Hoppa till huvudinnehåll

Forskaråret i Åbo och Hfors bjuder på historia, tvåspråkighet och språkbad

Nils-Erik Villstrand utanför observatoriet i Åbo
Professor Nils-Erik Villstrand vill slå hål på myten om förutbestämd historia. Nils-Erik Villstrand utanför observatoriet i Åbo Bild: Maud Stolpe/Yle

Den forskning, som drivs på finlandssvenskt håll kretsar i år mycket kring hur Finland har blivit som det har blivit, språkbadets betydelse och vilken plats vårt land har i Norden.

Finlands 100 år som självständig stat är föremål för ett stort nationellt spetsforskningsprojekt. Bland annat deltar historiker vid Åbo Akademi i projektet.

Utgångspunkten för forskningen är att historien inte är förutbestämd.

- Historien går inte på räls utan det finns olika möjligheter. Det är mänskorna som skapar historia och inga andra anonyma krafter, säger professorn emeritus Nils-Erik Villstrand i Åbo.

Inte ens den som sitter och ror som galärslav är fullständigt maktlös.― Nils-Erik Villstrand, professor emeritus

Forskningsprojektet "Varför blev Finland som det blev?" tittar bland annat på små enskilda händelser och hur de har påverkat utvecklingen. Villstrand betonar att alla individer har en roll i den.

- Inte ens den som sitter och ror som galärslav är fullständigt maktlös, säger han. Man har alltid åtminstone pytte lite makt.

Svenskan är ingen självklarhet

Ur finlandssvensk synpunkt är forskningen kring tiderna drygt 100 år före vår självständighet speciellt intressanta.

Furstemötet 1812 i Åbo slog fast att Sverige accepterade gränserna från 1809 och att Finland inte blev svenskt igen. Enligt Villstrand grusades förhoppningarna om att det svenska riket skulle bli helt igen i och med mötet.

En annan avgörande tid för både landet och finlandssvenskheten i speciellt Åbo är åren 1917-1918.

I Åbo dominerade arbetare och den röda sidan totalt. Det var rött och radikalt. Allt var bäddat för något annat än det blev.

Den politiska makten fanns inledningsvis hos det svenska borgerskapet, men den röda eliten var också svenskspråkig.

- Lite tillspetsat kan man säga att de svenskspråkiga styrde hela tiden, oberoende av vilken den politiska inriktningen var, säger Villstrand.

Som exempel nämner Villstrand röda gardets ockupation av observatoriebyggnaden den 13 januari 1918. Byggnaden blev gardets huvudkvarter.

- Hade man frågat någon i januari 1918 vem som skulle husera i huset i framtiden skulle väl det rimliga tipset ha varit röda gardet, säger Villstrand.

Så blev det ändå inte.

Samma dag som röda gardet tog över bygganden, samlades Stiftelsen för Åbo Akademi till möte och beslöt om en tillfällig styrelse för hur man ska bygga framtiden och den Åbo Akademi som börjar 1918.

Hade man frågat någon i januari 1918 vem som skulle husera i huset i framtiden skulle väl det rimliga tipset ha varit röda gardet.― Nils-Erik Villstrand, professor emeritus

Numera äger Stiftelsen för Åbo Akademi observatoriebyggnaden.

- Här igen ser vi hur totalt annorlunda det kan bli, säger Villstrand.

Jag tror att de flesta svenskspråkiga skulle ha sökt sig över till Sverige.― Nils-Erik Villstrand, professor emeritus

Hade däremot utvecklingen varit en annan kunde Finland mycket väl ha blivit någon sorts Sovjetrepublik. Villstrand menar att den situationen kunde ha hållit i sig ända till murens fall.

Svenskheten hade också fått stryka på foten, menar han.

- Jag tror att de flesta svenskspråkiga skulle ha sökt sig över till Sverige så särskilt svenskt skulle inte det Åbo ha varit

Omfattande forskningsprogram i universiteten

Det forskas ju i en mängd olika ämnen inom både Åbo Akademi och Helsingfors Universitet. Ämnen som medicin, marinbiologi och teknologi står högt i kurs.

Av de strategiska forskningsområdena som våra exempeluniversitet satsar extra på just nu väljer Åbo Akademi minoritetsforskning, molekylär process- och materialteknologi, läkemedelsutveckling och diagnostik samt havet.

Dessutom deltar Åbo Akademi i två nationella spetsforskningsprojekt av vilka det ena just är frågan om hur Finland blev som det blev.

Helsingfors Universitet satsar på den digitala världen, åldrande och hälsa, hållbar utveckling och globalisering.

Norden-forskare vill se längre

En viktig del av forskningen om globalisering är Finlands förhållande till Norden.

Intresset för Norden har ändå varit ganska lamt i vårt land under långa tider. Nu har trenden ändå svängt.

På centret för nordisk forskning vid Helsingfors Universitet har man
plötsligt märkt att Norden igen är intressant både i Finland och utanför Norden.

Det talas alltid om nordiska värderingar, men ingen har riktigt definierat dem.― Peter Stadius, professor

Centret för nordisk forskning har nyligen instiftat ett magisterprogram på engelska för europeiska och nordiska studier.

Professor Peter Stadius
Peter Stadius, professor i nordisk forskning vid HU, hoppas att den internationella scenen för nordisk forskning ska växa ytterligare. Professor Peter Stadius Bild: YLE / Mathias Gustafsson peter stadius

Nordenforskningen koncentrerar sig kring tre teman;
Norden som varumärke och vad det betyder, Norden som välfärdsstat och vad det är som gör Norden nordisk.

Vad är det i vår vardag, i vårt sätt att se världen, våra medmänniskor och samhället som gör oss nordiska?― Peter Stadius, professor

- Då tänker vi inte på hurdana system vi har utan på flosklerna, säger Stadius. Vad är det i vår vardag, i vårt sätt att se världen, våra medmänniskor och samhället som gör oss nordiska? Det är sådant tittar på.

Årtionden av språkforskning och språkbad har gett resultat

I både det nordiska och nationella sammanhanget är forskningen av våra två nationalspråk viktig.

Språkbadsverksamheten är en viktig del av den.

daghemsbarn
Hamnparkens daghem har tät kontakt med forskarna för att få ut det mesta möjlig av språkbadsundervisningen. daghemsbarn Bild: Yle/Markku Hautala vasa

Vasa inledde som första ort i landet språkbadsundervisning. I höst är det 30 år sedan verksamheten drog igång.

Samarbete mellan språkbadspersonalen och i synnerhet finska Vasa universitet har varit intensiv sedan starten.

Nu har också Åbo Akademi i Vasa fått sin första professor i ämnet och det kan ge hela den svenska språkbadsforskningen ett lyft.

Siv Björklund heter professorn i språkbad. Hon planerar nu att starta en linje för klasslärare och barnträdgårdslärare för språkbad i svenska.

Björklund hoppas att språkbad i allt högre grad ska anammas som en naturlig del av undervisningen i alla skolor.

- Vi ser ett intresse för att tidigarelägga språken och att inte nödvändigtvis ha skilda språklektioner. Vi hoppas språk kan bli en naturligt del av undervisningen att läraren använder båda språken när hen undervisar i matematik, biologi och geografi, säger hon.

Reformationen har format vårt tänkande

Finland med sin tvåspråkighet har 100 år på nacken som självständig stat. För att förstå hur vårt land har blivit som det har blivit, måste man ändå gå betydligt längre bakåt i historien.

Reformationen kom till Finland med Gustav Vasa på 1500-talet. Den har starkt format vårt sätt att tänka.

I första skedet handlade reformationen i Finland, Sverige och Norden framför allt om att furstarna ville få mera makt och komma åt kyrkans rikedomar.

Den folkliga religionen var under långa tider en blandning av förkristna och katolska föreställningar. Först småningom fick religionen drag av lutherskt inspirerade tankegångar.

Utan reformationen hade vi kanske varit som polackerna, där kyrkan har en stark roll. Inte tror jag väl att vi skulle ha varit så mycket olyckligare för det.― Nils-Erik Villstrand, professor emeritus

Nils-Erik Villstrand anser att Finland egentligen blir lutherskt först på 1700-talet. Han återkommer till sin kungstanke om att också reformationen hade kunnat sluta på ett annat sätt.

- Utan reformationen hade vi kanske varit lika sekulariserade
som vi är idag, funderar han. Vi kunde kanske också vara som polackerna, där kyrkan har en starkare roll. Inte tror jag väl att vi skulle ha varit så mycket olyckligare för det.

Det är utmanande med tre grannar

Finland blev ändå som Norden, trots att vi ligger utanför Skandinavien.

Den del av Finland som är mest skandinavisk är finlandssvenskarna. Det märks också i den roll finlandssvenskarna har tagit i samarbetet mellan de nordiska länderna.

Peter Stadius understryker att Finland har mera än bara Norden att tänka på. Finland har tre olika enheter att förhålla sig till.

Ryssland ligger i öster. Europa med Tyskland och Bryssel ligger söderöver. I väster finns Sverige, Skandinavien och Norden.

- De här enheterna kommer förmodligen att finnas kvar ganska länge ännu, säger Stadius. Vår uppgift inom Norden-forskningen är inte att ta fram och heja på Norden. Vi vill bara titta på vad som händer, analysera och erbjuda kunskap.

Se hela programmet här:

Sänds även i Yle Fem, måndag 4.9.2017 kl. 19.00, samt på tisdag 5.9.2017 kl. 11.00.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland