Hoppa till huvudinnehåll

Fira feminism men fy för feminist

Emmy Wikström med en t-skjorta där det står feminism - the radical notion that women are people.
Emmy Wikström med en t-skjorta där det står feminism - the radical notion that women are people. Bild: Yle/Emmy Wikström feminism,nyhetsskolan

Många säger sig stå för jämställdhet men vill inte kalla sig feminist. Det här är en vanlig uppfattning, säger bloggaren Jenna Vierinen. Hon tror att det handlar om att få vill höra att jämställdheten i Finland inte är på topp.

Lasse Koskinen, 17, säger att han står för jämställdhet men vill inte kalla sig feminist. Han är nämligen en av dem som kopplar ordet feminist till något negativt.

Vad tänker du på när du hör ordet feminist?

– Jag tänker på extrema feminister som tar det en gnutta för långt.

Lasse Koskinen går i gymnasiet.
Lasse Koskinen gillar inte ordet feminist. Lasse Koskinen går i gymnasiet. Bild: Yle/Emmy Wikström gymnasister,Lasse Koskinen,yle nyhetsskolan

Han är inte helt ensam om sin åsikt. Daniel Ahlblad, också 17 år, känner att feminister är sådana som tycker att kvinnor är bättre.

– Jag har säkert ganska mycket samma åsikter som feminister men jag skulle inte säga att jag är feminist, säger Ahlblad.

Enligt pojkarna handlar feminism om jämlikhet och om att kvinnor ska få bestämma över sig själva.

Jag har säkert ganska mycket samma åsikter som feminister men jag skulle inte säga att jag är feminist.― Daniel Ahlblad, 17 år

Ahlblad tycker nog också att feminism behövs i Finland eftersom det ännu finns löneskillnader och för att det överlag är större press på flickor när det gäller till exempel skönhetsideal, enligt honom.

Lasse Koskinen tycker att feminism behövs men att Finland ändå är rätt så jämställt och att feminism därför inte behövs lika mycket just här.

– Feminism är att man står upp för sina och andras rättigheter, säger Koskinen.

En affärskvinna som står framför en massa män iklädda kostym.
Kvinnans euro i Finland är 83 cent. En affärskvinna som står framför en massa män iklädda kostym. Bild: All Over Press/DWImages/Alamy affärsman,prestation,feminism,kontorsanställda,kvinna

Få vill kalla sig feminist

Även om dessa pojkar nog tycker att feminism är viktigt och behövs så har de en negativ inställning till ordet feminist. Det är en allt för vanlig inställning enligt Jenna Vierinen, 23 år gammal. Vierinen har en blogg och skriver bland annat om feminism och könsnormer.

Alla kvinnor borde kalla sig feminister.― Jenna Vierinen, bloggare

Vierinen tycker att ordet feminist är väldigt laddat och att det är många som missförstått vad det betyder. Vierinen blir frustrerad på hur människor utnyttjar denna laddning för att försöka dra ner ordet ännu mer.

Barbie
Barbiedockor har kritiserats för att sprida ett orealistiskt kroppsideal. Barbie Bild: Jyrki Valkama/Yle veckans tanke

Hon tror att negativiteten har att göra med jantelagen men också okunskap. Många tycker inte om folk som hörs, säger till och tillrättavisar.

– Många människor tycker att feminister ska "sluta gnälla" för situationen inte är så dålig som det påstås, men den är faktiskt just så dålig. säger Vierinen.

-Ingen är intresserad av att få det lagt framför näsan svart på vitt eftersom de inte gillar att ha fel, fortsätter Vierinen.

Feministiska partiets logo inför valet 2017.
Det feministiska partiet i Finland hade egna kandidater uppställda för första gången i kommunalvalet 2017. Feministiska partiets logo inför valet 2017. Bild: Yle/Anna Savonius Feministiska partiet,Kommunalvalet 2017

Det finns fortfarande saker som är ”flickiga” och ”pojkiga”, kvinnans euro är mindre än mannens, och dessutom ligger Finland i toppen på listan över våld mot kvinnor. Därför behövs feminism också i Finland, tycker Vierinen. Hon anser att alla kvinnor borde kalla sig feminister.

– Det är en gemenskap, en kamp och framför allt en självklarhet. Jag kallar det en självklarhet eftersom jag vill att människor i samhället, oavsett kön, läggning eller etnicitet ska behandlas lika och ha samma rättigheter, säger Vierinen.

Att ordet feminism har en viktig och positiv betydelse medan feminist väcker en negativ reaktion är ju ganska ironiskt, utan feminister skulle ju feminismen inte finnas!

Artikeln är skriven av Emmy Wikström som går i Tölö Gymnasium inom ramen för Svenska Yles projekt Nyhetsskolan.

Läs mera:

Kuvituskuva

Hurri, feminist och rasist – vad är det som gör ett ord laddat?

Ett ord som används i nedsättande ton är inget ovanligt. Men är det ordet som är laddat eller ligger allt i kontexten? Språkvetaren Mikael Parkvall från institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet berättar hur det står till.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Fira feminism men fy för feminist

    Varför vill en del unga inte kalla sig feminist?

    Jag har samma åsikter som feminister men skulle inte kalla mig för feminist, säger 17-åriga Daniel Ahlblad. Gymnasieeleven Emmy Wikström frågar varför "feminist" blivit något av ett skällsord.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Noora från Skam: En liten serie bara exploderade

    Succén gav unga talanger blodad tand.

    Josefine Pettersen som spelar Noora i den norska tv-serien Skam har varit på besök i Finland. Skam blev en jättehit. Det är inte bara ungdomar som älskar serien utan den har trollbundit publik i alla åldrar.

  • Hundskall i Sjundeå blev rättssak

    En Sjundeåbo försöker stoppa hundskolning på granntomten.

    Skällande hundar i Sjundeå blev en sak för förvaltningsdomstolen att ta itu med. Det hela handlar om en Sjundeåbo som vill förbjuda sin granne att skola hundar hemma på gården.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan