Hoppa till huvudinnehåll

Han gjorde chockdokumentär om textilindustrin: "Varför skulle ni bry er i Finland?"

Filmregissören Rahul Jain som gjort dokumentären Machines
- Varje plagg vi köper är ett moraliskt val. De flesta tyger som tillverkas i Asien är oetiska, säger filmmakaren Rahul Jain. Yle sänder hans dokumentär Machines i TV1 den 29.1.2018. Filmregissören Rahul Jain som gjort dokumentären Machines Bild: Yle/Jyrki Ojala rahul jain

Machines, Rahul Jains film om arbetsförhållandena i en indisk textilfabrik väcker starka reaktioner i hela världen. Finländska inköpare ger honom rätt: "vi har inte koll på våra underleverantörer."

Han bluffade sig in i en textilfabrik i Indien och filmade det omänskliga arbetet. Bullret i fabriken fick hans öron att blöda.

Efteråt blir han omringad av arga arbetare som undrade på vems sida han står.

- Jag var så rädd att jag kräktes, berättar Rahul Jain.

Jag intervjuar den 26-åriga dokumentärfilmaren Rahul Jain på herravdelningen på Stockmann. Rahul letar vant efter sömmar och tvättråd.

Här finns inga tyger han känner igen från fabriken där han spelade in sin dokumentär. Hans morfar ägde en liknande textilfabrik i Indien.

- Han bodde ovanför fabriken så han hade hela tiden koll på verksamheten. Det fanns inga tv-monitorer på den tiden. Som treåring smög jag mig in i fabriken och blev överväldigad av alla våldsamma lukter och ljud. Det var en fascinerande värld. Den bar jag med mig till filmskolan i USA. Sedan kom fabriksraset 2013 i textilkomplexet Rana Plaza i Bangladesh. Över tusen arbetare dog där. Då var jag redan bekant med fotojournalisterna Sebastião Salgado och Lewis Hine.

Tre pojkar som jobbar i en cigarrfabrik i Florida. Bilden togs 1909 av Lewis Hine.
Lewis Hine - Pojkar i en cigarrfabrik i Florida i början av 1900-talet. Tre pojkar som jobbar i en cigarrfabrik i Florida. Bilden togs 1909 av Lewis Hine. Bild: Wikimedia Commons/Library of Congress/Lewis Hine Lewis Hine,fotografier,barnarbete,barnarbetskraft,USA,Tampa,cigarrfabrikör

Kan du beskriva hur det kändes att komma in i textilfabriken?

- Så fort man kommer in stockas det i näsa och hals av lukten av ammoniak. Det luktar urin. Och luften är full av damm, kol, silikater och eldfarliga kemikalier. Därför är arbetarnas medellivslängd 50 år eller mindre. Det kommer en läkare ibland och ger arbetarna en vitamininjektion i stjärten - men jag tror det är mest placebo.

12-årig indisk industriarbetare har svårt att hålla sig vaken i textilfabrik.
12-årig pojke i textilfabrik i Indien. Ur dokumentären Machines. 12-årig indisk industriarbetare har svårt att hålla sig vaken i textilfabrik. Bild: Rahul Jain Indien,Gujarat,barnarbete,dokumentärfilmer,textilindustri

Och hur gamla var arbetarna?

- Jag tror den yngsta var 10. Han som gäspar och håller på att somna (bilden ovan) är tolv. Han sa först att han var 14 men han ljög för mig. Jag tänker ofta på Lewis Hines bilder och hur de kom att direkt påverka lagstiftningen så att barnarbete förbjöds i USA på 1930-talet.

Det är inte hållbart i längden att importera misär och sälja det med ett leende.― Rahul Jain

Vad vill du förändra med dina bilder?

- Jag är ingen aktivist, jag är en filmmakare. Men vad jag vill, oberoende av min film, är att alla barn ska få gå i skola och utbilda sig. De ska inte hamna i fabriker för resten av livet.

- För det andra måste arbetstiderna regleras. Man ska inte få jobba från klockan 8 till klockan 20 och sedan ännu överväga att ta ett skift till och kanske förlora en arm i en maskin av ren trötthet.

- Fabriken i filmen tillhör inte alls de värsta, tvärtom. Men också här var tekniken fruktansvärt omodern, maskiner från 1950- och 60-talet gör arbetet mångdubbelt tyngre.

Vilken är minimiåldersgränsen för fabriksarbete i Indien?

- Den lagliga åldern sänktes från 16 till 14 år när premiärminister Modi kom till makten.

Världen behöver gemensamma spelregler på en global arbetsmarknad

Vad kan vi som konsumenter göra?

- Jag har inget svar på den frågan. Världen behöver gemensamma spelregler på en global arbetsmarknad. Det är inte hållbart i längden att importera misär och sälja det med ett leende.


Hur stor del av kläderna vi köper är tillverkade i sådana här frivilliga slavfabriker?

- Om någon del av produktionen finns i Asien så är arbetskraften mer eller mindre exploaterad. Om vi tycker att en slavarbetare i tredje världen har lika mycket människovärde som en rik europé, så innebär varje klädköp en exploatering.

Mina tankar går i väggen när jag försöker komma fram till vad som är rätt och fel.

Borde vi sluta köpa kläder från Asien?

- Ja... Men saken är inte så svartvit. Blir de här arbetarna arbetslösa så kommer regeringarna där inte att lyfta ett finger för dem. Vem ska skapa tio miljoner nya, bättre jobb? Vad ska de göra i stället? Mina tankar går i väggen när jag försöker komma fram till vad som är rätt och fel. Jag skulle gärna sitta med i en tankesmedja tillsammans med experter på globalisering, juridik, internationell handel, business och infrastruktur.

Hur lyckades du filma så fritt och så länge inne i fabriken?

- Jag nämnde att jag ville visa för världen hur de här fabrikerna ger fattiga människor bröd för dagen. Gujarat är delstaten dit gästarbetare från hela Indien kommer för att jobba. Det är också premiärministerns hemstat.

Så du bluffade dig in?

- Förstås. Annars hade jag inte kunnat göra filmen.

Det blev en klassisk klasskonflikt där de undrade om jag kommit dit för att utnyttja dem eller hjälpa dem.

Hur reagerade man i Indien på din film?

- Den har ännu inte haft officell premiär där. Men arbetarna i fabriken blev först nyfikna och frågade vem som är filmens good guy. Det är ni, sa jag. Och vem är filmens bad guy, det är jag. I slutet av inspelningen blev det en hotfull konfrontation, där arbetare flockades runt mig och min dyra utrustning. Det blev en klassisk klasskonflikt där de undrade om jag kommit dit för att utnyttja dem eller hjälpa dem. Det blev väldigt obehagligt. Jag tänker på empatins gränser, hur övergivna de här människorna är och undrar: varför skulle någon i Finland egentligen bry sig om dem?

Många har sett din film som besläktad med Moderna Tider från 1936. Filmen där Chaplin blir tvångsmatad av en robot och bokstavligen dras in i kapitalismens kugghjul.

- Jag slogs av samma sak under inspelningen. Faktum är att jag försökte visa Chaplins film för arbetarna i fabriken, under arbetstid. Jag tänkte mig en scen i dokumentären där de tittar på filmen och känner igen sig själva. En del av dem hade aldrig sett en film förr. Men allt arbete stannade upp och ledningen kom och undrade vad fan jag höll på med. Inget av detta kom med i min film.

Spotlight konfronterade ansvariga inköpschefer och Indiens ambassadör i Finland med Rahul Jains dokumentär.

Artikeln uppdaterad med dokumentärens sändningsdatum i TV1.

  • Kulturminister Terho debuterar som kompositör

    Terhos verk spelades för första gången i Kuopio.

    Kulturminister Sampo Terho (Blå) debuterade som kompositör då hans verk Satavuotiaalle Suomelle framfördes i Kuopio. För orkesterversionen ansvarade kapellmästare Hekki Elo som beskriver kulturministerns vision om verket som väldigt tydlig. - Vi träffades ett antal gånger och utgick från det vi kom fram till då.

  • Otroliga sagan fullbordad – lilla Östersund vidare i Europa League

    Slog Zorja Luhansk och är klart för Europa League-slutspel.

    Det ska spelas Europa League på andra sidan nyår i Östersund. Den svenska uppstickaren slog Zorja Luhansk och är klart för slutspel – med en omgång kvar. "Man ville inte att matchen skulle ta slut. Man njuter verkligen", säger Saman Ghoddos.

  • USA: Julens högtidshandel är igång

    Ny slags julhandel:Thanksgiving, Black Friday, Cyber Monday.

    Thanksgiving och Black Friday präglar starten på handelns helg i USA. På måndag blir det Cyber Monday. Sen är den amerikanska julhandeln i full gång. 560 dollar är gåvobudgeten för medelamerikanen.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle