälper inte att man är slö och stark, utan man måste vara explosiv och stark.

– Så när det kommer mer snabbhet har man mer i reserven och kan hantera ansatslöpningen bättre. Så inte allt sker så våldsamt som det gjorde i Polen då man tog i för kung och fosterland.

Nygård in sig som tvåa på ren vilja

För en annan Vasahoppare var framför allt tävlingsstaden desto bekantare. Trestegsdamen Sanna Nygård flyttade förra hösten till Stockholm och bor ungefär en halvtimmes tunnelbanefärd från stadion.

– Vi brukar inte träna här men jag har alltid tyckt om stadion och banan. Det här var ändå den svåraste landskampen jag haft här, bra att det slutade med en andra plats så vi fick poängen till Finland.

Sanna Nygård, FM 2017.
Sanna Nygård har slutat bland de fyra främsta i alla sju Sverigekamper i tresteg. Sanna Nygård, FM 2017. Bild: SUL / Anssi Mäkinen Sanna Nygård

Kristiina Mäkelä gjorde bara ett hopp men 13,73 i öppningsomgången räckte till seger före Nygård som i den sista omgången slog till med 13,19 efter tre prestationer mellan 13,01 och 13,10 innan. Därmed passerade hon svenskan Malin Marmbrandt som kom trea med 13,14.

– Tävlingen var väldigt svår. Det började dåligt och blev tätt mellan hoppen och jag kände mig ganska trött inför varje hopp. Det var mest på vilja jag klämde mig över 13,14 som krävdes i slutet.

Vill inte sia om framtiden

Miljöombytet från Vasa till Stockholm har varit fruktsam, upplever Nygård. Hon förbättrade sitt personliga rekord med sex centimeter till 13,76 då hon tog FM-silver i Kalevaspelen i Seinäjoki.

– Allt har gått väldigt bra. Jag har anpassat mig snabbt och det har tillfört jättemycket bra saker. Så det har nog bara varit positivt.

Vad har det rent konkret tillfört?

– Främst bara ett miljöombyte och att få träna i en grupp, få lite nya rutiner och skakas om lite i huvudet. Det behöva verkligen i den här åldern, ler 29-åringen.

Nygård medger att hon börjar känna sig som en veteran efter sju genomförda landskamper. Hon vill inte ännu ge några tydliga besked om framtiden.

– Vi får se, jag tar en säsong i taget. Nu ska jag glömma friidrotten i några veckor och sen ser vi hur det känns. Jag har hållit på med friidrott sen jag var 9-10 år och satsat hårt i tio år, så det behövs nog nånting nytt för motivationen.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport