Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Det hände något på 1980-talet som väckte antimuslimska känslor

Muslimsk kvinna talar i mobiltelefon.
Muslimsk kvinna talar i mobiltelefon. Bild: imago/Dean Pictures/ All Over Press islam,muslimer,Kvinna,invandring,asylsökande,flyktingar,muslimsk kvinna

Vårt grannland Sverige har en del erfarenhet av invandring. På 1960-talet talade man inte specifikt om "muslimer" utan de som kom till Sverige kallades ofta gästarbetare, invandrare, turkar och jugoslaver.

Men under 1980-talet började retoriken ändras, säger Klas Borell, professor vid Högskolan i Jönköping. Rädslor och fördomar som riktades mot muslimer eller islam började ta sig uttryck i olika sammanhang.

Den här typens fördomar och rädslor bör naturligtvis inte sammanblandas med rationell kritik av islam som religion, norm eller ideologi.

Det är också viktigt att inte förenkla problemen och blanda samman irrationella, obefogade rädslor för islam med en befogad rädsla för militant islamism.

Islamofobi

Nationalencyklopedin definierar islamofobi så här:
Rädsla för islam, överdrivna föreställningar om yatt islam är en religion som leder till negativa beteenden och att muslimers närvaro i ett samhälle utgör en fara.

    En person med islamofobiska föreställningar
  • kan - liksom antisemiter - tro på konspirationsteorier.
  • kan hysa en skräck för att muslimers närvaro utgör en fara för samhället, och att det finns en stor muslimsk konspiration som vill störta det västerländska samhället.
  • kan befara att massinvandring förstör den kultur och identitet som råder i landet i fråga.
  • kan lätt generalisera kulturella särdrag bland muslimer. Muslimer ses som ett kollektiv och inte som enskilda individer från olika kulturer.
  • kan anse att till exempel politiker och journalister som stöder mångkulturalism "står på islams sida. Vill motarbeta det så kallade det politiskt korrekta.

Gamla fördomar ersätts med nya

Människor har en tendens att betrakta och döma främlingar utgående från sina egna kulturella referensramar.

Kan man se ett samband mellan allmän främlingsfientlighet och islamofobiska fördomar?

- En fientlighet som riktas specifikt mot muslimer ser man i dag till exempel i högerextrema europeiska partiers retorik, säger Klas Borell som har forskat i islamofobiska fördomar och hatbrott.

- Förr riktades attacker mot invandrare medan de här partierna i dag är helt upptagna med att angripa muslimer.

Borell konstaterar att de muslimer som kom till Sverige och övriga Västeuropa som arbetskraftsinvandrare under 1960-talet inte sågs som ”muslimer”. De betraktades ofta som ganska tillfälliga arbetstagare; "invandrare", ”gästarbetare”, ”turkar” eller ”jugoslaver”.

Muslimer i Stockholm
Muslimer i Stockholm Bild: Mostphotos muslimer,Café,Stockholm,Slottet

Enligt Borell förändrades kritiken mot invandring under 1980-talet. Det blev småningom en kritik mot något som sågs som muslimers och islams hot mot internationell säkerhet och västeuropeisk kultur och livsstil.

Varför skedde det en förändring under 1980-talet?

- Det handlar om en successiv process. Vi kan börja med den iranska revolutionen 1979. Sedan kommer fatwan mot författaren Salman Rushdie för Satansverserna.

Vi kan börja med den iranska revolutionen 1979

Enligt Borell har de antimuslimska strömningarna accelererat. De intensifieras varje gång det sker ett terrordåd i islams namn. Efter attentaten den 11 september 2001 i USA blev detta ännu mer påfallande.

- Terrordåd skapar osäkerhet och rädsla hos människor, och det skapas ett känsloklimat där människor börjar sätta likhetstecken mellan islamistiska terrorister och helt vanliga muslimer.

Hur utbredda är islamofobiska attityder? Är de vanliga?

- Ibland är attityderna ganska starka, och så trycks de tillbaka under en lugnare period, Men den allmänna nivån är högre i dag.

Koraani istanbulilaisessa museossa
Koraani istanbulilaisessa museossa Bild: Yle Koranen

Borell konstaterar att man inte kan se något tydligt mönster eftersom antimuslimska stämningar kan vara mycket starka i länder med mycket få invandrare. Enligt honom är Finland ett exempel på det.

- Och Malta som inte har nästan någon invandring alls - där är de attityderna väldigt starka.

- Och så finns det länder med stor invandring, och där är de antimuslimska attityderna inte så starka - till exempel i Frankrike och Sverige, säger Borell.

Den första moskén noterades inte

Borell konstaterar att vandalism och andra hatbrott riktade mot moskéer och bönelokaler under de senaste årtiondena varit återkommande företeelser i Västeuropa.

- Men när den första moskén i Sverige etablerades i Göteborg 1975 skedde det ganska obemärkt och utan några som helst protester.

Finns det något samband mellan moskémotståndet och det ökade antalet muslimer?

- Nej, jag ser inget direkt samband. Det handlar främst om det genomslag som den antimuslimska retoriken har fått; en process där muslimer dels ses som "inställda på terrorism" och dels som personer som är antidemokratiska och emot jämställdhet.

Bedjande man
Bedjande man Bild: Mostphotos muslimer,Bönematta,moskéer,islam,Bön

Borell ser också att det finns en risk för att fördomar blir så starka att de kan börja framstå som generella "sanningar".

(Ökad antimuslimsk retorik kan samtidigt innebära att den antisemitiska retoriken skjuts i bakgrunden.)

Utgör finansieringen av moskéer ett reellt hot? Kan där finnas en grogrund för radikala element?

Borell erkänner att det här är ett stort problem.

- Att bygga en moské är ett ganska kostnadskrävande byggprojekt, och tråkigt nog så finansieras en del av de här moskébyggena med pengar från till exempel Qatar och Saudiarabien.

Den som finansierar ett moskébygge kan vilja påverka valet av imam

Borell säger att man kan tänka sig att dessa länder då kan ställa en del krav på de här församlingarna, till exempel när det gäller att utse imamer.

Det finns bara ett fåtal moskéer i Sverige. De flesta stora muslimska församlingar hyr in sig i andra lokaler - i källare eller i gamla lagerlokaler.

Det är inte islamofobi att kritiskt granska företrädare för islam

När är det befogat med kritik av islam?

- Islam, precis som vilken annan religion som helst, måste kunna diskuteras fritt, och framför allt måste vi kunna ha en fri diskussion om sättet att utöva islam på.

Klas Borell ser detta som oerhört viktigt, och påpekar att man fritt måste få kritisera också företrädare för religionen. Det handlar om demokrati och yttrandefrihet.

- Det är inte islamofobi att kritiskt granska företrädare för islam.

En kvinna och en muslimsk man diskuterar framför en skylt som uppmanar till kärlek och samverkan.
En kvinna och en muslimsk man diskuterar framför en skylt som uppmanar till kärlek och samverkan. En kvinna och en muslimsk man diskuterar framför en skylt som uppmanar till kärlek och samverkan. Bild: All Over Press / Bettina Strenske/ London,terrorister,kärlek,muslimer,England,Förlåtelse,enighet,mod

Rädsla och intolerans kan gå hand i hand

Flera studier visar att upplevelsen av ett säkerhetshot starkt bidrar till fördomar och intolerans.

Enligt Klas Borell ser man i dag tecken på att det inte görs någon större skillnad mellan islamistiska terrorgrupper och muslimer som lever i Västeuropa.

Enkät bland muslimer i Sverige efter terrorattackerna i USA 2001

Forskaren Klas Borell nämner en enkätstudie bland människor som besökte moskéer i Sverige två veckor efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001.

  • Över 90 procent av de svenska muslimerna uppgav att de blivit mer utsatta för diskriminering efter terrorattackerna 2001
  • 45 procent sade sig ha personliga erfarenheter av verbal kränkningar,
  • 7 procent hade hotats med våld och 4 procent hade utsatts för fysiskt våld.
  • Muslimer i andra västeuropeiska länder hade likartade upplevelser.

Exempel på händelser som driver fram intolerans har iakttagits också i andra sammanhang. Borell nämner Indien där det har funnits starkt stereotypa föreställningar om kineser efter en gränskonflikt mellan Indien och Kina.

Ett annat exempel kommer från Bulgarien som i början av 1990-talet upplevde att Turkiet utgjorde ett hot. Enligt Borell var bulgarerna ytterst fördomsfulla och intoleranta gentemot den turkiska minoriteten i det egna landet.

Muslimska kvinnor.
Muslimska kvinnor. Bild: Mostphotos muslimer,islam,Slöja

Klas Borell konstaterar att hatbrott inte drabbar bara den person som utsätts för det utan också den minoritet som offret tillhör. Relationerna till hela samhället påverkas.

Hatprat är ett angrepp på identitet och människovärde

Det handlar om angrepp på identitet och människovärde. Den som utsätts för hatprat kan bli rädd och börja undvika offentliga platser.

Kan vi se en ond cirkel här? Hatbrott leder till rädsla hos brottsoffren. Det här leder till integrationsproblem som i sin tur leder till ny oro med utstötthet och brottslighet?

Flicka håller upp en skylt med texten: Kämpa mot islamofobi
Flicka håller upp en skylt med texten: Kämpa mot islamofobi. Flicka håller upp en skylt med texten: Kämpa mot islamofobi Bild: AOP / Bettina Strenske London,terrorister,kärlek,muslimer,England,Förlåtelse,enighet,mod,islamofobi,attityder

- Absolut. En ny studie från England och Wales visar att hatretorikens effekter är väldigt stora. Speciellt muslimska kvinnor drabbas eftersom de har större synlighet i samhället på grund av slöjan, konstaterar Borell.

Borell nämner här rekryteringen till terrororganisationer, och ser ett samband med antimuslimska stämningar. Men han påpekar samtidigt att muslimer befinner sig i en socialt utsatt situation i Europa.

Borell påpekar att muslimers svaga position på arbetsmarknaden kan förklaras med deras socioekonomiska situation och flyktingbakgrund och inte enbart med den negativa behandling de kan utsättas för på grund av sin religionstillhörighet.

Direkta personliga kontakter kan minska fördomarna

Kan man motverka negativa attityder mot muslimer?

- Ja, det kan man. Det är mycket viktigt att utveckla en dialog mellan företrädare för olika religioner.

Man måste bort från ”vi" och "de"- tänkandet.

Klas Borell poängterar också vikten av att människor lär känna varandra över trons gränser. En naturlig samverkan är det mest effektiva sättet att motverka fördomar på.
Antiterrorplakat
Antiterrorplakat Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press muslimer,terrorism,antiterrorism,gemenskaper

Känslan av tillhörighet är viktig. Man måste bort från ”vi" och "de"- tänkandet.

En del hatbrott mot muslimska församlingar i Sverige har begåtts av extrema islamister som ser de muslimska församlingarna som förrädare.

Vilken är muslimernas egen roll? Kan de göra något för att fördomar och hat ska kunna minska?

- Absolut! Det är oerhört viktigt att den muslimska församlingen aktivt går ut och visar att den vill motverka islamistisk terrorism.

Borell ser en enorm betydelse i att muslimska organisationer arbetar mot våldsbejakande extremism. De muslimska församlingarnas budskap är särskilt effektivt eftersom de representerar islam.

- De kan nå ungdomar som är religiöst förvirrade och som löper risk att annars lockas av extremistiska organisationer, bedömer han.

Men kan förvirrade unga faktiskt ta till sig sådant som en moderat imam försöker säga?

- Ja, det tror jag nog. Men samtidigt är det ju nog så att när religiöst förvirrade unga individer hamnar i extremistiska sammanhang så får de mycket snabbt en väldigt svartvit bild - och det kan betyda att de ser också imamerna och de muslimska församlingarna som motståndare.

- Vi ska komma ihåg att en del hatbrott mot muslimska församlingar i Sverige har begåtts av extrema islamister som ser de muslimska församlingarna som förrädare, säger Borell.

Vem tolkar islams ursprungliga budskap?


Kan någon ha tolkningsföreträde då det gäller Koranen?


Forskaren Klas Borell konstaterar att Koranen inte tolkar sig själv utan att det är människor som gör det, och att vi i dag har vitt skilda tolkningar då det gäller islams ursprungliga budskap.

Borell betonar vikten av se Koranen ur ett historiskt perspektiv.

Enligt honom innebar Koranens tillkomst bland annat att kvinnors situation förbättrades, och att kvinnor fick en del juridiska rättigheter som de inte tidigare haft.

- Äktenskapet var tidigare ett köp men blev efter Koranen ett kontrakt, säger Borell.

Det finns svåra tolkningsfrågor

Borell förnekar inte att det finns svåra tolkningsfrågor, och att man till exempel kan hitta texter i Koranen som kan tolkas som stöd för jämställdhet men samtidigt också texter som kan ses som uttryck för ett patriarkalt, mansdominerat samhälle.

- Dels säger Koranen att män och kvinnor är lika inför Gud och att relationen mellan man och kvinna ska karakteriseras av kärlek och ömsesidighet. Samtidigt kan Koranen säga att två kvinnliga vittnen är lika med ett manligt vittne, noterar Borell.

Enligt Borell kan man tolka detta som att kvinnor enligt Koranen är mindre värda i samhällslivet.

Klas Borell konstaterar vidare att det finns kvinnor som ser Koranens budskap som en inbjudan till att ge kvinnor den utbildning som de har rätt att kräva för att bli fullvärdiga medborgare.

Så kallat hedersvåld är inte förankrat i en religion

Borell påpekar att man inte ska glömma att det i samhällen där det utövas olika religioner finns negativa fenomen utan att religionen i fråga har någonting att göra med dem.

- Till exempel kan man inte påstå att det så kallade hedersvåldet alltid är förankrat i någon religion, påpekar Borell.

- Den sortens våld kan inte kopplas rakt till islam eller någon annan religion utan handlar ofta om patriarkaliska strukturer - mäns makt över kvinnor och deras sexualitet.

Läs mera i skriften Islamofobiska fördomar och hatbrott där Klas Borell utreder muslimers möjligheter att i Sverige och Västeuropa kunna utöva sin religion utan att bli utsatta för negativ behandling och hatbrott

Islam

  • Islam (arabiska islām: "underkastelse", "kapitulation", "överlämnande") Ordet brukar också förbindas med ordet salām ("fred").
  • Muslim ("en som underkastar sig").
  • Räknar Muhammed som profet och Koranen som helig skrift.
  • Den centrala punkten i läran är monoteismen. Gud (Allah) är en, och inget får sättas vid sidan av Gud. Gud ses som världens skapare och ägare, men samtidigt som den som ger lagen (sharia).
  • Gud har meddelat sig genom profeter, av vilka den sista är Muhammed. (Till tidigare profeter räknas bland annat Noak, Abraham, Moses, David, Salomon, Johannes Döparen och Jesus)
  • Koranen ses som nedsänd från Gud genom ängeln Gabriel (Jibril) till Muhammed. Många av personerna i Bibeln nämns i Koranen, och en del berättelser är likartade.
  • Islams fem grundpelare är trosbekännelsen, bönen, fastan, allmosan och vallfärden.
  • Antalet muslimer i världen är drygt 1,3 miljarder
  • Den så kallade islamismen hävdar att islam till sitt väsen är en samhällsordning och att islams regelsystem och rättstradition ska utgöra statens ordning. Staten ska vara underställd den religiösa auktoriteten.
  • Sekularisterna vill ha en åtskillnad mellan religionens funktionsområde och statens. De ser religionen som en inspirationskälla för samhällslivet men utan att den religiösa auktoriteten överordnas den politiska makten eller ifrågasätter dess legitimitet.

(Källa: Nationalencyklopedin)


  Det finns drygt 1,3 miljarder muslimer i världen. Kartan visar de länder där muslimer utgör minst 30 procent av befolkningen.
Det finns drygt 1,3 miljarder muslimer i världen. Kartan visar de länder där muslimer utgör minst 30  procent av befolkningen. Många länder har en stor muslimsk befolkning som dock utgör en mindre andel av landets befolkning. I Indien finns det till exempel 158,4 miljoner muslimer – den näst största muslimska populationen i världen – men de utgör bara cirka 13  procent av landets totala befolkning. Flest muslimer, 196,5 miljoner, bor det i Indonesien. Det finns drygt 1,3 miljarder muslimer i världen. Kartan visar de länder där muslimer utgör minst 30 procent av befolkningen. Bild: Yle / Nationalencyklopedin / Carin Carlsson kartor,islam,religion (fenomen)

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes