Hoppa till huvudinnehåll

190 år sedan katastrofen - Åbo återhämtade sig aldrig efter branden 1827

Åbo 1814, akvarell av C.L. Engel
Före den förödande branden år 1827 hade Åbo domkyrka ett vackert rundat tak. Bilden är en akvarell av C.L. Engel från år 1814. Åbo 1814, akvarell av C.L. Engel Bild: C.L. Engel Pehr Stenberg,Carl Ludvig Engel,akvarellmålning,Åbo,Åbo domkyrka

I år är det 190 år sedan Åbo brand. Tre fjärdedelar av staden förstördes i branden som härjade i Åbo i början av september 1827.

Åbo har under sin 800 år långa historia brunnit många gånger, men branden 1827 är den som har präglat staden mest.

Stallen och fähusen var fulla av hö och det var också vanligt med så kallade takvedstak som brann lätt.

Man räknar med att över 2500 hem brann ner och mer än 11 000 invånare blev hemlösa. Under tiden för Åbo brand var Åbo Finlands största stad.

Hur är det möjligt att en hel stad kunde förstöras så totalt?

Enligt Nils-Erik Villstrand, professor emeritus i nordisk i historia vid Åbo Akademi, handlade det bland annat om olyckliga sammanträffanden. Bland annat dåtida byggsätt och vädrets makter spelade in.

Nils-Erik Villstrand utanför observatoriet i Åbo
Nils-Erik Villstrand är professor emeritus i nordisk historia. Nils-Erik Villstrand utanför observatoriet i Åbo Bild: Maud Stolpe/Yle

- Gatorna var trånga, husen stod tätt och städerna var under den här tiden minst lika fulla av husdjur som av människor.

- Stallen och fähusen var fulla av hö och det var också vanligt med så kallade takvedstak som brann lätt, säger Villstrand.

En flyktig gnista landade i Hellmans höstack

Det sägs att Åbo brand uppstod i hörnet av Aningaisgatan-Mariegatan av en gnista från en skorsten. Gnistan landade i en höstack hos borgaren Carl-Gustaf Hellman och elden spred sig i rasande takt.

Ett minnesmärke över Åbo brand
Den här minnesstenen hittar du på Mariegatan i närheten av korsningen till Aningaisgatan. Ett minnesmärke över Åbo brand Bild: Yle/Annika Holmbom Åbo brand,Åbo,minnesmärken

Sommaren hade varit torr, det blåste hårt den dagen och uppe på backen var det brist på vatten. Dessutom råkade många invånare vara i Tammerfors på marknad den dagen.

- Möjligheterna att bekämpa branden var alltså mycket begränsade, säger Villstrand.

En del byggnader klarade sig undan Åbo brand, men de är inte särskilt många.

Branden spred sig utom all kontroll, även över till den andra sidan av ån. Också domkyrkan skadades svårt i branden.

Katedralskolan i Åbo ligger invid Aura å.
Ungefär vid den här platsen låg den så kallade Pennibron, eller Åbo bro som den egentligen hette. Den brann också upp i den förödande branden. Katedralskolan i Åbo ligger invid Aura å. Bild: YLE/Linus Hoffman Åbo,katedralskolan

- Ån var bred men inte tillräckligt bred. Även den gamla "Pennibron" brann upp, säger Villstrand.

Klosterbacken och slottet klarade sig

En del byggnader klarade sig undan Åbo brand, men de är inte särskilt många. Klosterbacken är det stora undantaget. Längre ner mot Åbo slott drabbades man inte heller av branden.

En postskylt på ett gammalt hus på Klosterbacken i Åbo
Klosterbacken hörde till de få områden som klarade sig undan branden 1827. En postskylt på ett gammalt hus på Klosterbacken i Åbo Bild: Yle/Annika Holmbom Åbo brand,Åbo,Klosterbacken

Hur såg Åbo stad ut innan branden?

- Här var inte alls den öppenhet som vi har i dag med parker och ett fritt område kring domkyrkan.

En man vid en staty som föreställer gamla åbo
I närheten av domkyrkan kan man hitta den här minnesstenen som visar hur stadsplanen i Åbo såg ut före branden. En man vid en staty som föreställer gamla åbo Bild: Yle/Annika Holmbom Åbo,Åbo brand,nils-erik villstrand

- Husen kom väldigt nära domkyrkan och det fanns en ringmur runt domkyrkan med några hus insprängda, säger Villstrand.

Tänk Gamla stan i Stockholm så är du ganska nära det som Åbo var före branden.

Staden bestod av oregelbundna kvarter med både stenhus och trähus. Villstrand säger att Åbo innan branden kan jämföras lite med Gamla stan i Stockholm.

- Gatorna var inte raka utan de kunde vara lite bananformade, som till exempel gamla Tavastgatan var.

Historiker gråter bittra tårar över förlorade dokument

Förutom att tusentals människor miste sina hem i branden, gick viktiga historiska dokument upp i rök.

- Vi historiker kan ju gråta bittra tårar över att hovrättens arkiv brann upp. Länsstyrelsen förstördes också till stora delar, men domkapitlets arkiv finns ganska välbevarat, berättar Villstrand.

- Där blev vi mycket fattigare som historiker. Det gör så att vi har mycket mindre att berätta.

Åbo domkyrka brann, Kungliga akademien brann. Hur stora var de materiella skadorna?

- Det var väldigt omfattande då vi tänker att tre fjärdedelar av den här förhållandevis stora staden brann.

En röd blomma i ett fönster med röda bågar i ett gammalt hus
Tre fjärdedelar av Åbo brann upp, förutom Klosterbacken klarade sig också området kring Åbo slott. En röd blomma i ett fönster med röda bågar i ett gammalt hus Bild: Yle/Annika Holmbom Åbo brand,Åbo,fönster,pelargoner,hantverksmuseet på klosterbacken i åbo

- Ett problem var att somliga hade försäkrat sina hus, medan andra inte gjort det. Det betyder att den här branden slog väldigt olika mot olika människor.

Otroligt få omkom i branden

Trots att katastrofen var ett faktum var det relativt få som omkom i branden.

Folk var tvungna att flytta ut på landet.

- Jag läste någonstans att 27 människor omkom i branden. Men de materiella skadorna var jättestora så folk var tvungna att flytta ut på landet.

FBK- huset i Åbo
Efter branden skapades också landets första organiserade frivilliga brandkår. På bilden Åbo frivilliga brandkårs hus på Eriksgatan. FBK- huset i Åbo Bild: Yle/ Nora Engström fbk-huset i åbo

Efter branden var det brist på precis allt. Åboborna visste inte var de skulle bo eller vad de skulle äta. Från landsbygden försökte man försörja staden med livsmedel för att klara den första och värsta krisen.

"Det här får inte hända igen"

Efter branden gjorde man upp en ny stadsplan för Åbo, ritad av Carl Ludvig Engel. Då gick man in för det strikta rutsystemet med breda gator och stora kvarter och öppenheten runt domkyrkan.

Givet att den var en trästad så brinner den förr eller senare.

- Man lärde sig något av Åbo brand. Däremot var det inte unikt att Åbo brann. Givet att den var en trästad så brinner den förr eller senare.

- Det är egentligen svårt att hitta undantag från den här regeln, förutom Kristinestad och Raumo som har blivit skonade från bränder.

Det stora nederlaget var flytten av Kungliga Akademien

- Det var en katastrof att staden brann men det stora nederlaget var att Kungliga Akademien flyttades till Helsingfors.

Hovrätten i Åbo
Här huserade Kungliga Akademien i Åbo, idag finns Åbo hovrätt i huset. Hovrätten i Åbo Bild: Yle/ Linus Hoffman hovrätten i åbo
Det var en stor smäll! Ibland tycker jag att man inte har hämtat sig idag heller.

- Motiveringen till flytten lydde då att Akademien ska ligga i händelsernas centrum. Man var övertygad om att det inte gick att lita på Åboborna.

Åbo var den största staden på den tiden. Hur stor var förlusten att gå miste om sitt universitet?

- Det var en stor smäll! Ibland tycker jag att man inte har hämtat sig än idag.

Mein Schiff 6 står i hamnen i Pansio vid varvet i Åbo.
Det blomstrande Åbovarvet lindrar Åbobornas sorg över stadens forna glans som gick förlorad efter branden 1827. Mein Schiff 6 står i hamnen i Pansio vid varvet i Åbo. Bild: Meyer Turku. TUI Cruises,Meyer Turku,åbovarvet

- Nu är det lite lättare att ta det när varvet blomstrar och Åbo har det bra. Men varje gång det inte går så bra för Åbo så är det som om man skulle hamna in i dysterheten som fick sin början 1827.

- Det har nog präglat Åbo och Åboborna mentalt. Den här lilla underlägsenhetskänslan man har gentemot Helsingfors, funderar professor emeritus Nils-Erik Villstrand.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland